Inlägg från: Sörjande för mänskligheten |Visa alla inlägg
  • Sörjande för mänskligheten

    Cornish rex som ensamkatt

    Tror absolut inte att katter måste ha en artsfrände. Jag har en katt sedan tre år tillbaks som är ensamkatt. Han är helt underbar, som en liten hund. Kan ge honom kommandon som "nej!" eller "gå ner" eller "gå ut härifrån" och knäppa med fingarna ifall jag känner att han är för påträngande. Enligt mig själv skulle jag väl säga att min katt är väldigt unik (fast det tycker nog alla om sina älsklingar). Men jag tror inte han hade varit lika Tofast och lugn om han haft en kattkompis. Har i alla fall aldrig haft problem som beror på att han är ensamkatt. :)

  • Sörjande för mänskligheten
    JosefinaF skrev 2013-05-25 03:18:58 följande:
    Luna och Vedens, tack för era svar! Jag har verkligen förälskat mig i rasen och visst känns det tråkigt att höra att den kanske inte  passar in i mitt liv som det är nu, men förhoppningsvis finns det möjlighet att skaffa två i framtiden.

    Som sagt, jag längtar efter lite sällskap här hemma men jag vill inte ha det där dåliga samvetet över att inte helt räcka till för katten. Jag har även kikat lite på rasen selkirk rex, vilken verkar något mindre uppmärksamhetskrävande även om den har långt mer päls som kräver regelbunden vård. Givetvis behöver också den rasen stimulans och kärlek som alla andra sällskapsdjur, något som jag gärna ställer upp med.

    Vad är era tips på en bra förstakatt? Pälsvård och så vidare är inget bekymmer för mig då jag snarare än "extra jobb" ser det som ett tillfälle att umgås med katten och socialisera med den. Jag tar tacksamt emot alla förslag! Jag står ju inför dilemmat att jag vill ha en social katt, som gillar att vara med och bli hanterad/klappad men samtidigt inte mår dåligt om man inte är hos den 24/7. Missförstå mig inte, jag kommer inte på något sätt att negligera katten, men för mig liksom de flesta människor är det för mig omöjligt att alltid vara hemma.
    Min katt skulle vara en perfekt förstakatt, är däremot min andra ;) Köp en norsk skogkatt blandning! Kan lämna min katt instängd på ett rum (partnerns pappa är allergisk) ensam i fem timmar och han är ändå supernöjd med det. Men han föredrar att följa mig i huset, sitter i fönstret och väntar på min när jag går utomhus och sådär. Sen r pälsen helt underbar! inte nog lång för att bli tovig, men nog lång för att kräva lite borsting ett par ggr i veckan, vilket är extremt uppskattat av kissen.
  • Sörjande för mänskligheten
    nemo1 skrev 2013-05-25 18:39:03 följande:
    Det är inte för intet katthemmen inte säljer kattungar som ensamkatter, förstå så många fler de skulle få sålda om de inte hade den regeln. Jag tycker det är oerhört egoistiskt att bara köpa en katt, då tänker man bara på sig själv och inte katten. 
    Ts, köp annars en vuxen katt som är van att vara ensamkatt. Men tänk på att det är 15-20 år som du ska ta hand om katten, hur ser ditt liv ut om ett år, två år? Plugga på annan ort, flytta, bilda familj....
    Förstår inte vad det skulle vara som är egoistiskt med det. Snarare tvärt om. När man har en ensamkatt får den ju all uppmärksamhet och kärlek!
  • Sörjande för mänskligheten
    nemo1 skrev 2013-05-25 18:39:03 följande:
    Det är inte för intet katthemmen inte säljer kattungar som ensamkatter, förstå så många fler de skulle få sålda om de inte hade den regeln. Jag tycker det är oerhört egoistiskt att bara köpa en katt, då tänker man bara på sig själv och inte katten. 
    Ts, köp annars en vuxen katt som är van att vara ensamkatt. Men tänk på att det är 15-20 år som du ska ta hand om katten, hur ser ditt liv ut om ett år, två år? Plugga på annan ort, flytta, bilda familj....
    Skulle man vilja skaffa en katt och inte kunna ge den nog uppmärksamhet för att må bra så bör man skaffa sig en hamster istället.
  • Sörjande för mänskligheten
    nemo1 skrev 2013-05-25 19:58:52 följande:
    Men en kattunge föredrar att ha en kattkompis att leka med eftersom det är det deras liv går ut på. Man jobbar heltid, borta kanske tio tim för att sedan ha fritidsaktiviteter, hur snällt är det för kattungen? Den ska bara finnas där, sitta och se söt ut de få timmar man är hemma och vaken.
    Katthemmen får ibland in såna omplaceringar där katten har införskaffats som ensamkattunge för att sedan lämnats ensam många timmar per dag, och har på så sätt fått ett dåligt beteende såsom kissar runt eller blivit aggressiva just för att dom mår så dåligt.
    Fast katter är ju ändå inget flockdjur direkt. Efter att fått hem en kattunge blir man ju som deras adoptivmamma. Man får lära dem att roa sig själva, har man inte tid för en kattunge så skaffar man ingen. Är precis samma princip som med hundvalp, har man inte nog med tid för att få hundvalpen att må bra så skaffar man väl inte två?
  • Sörjande för mänskligheten
    nemo1 skrev 2013-05-26 18:00:05 följande:
    Att katter inte är flockdjur är bullshit. Det hänger kvar sedan katten var ett vilddjur, våra tamkatter är formade på ett annat sätt och trivs definitivt med andra katter. Här hemma har jag alltid många jourkatter och dom busar äter och sover tillsammans.

