• cpOFFER

    Det var väl ett jävla gnäll på er biomorsor

    Trådar florerar över hela FL om hur odugliga vi biomorsor är. 

    Bryr vi oss för lite så anklagas vi för att hata barnen och vilja ha deras pappa ifred.

    Bryr vi oss "för mycket" så anklagas vi för att vilja vara morsa åt barnet och ta över pappans ansvar.

    Är det ingen som tänkt på barnen i den här sagan? På barnens bästa? Att det kanske inte är så himla lätt för barnet att ena veckan ha en mamma (och förhoppningsvis en närvarande bonuspappa) som bryr sig rysligt mycket, och nästa vecka ha en pappa och en bonusmamma som INTE FÅR bry sig lika mycket som mamman eftersom hos inte gillar det?

    Hur tror ni barnet känner sig? Tror ni inte det blir förvirrat?

    Vi får kritik för att vi är närvarande under bonusens uppväxkt. För att vi mornar, nattar, lagar mat och behandlar vår bonus som vår egen. Nyligen såg jag någon tråd där vi får kritik för just detta - och att vi handlar kläder med och till vår bonus.

    Ni tror inte det känns konstigare för bonusen att bli särbehandlad av sin bonusmamma än att bli precis lika omtyckt (så gott det går för alla, individuellt då man ej burit och fött. och naturligtvis än biomammans kärlek övermöktig och det går inte att jämföra och bla bla, men du fattar) av sin bonusmamma.

    Om jag vore barn till två familjer hade då jag blivit totalsplittrad av att ena veckan ha en kvinnlig förebild, och nästa en manlig. När det ändå finns en kvinna tillgänglig hemma hos pappan.

    Jag vill inte ha nån jävla medalj för att jag uppfostrar min bonusdotter, jag vill bara att biomorsor ska sluta vara så jävla ego och känna sig så hotade av bonusmammorna. Det är INTE ni som står i fokus och det är inte era känslor som prioroteras. Det är era barns.

    Jag tänker fortsätta gå på möten, shoppa kläder och läsa sagor för min älskade bonusdotter. Och turen har väl jag som har en bonusdotter vars mamma låter mig.

    Vill ni inte era barns bästa? 


    Att förlåta är att sluta önska att det förflutna vore annorlunda.
  • Svar på tråden Det var väl ett jävla gnäll på er biomorsor
  • LRA

    Bra tråd!! Håller med! Den tråd som du i din trådstart syftar på, den känns inte som om den riktas positivt till bonusmammor, även om den trådstartande vill ge sken av det! Denna tråd känns mer ärlig! Har problemet jag med att man inte alltid vet vilket ben man ska stå på. Ena gången får man frågan om bonusarna får vara hemma med mig på lov, för att slippa fritids och en annan gång så är pappan en dålig pappa om bonusarna får vara själv med mig! Vissa gånger SKA man med på möten, nästa ska man hålla sig så långt bort som möjligt! Jag vet inte från gång till gång om det jag gör är "okej" Men det viktiga är tycker jag att det jag och min man gör, det gör vi för barnens skull och om mamman inte gillar det så är det hennes bekymmer!

  • Angels
    Regine skrev 2011-09-16 22:04:25 följande:

     Ena gången får man frågan om bonusarna får vara hemma med mig på lov, för att slippa fritids och en annan gång så är pappan en dålig pappa om bonusarna får vara själv med mig! Vissa gånger SKA man med på möten, nästa ska man hålla sig så långt bort som möjligt! Jag vet inte från gång till gång om det jag gör är "okej" Men det viktiga är tycker jag att det jag och min man gör, det gör vi för barnens skull och om mamman inte gillar det så är det hennes bekymmer!


    Ah, vad jag känner igen det där.
  • AnnsoPannso

    Hoppas mina barn får en bonusmamma som bryr sig Hur det inte kan vara bra förstår jag inte...

  • sextiotalist

    Om det fungerar bra hos er, så är det den rätta lösningen för er.
    Själv har jag inte tagit dessa bitar, utan bara plockat russinen ur kakan och det har var helt OK hos oss (och även hos sambons ex, för är det något hon aldrig haft synpunkter på, så är det min och barnens relation, den har hon varit helt nöjd med)

  • LRA

    Jag vet att det ser olika ut hos alla kort och gott! Men jag undrar, vi har mannens ena pojk boendes heltid hos oss, han är snart 13 och nu behövde han nya skor i ALLA former, fötterna har skenat iväg:) Jag och vår lille gemensamme behövde nya vinterskor för kommande vinter. Jag och min man bestämde gemnsamt att killen fick sluta 2 timmar tidigare från skolan, för då hann vi helt enkelt ta en sväng till Ullared. Pappan följde inte med han jobbade. Vi hade en toppeneftermiddag och stora killen som snart är 13 var mycket nöjd! Men skulle jag lämnat honom hemma? Jag är ju inte hans mamma och enligt vissa här ska ju en pappa sköta dessa "utflykter" och inköp!

