Cornish rex som ensamkatt

Men en kattunge föredrar att ha en kattkompis att leka med eftersom det är det deras liv går ut på. Man jobbar heltid, borta kanske tio tim för att sedan ha fritidsaktiviteter, hur snällt är det för kattungen? Den ska bara finnas där, sitta och se söt ut de få timmar man är hemma och vaken.
Katthemmen får ibland in såna omplaceringar där katten har införskaffats som ensamkattunge för att sedan lämnats ensam många timmar per dag, och har på så sätt fått ett dåligt beteende såsom kissar runt eller blivit aggressiva just för att dom mår så dåligt.

Fast katter är ju ändå inget flockdjur direkt. Efter att fått hem en kattunge blir man ju som deras adoptivmamma. Man får lära dem att roa sig själva, har man inte tid för en kattunge så skaffar man ingen. Är precis samma princip som med hundvalp, har man inte nog med tid för att få hundvalpen att må bra så skaffar man väl inte två?

Jag har tre cornish rexar och dom sysselsätter varandra otroligt mycket. Varför kan du inte skaffa två på en gång?

Att katter inte är flockdjur är bullshit. Det hänger kvar sedan katten var ett vilddjur, våra tamkatter är formade på ett annat sätt och trivs definitivt med andra katter. Här hemma har jag alltid många jourkatter och dom busar äter och sover tillsammans.

Bullshit vet jag inte. Katter är ju ändå egoistiska djur som vill ha egna revir och sådant. Somsagt så trivs min kastrerade katthande vääldigt bra som ensamkatt, han är väldigt trygg och lugn katt. Men han har inget imot andra katter heller då jag låtit han träffa andras katter sen han var lite .

Ursäkta för stavfel, skriver från mobilen och är inte så lått att upptäcka här som på datorn! :)

Alla katter här hemma har sitt revir som dom gärna delar med sig av. Och med ensamkatter menar jag att man aldrig ska köpa en ensam kattunge. Jag tror säkert att din vuxna katt mår bra som ensamkatt för han vet ju inget annat och är van, men jag tror hans liv hade varit betydligt mycket mer stimulerande med en kattkompis att busa med. Och att han är lugn beror väl på att han är uttråkad.

Nej, när han är uttråkad så blir han busig, vilket inte är så ofta. Varför inte bara acceptera att katter kan vara ensamma och även vara i flock? Kattungar klarar sig absolut på egen hand sålänge dem har någon som ror om dem. Du vet ingenting om vad min katt har för erfarenheter. Kan tala om för dig att han har fötts här, fått se sina syskon åka till nya hem och hans mamma bodde här tills han var några månader(mamman var inte min Katt). Det har aldrig varit det minsta problemet. Han har fått träffa andra katter och hundar, han haft en råttkompis ett tag som han för den delen var rädd för. Så länge man ger sin katt stimulans och ser dem som en jämlike och vän, så kommer den vara nöjd att bo ensam. Tar med min katt då jag övernattar hos partnern, låter han åka bil, buss förut, tar ut honom i koppel osv. Förstår om folk vägrar acceptera att inte alltid ha rätt, somliga verkar inte se katter som annat än djur som ska vara oss till lags när det duger. Katter är också individer som precis som oss har olika personligheter och behov.

Ts, jag vill bara ge dig en eloge.
Tänk om alla djurägare var så förutseende och noga som du verkar vara innan dom köper ett djur.
Tror du kommer bli en bra kattägare

/fd. ordförande i djurskyddsförening    

Oj vad fel du har om mig. Här hemma är det JAG som ska vara katterna till lags, jag är deras betjänt och det älskar jag 

Oj! Här har det hänt grejer, kul!

#6 Tack för dina tankar om ämnet, intressant att höra din ståndpunkt! Det är ju just det där att man får så himla olika svar beroende på vem man vänder sig till med ämnet. Somliga är helt emot att hålla en katt ensam medan andra menar att det går alldeles utmärkt och det är just detta som gör beslutet så svårt...

#8 Tack för dina åsikter! Du är inte den första som svarat mig på detta sätt, många verkar dela din uppfattning om att man bör ha fler än en katt. För mig skapar det problem då jag inte kommer att ha råd med dubbla försäkringar och veterinärkostnader som mitt liv ser ut just nu. Jag vill kunna ge katten all hjälp den behöver om den skulle råka bli sjuk eller på annat sätt skada sig. Kanske måste jag helt enkelt vänta med att bli kattägare. Hur mitt liv kommer att se ut i framtiden kan jag omöjligt veta, dock vet jag med säkerhet att jag aldrig skulle överge katten utan få det att funka genom att till exempel skaffa ännu en katt då jag börjar jobba och har en mer stadig inkomst. Som sagt, tack för dina synpunkter!

#13 Tack Jessica! Som jag nämner här ovan är det den finansiella aspekten som ställer till det för mig i frågan om två katter.. dessvärre.

#19 Tack för orden! Jag ser det som en självklarhet att man läser på och lär sig så mycket om ett djur man bara kan innan man tar på sig ansvaret att bli någons matte/husse. Både för sin egen och djurets skull.

 

Det här med att om man inte har tid för en katt så bör man inte skaffa nån alls, det stämmer sällan.