    Bullshit vet jag inte. Katter är ju ändå egoistiska djur som vill ha egna revir och sådant. Somsagt så trivs min kastrerade katthande vääldigt bra som ensamkatt, han är väldigt trygg och lugn katt. Men han har inget imot andra katter heller då jag låtit han träffa andras katter sen han var lite .
  • Sörjande för mänskligheten
    nemo1 skrev 2013-05-26 18:10:26 följande:
    Alla katter här hemma har sitt revir som dom gärna delar med sig av. Och med ensamkatter menar jag att man aldrig ska köpa en ensam kattunge. Jag tror säkert att din vuxna katt mår bra som ensamkatt för han vet ju inget annat och är van, men jag tror hans liv hade varit betydligt mycket mer stimulerande med en kattkompis att busa med. Och att han är lugn beror väl på att han är uttråkad.

    Nej, när han är uttråkad så blir han busig, vilket inte är så ofta. Varför inte bara acceptera att katter kan vara ensamma och även vara i flock? Kattungar klarar sig absolut på egen hand sålänge dem har någon som ror om dem. Du vet ingenting om vad min katt har för erfarenheter. Kan tala om för dig att han har fötts här, fått se sina syskon åka till nya hem och hans mamma bodde här tills han var några månader(mamman var inte min Katt). Det har aldrig varit det minsta problemet. Han har fått träffa andra katter och hundar, han haft en råttkompis ett tag som han för den delen var rädd för. Så länge man ger sin katt stimulans och ser dem som en jämlike och vän, så kommer den vara nöjd att bo ensam. Tar med min katt då jag övernattar hos partnern, låter han åka bil, buss förut, tar ut honom i koppel osv. Förstår om folk vägrar acceptera att inte alltid ha rätt, somliga verkar inte se katter som annat än djur som ska vara oss till lags när det duger. Katter är också individer som precis som oss har olika personligheter och behov.
  • Sörjande för mänskligheten

    Bra info Icejossan! Konstigt nog har min (ensam)katt aldrig gjort utlopp för några hyss, visst lätt hänt att en blomkruka är ivägen och rivs ner, men aldrig med flit. Han klöser aldrig på väggar och har aldrig gjort sina behov där han inte ska. Fast jag har alltid haft mycket tid för min katt dock. Har alltid sett till att han får göra roliga spännande saker och sånt :)

Svar på tråden Cornish rex som ensamkatt