    Jag ska inte sticka under stol med att hos oss så behandlar jag alla barn lika oavsett "härkomst" och det kanske inte alltid "uppskattas" från alla håll. Men bio-mammor vad tycker ni om detta? Dessutom hjälpte jag honom med läxor då vi kom hem! Fy, på mig? För övrigt är det faktiskt jag som handlar ALLA kläder och skor här hemma även min mans! Är jag en hunsad kvinna då;) En sak till jag är hemma sen 2 år tillbaks, jag jobbar bara ett par timmar i veckan, så jag sköter HELA hemmet och trädgården utom gräsklippning! Hmm jag är nog en dålig förebild för jämnlikhet!? 

  • sextiotalist
    Regine skrev 2011-09-17 09:17:46 följande:
    Jag vet att det ser olika ut hos alla kort och gott! Men jag undrar, vi har mannens ena pojk boendes heltid hos oss, han är snart 13 och nu behövde han nya skor i ALLA former, fötterna har skenat iväg:) Jag och vår lille gemensamme behövde nya vinterskor för kommande vinter. Jag och min man bestämde gemnsamt att killen fick sluta 2 timmar tidigare från skolan, för då hann vi helt enkelt ta en sväng till Ullared. Pappan följde inte med han jobbade. Vi hade en toppeneftermiddag och stora killen som snart är 13 var mycket nöjd! Men skulle jag lämnat honom hemma? Jag är ju inte hans mamma och enligt vissa här ska ju en pappa sköta dessa "utflykter" och inköp!

    Jag ska inte sticka under stol med att hos oss så behandlar jag alla barn lika oavsett "härkomst" och det kanske inte alltid "uppskattas" från alla håll. Men bio-mammor vad tycker ni om detta? Dessutom hjälpte jag honom med läxor då vi kom hem! Fy, på mig? För övrigt är det faktiskt jag som handlar ALLA kläder och skor här hemma även min mans! Är jag en hunsad kvinna då;) En sak till jag är hemma sen 2 år tillbaks, jag jobbar bara ett par timmar i veckan, så jag sköter HELA hemmet och trädgården utom gräsklippning! Hmm jag är nog en dålig förebild för jämnlikhet!? 
    Är du nöjd, är barnen nöjda, är pappan nöjd, det räcker.

    Tja, du är nog ingen dålig förebild, du visar bara att du kan allt, men din man är nog det, kan han någonting öht utom sitt arbete?Flört
  • Bottis

    Bryr man sig inte så är man en ego jävla
    Idiot som borde flytta och dra ngt gammalt över sig. Bryr man sig så är man också dum i huvudet för att man då tydligen "tror att man är något man inte är" och för att "man snor biomammans roll".

    Jo men visst.

    Det är en häxjakt på oss bonusmammor i vissa trådar här på FL och det är beklagligt. Jag hade inte en aning om att det var så illa innan jag själv blev bonusmorsa. Det är skrämmande att vissa kan "hata" mig så mkt för att jag bor med en man som har barn och för att jag faktiskt engagerar mig i barnen, tillsammans med barnens pappa som är en helt fantastisk.

  • LRA
    sextiotalist skrev 2011-09-17 09:23:47 följande:
    Är du nöjd, är barnen nöjda, är pappan nöjd, det räcker.

    Tja, du är nog ingen dålig förebild, du visar bara att du kan allt, men din man är nog det, kan han någonting öht utom sitt arbete?Flört

    Oja!!! Det kan han, vi bor på landet, så det krävs lite mer än det "vanliga" här. Vi renoverar så han har just lagt sista handen vid vårt badrum, nu är det altanen nästa!!! Så det är ju inte så att jag står på tå och serverar en karl som ligger på soffan! Utöver detta lägger han givetvis tid på barnen!

    Sen kan man se det såhär, hemmet är just nu mitt jobb, trädgården däremot är mitt största intresse!  
  • sextiotalist
    Regine skrev 2011-09-17 09:34:00 följande:
    Oja!!! Det kan han, vi bor på landet, så det krävs lite mer än det "vanliga" här. Vi renoverar så han har just lagt sista handen vid vårt badrum, nu är det altanen nästa!!! Så det är ju inte så att jag står på tå och serverar en karl som ligger på soffan! Utöver detta lägger han givetvis tid på barnen!

    Sen kan man se det såhär, hemmet är just nu mitt jobb, trädgården däremot är mitt största intresse!  
    Jag var tvungen att retas litFlört, för ofta är det just det många kvinnor gör som går hemma, de servar en man. Man behöver inte läsa många inlägg.
    Min sambo gör inget i trädgården, men det är mitt stora intresse. Däremot är hemmet vårt gemensamma ansvar men vi gör olika saker där.
  • Minönskan

    Under mammaveckan har de sin mamma och en manlig förebild. Han har en papparoll i den familjen.

    Under pappaveckorna har de sin pappa och en kvinnlig förebild (jag). Jag har en mammaroll i den här familjen.