 

Min katt skulle må fruktansvärt dåligt utan en artfrände och hon skulle plåga mig med att gå runt och skrika, hitta på hyss och troligen riva sönder möbler och väggar utan kattkompisar att leka med. Det är knappt så att mina 3 jourkatter räcker för henne, jag skulle aldrig ha tid eller ork att ge henne all uppmärksamhet och stimulans hon behöver om hon var ensamkatt. Jag jobbar på katthem sedan 6,5 år tillbaka och vet att det allt som oftast är betydligt behagligare att ha två katter (eller fler) än en ensamkatt eftersom en ensamkatt oftast kräver mycket mer av dig som ägare.

 

Fördelarna med att ha ensamkatt: Man kan ägna all uppmärksamhet åt en katt istället för flera, katten får mer tid med en. Det är lättare att hitta kattvakt åt en katt samt att det är enklare att ta med en katt dit man reser. Inte lika mycket kattsand som sprids i hemmet. Billigare månadskostnad.

Nackdelar med att ha ensamkatt: Man riskerar att katten får för lite uppmärksamhet för att du är borta för länge (även om det bara gäller enstaka dagar) både gällande gos/mys och aktivering, och många av dessa katter visar sitt missnöje genom att kissa och/eller bajsa på andra ställen än i lådan, ofta i sängen och på mattes/husses tillhörigheter. Man riskerar att katten blir understimulerad och hittar på hyss som förstör hemmet (riva på tapeten och dra loss flikarna, klättra i gardinerna, peta ner prydnandssaker, gå runt och ropa, m.m.) eller att den blir så frustrerad att den får humörsvängningar, blir oberäknelig och börjar bitas och rivas när det "slår över" i tid och otid. Allt detta är mycket vanligt märker jag som jobbar med katter sedan 6,5 år tillbaka.

Fördelar med att ha två eller flera katter tillsammans som trivs ihop: Fler katter att få kärlek av! Man måste inte ägna lika mycket tid med varje katt eftersom de även har varandra att umgås med när man inte orkar eller hinner spendera så mycket tid med dem. Katterna kan ha grymt roligt med varandra, samt mysa tillsammans, vilket är bland det härligaste att titta på då man vet att katterna är riktigt nöjda med tillvaron. Man kan lämna dem fler timmar ensamma hemma eftersom de har varandra att umgås med när man är borta, de är liksom aldrig ensamma.

Nackdelar med att ha två eller flera katter: Det är dyrare. Det blir mer kattsand, hår och skräp i hemmet. De kan trigga igång varandra till satyg (dessa kan dock oftast avledas genom att ge dem nya grejer att pyssla med).

 

 

Min rekomendation: Ska du skaffa EN katt så leta efter en vuxen som visar att den vill leva det liv du har att erbjuda - ensamkatt i lägenhet. Många trivs mycket bättre så, utan konkurrens av andra katter, även om det är betydligt vanligare att katter föredrar att leva med minst en artfrände. Dessutom är bl.a. rexarna är väldigt sällskapliga djur som gärna lever i grupp. Katter är inte flockdjur, men de är sociala djur varav många uppskattar att leva i grupp - notera skillnaden).

 

Om du absolut ska skaffa en kattunge, oavsett ras, så välj den i kullen som tar avstånd från sina syskon, leker på egen hand och helst bara umgås med människorna (i vardagslivet alltså, inte bara när du kommer på besök för då är ju du så klart jättespännande). Denna katt har bättre förutsättningar att med en gång trivas som ensamkatt, även om du måste räkna med att den mycket väl kan behöva en likasinnad kattkompis så småningom.

För att inte tala om alla understimulerade ensamkatter som gnager på kablar :( Säkert 1/20 av dessa kabelgnagare har kattkompis, de resterande 19 är ensamkatter.

#23

Tack för ditt inlägg! Jag har börjat se mig om efter andra alternativ då jag insett att en cornish rex kanske inte är rätt ras för min nuvarande livssituation. Anledningen till att jag från början rodde att det skulle kunna fungera är att uppfödaren jag vänt mig till menade att en balans brukar infinna sig bara man aktiverar katten nog. Hon poängterade att flera katter var att föredra men att hon gott tyckte att man kunde "försöka" att ha katten ensam först varpå jag tolkade det som att jag kanske ändå skulle räcka till för katten. Hon tyckte även att det handlade om att som du säger, matcha "rätt" individ ur kullen med min livsstil. Nu känner jag att jag kanske måste tänka om, jag vill ju inte leva med ångest över att inte vara nog för min kattvän, det ska ju vara roligt att ha husdjur!

Jag har även hört mig om med veterinär om dennes åsikter i ämnet, som för övrigt inte tyckte att det borde vara ett problem att ha just en ensam katt. Framförallt blir det nog tal om en lugnare, mindre aktiv ras för min del i nuläget. Jag förstår att en människa inte kan ersätta en artfrände, men jag har flera vänner med ensamkatter som till syntes mår mycket bra.
Puhh. Så svårt :)

Jag tar in och läser allt ni skriver här och fortsätt gärna dela era synpunkter på dilemmat med mig.

Kram på er! 

Bra info Icejossan! Konstigt nog har min (ensam)katt aldrig gjort utlopp för några hyss, visst lätt hänt att en blomkruka är ivägen och rivs ner, men aldrig med flit. Han klöser aldrig på väggar och har aldrig gjort sina behov där han inte ska. Fast jag har alltid haft mycket tid för min katt dock. Har alltid sett till att han får göra roliga spännande saker och sånt :)

De klarar sig bra själva. Men man kan ha fler om man vill att katten ska ha någon att umgås med på dagarna. De är väldigt sociala och gillar att vara nära människor då de söker värme eftersom att de bara har underpäls.