    Jag förstår inte hur det kan bli "TA INTE ÖVER EN ROLL SOM INTE ÄR DIN" och liknande.. Ilskna biomammor som kräks galla över bonusmammor som bara vill väl.

    Nej, han är ingen pappa. Nej, jag är ingen mamma. Varken han eller jag har egna barn. Men vi har vuxna roller i detta. Vi är barnens stöttepelare och finns för dom under resp. veckor.

    Jag går inte på föräldrarmöte el. likn. Det är inte min lott. Men jag handlar kläder, nattar, hämtar/lämnar på skola/dagis/fritids med mera. Finns för dom som en vuxen gör.
    Om min sambo hade levt tillsammans med exet så hade de delat på ansvar med mera, nu lever han med mej och varför kan inte vi leva med samma typ av grundtanke. Han ska kunna bolla med mej och "ta hjälp av mej". Min sambo kräver inget av mej, vi har kommit överrens om hur vi gör för att vår vecka ska fungera optimalt. Hur mamman och hennes sambo gör är deras grej. Det är deras vecka.
    Min sambo behöver ibland hjälp med hämtning/lämning av barn, om jag kan så gör jag det. Det är inte att ta på sig en mammaroll som man inte har rätt till.

    Men det är min tanke. Och ett sätt som vi tycker passar vår familj optimalt.


  • Iam
    Regine skrev 2011-09-16 22:04:25 följande:

    Bra tråd!! Håller med! Den tråd som du i din trådstart syftar på, den känns inte som om den riktas positivt till bonusmammor, även om den trådstartande vill ge sken av det! Denna tråd känns mer ärlig! Har problemet jag med att man inte alltid vet vilket ben man ska stå på. Ena gången får man frågan om bonusarna får vara hemma med mig på lov, för att slippa fritids och en annan gång så är pappan en dålig pappa om bonusarna får vara själv med mig! Vissa gånger SKA man med på möten, nästa ska man hålla sig så långt bort som möjligt! Jag vet inte från gång till gång om det jag gör är "okej" Men det viktiga är tycker jag att det jag och min man gör, det gör vi för barnens skull och om mamman inte gillar det så är det hennes bekymmer!


    Det där känner jag oxå igen!

    Ena veckan ringde mamman och gapade på mig om att jag minsann skulle hålla mig undan hennes barn. Jag hade inga rättigheter det skulle jag ha jävligt klart för mig och hon skulle göra sitt yttersta för att få bort mig ur barnens liv.
    Veckan efter behöver hon hjälp med barnvakt till den minsta ett par timmar och min sambo kunde inte vara hemma från jobbet. Genast frågar hon mig, med trevlig röst om jag kan ställa upp.
    Jag ville visa att jag inte tänker vara långsint och bråka, så jag ställde upp.
    Veckan efter det ringde hon och påpekade att hon "Minsann hört" att jag begått oegentligheter med barnen, men vad det var tänkte hon absolut inte berätta. Däremot gjorde hon än en gång klart för mig att hon skulle ägna varje vaken stund åt att få bort mig ur barnens liv.
    Några veckor senare ville hon återigen ha hjälp med barnen och då sa jag faktiskt nej.
    Ve och fasa!
    Det fick jag självklart inte göra, för nu hade jag valt att gå in i ett förhållande med min sambo och han har ju två barn och då är det min förbannade plikt att älska dessa barn som om dom vore mina egna och ställa upp för familjen.

    Som sagt...  
  • Merlot
    Iam skrev 2011-11-21 21:05:19 följande:
    Det där känner jag oxå igen!

    Ena veckan ringde mamman och gapade på mig om att jag minsann skulle hålla mig undan hennes barn. Jag hade inga rättigheter det skulle jag ha jävligt klart för mig och hon skulle göra sitt yttersta för att få bort mig ur barnens liv.
    Veckan efter behöver hon hjälp med barnvakt till den minsta ett par timmar och min sambo kunde inte vara hemma från jobbet. Genast frågar hon mig, med trevlig röst om jag kan ställa upp.
    Jag ville visa att jag inte tänker vara långsint och bråka, så jag ställde upp.
    Veckan efter det ringde hon och påpekade att hon "Minsann hört" att jag begått oegentligheter med barnen, men vad det var tänkte hon absolut inte berätta. Däremot gjorde hon än en gång klart för mig att hon skulle ägna varje vaken stund åt att få bort mig ur barnens liv.
    Några veckor senare ville hon återigen ha hjälp med barnen och då sa jag faktiskt nej.
    Ve och fasa!
    Det fick jag självklart inte göra, för nu hade jag valt att gå in i ett förhållande med min sambo och han har ju två barn och då är det min förbannade plikt att älska dessa barn som om dom vore mina egna och ställa upp för familjen.

    Som sagt...  
    Du får trösta dig med att du är den som är lyckligt lottad av er två. Du är inte den som har fel i huvudet eller skämmer ut dig själv. För det kan bara inte vara helt friskt i huvudet på någon som betér sig så...
Svar på tråden Det var väl ett jävla gnäll på er biomorsor