X, missfall eller vad? Superstarkt streck...

Hej igen. Mitt hcg hade stigit från 10 000 till 14 000 och hon misstänkte då normal grav. Jag sa att jag blev rädd för x, men då sa hon att det inte stiger så vid x. Men samtidigt ska det  eg. stiga mer än så vid normal grav sa hon.

Ja för mitt steg som sagt från 13000 till 19000...kanske därför läkaren lät så osäker. Tänk om dom har fel och att min graviditet skulle kunna fortskrida normalt :-O Sånna tankar har börjat poppa upp nu. Men det lär jag aldrig få veta. Nu är det dags för att åka och ta en massa prover igen. Min ena arm är full med blåmärken efter alla jäkla stick

Hur är det med er?

Tackar som frågar. Här går jag bara o väntar på att missfallet ska dra igång...

Hej! Ligger just nu på sjukan. Skulle ev. fått åka hem idag men kommer att bli kvar en dag till...suck...men jag opererades igår så det är väl bara att ha tålamod. Operationen gick bra, hade dock börjat blöda väldigt mkt men det fick dom stopp på. Så nu är jag en äggledare fattigare. Just nu har jag väldigt ont. Går över om jag legat eller suttit i samma läge ett tag men så fort jag ska flytta på mig så smärtar det nåt enormt. Op. såret är mkt större än vad jag trodde att det skulle vara och min mage är otroligt svullen. Har haft nära och kära här hela dagen som har bytt av varandra så dagen har gått ganska fort. Dom körde ut mig med rullstol också så jag fick välbehövlig frisk luft. Får panodil och diklofenak om vart annat. Hjälper inte så värst mkt. Skulle få mera morfin om jag behöver men jag är en sån som helst inte tar nåt i onödan. Fick tillsägning förrut att jag måste fråga om hjälp, men jag har svårt för det. Är otroligt envis och blir som ett litet barn som "kan själv"

Nu kommer jag få gå till labb en gång i veckan tills hcg-nivån går ner till 0. Ska till distriktsköterska om 2 veckor för att ta bort aggrafferna. Blir jag sjukskriven i 3 veckor och efter det har jag semester i 2 veckor. Kommer behövas...pjew vilken resa...

Jotun, jag känner verligen med dig. Jag hoppas så att läkningen går som på räls nu. Var rädd om dig och du, jag skulle ta morfin om jag vore du. Det gjorde jag tom efter mitt kejsarsnitt i ett antal dagar, ingen skada skedd. =) Själv har jag tagit Cytotec ikväll för att framkall missfall och det verkar fungera.

Nu önskar jag oss god fysisk och psykisk läkning och så småningom en bebis. =)

Jotun:
Hoppas att HCG värdena går ner fort på dig, jag fick åka in till gyn och ta nya prover 1-2 gånger i veckan i 2 månader innan de var helt nöjda. Det var tur att det var sommar och ledigt så jag slapp ta ledigt från jobbet hela tiden.

Pricken 77: Hoppas det går över fort och att du snart mår bättre igen.

Jag håller med. Det ÄR viktigt att inte ha ont - läkningen går mycket fortare om kroppen för en chans att hantera läkningen istället för en MASSA smärta.

pricken, beklagar. Fick du smärtstillande med dig hem?

Tack=)

Okej, hoppas det går över fort och att det inte gör allt för ont  

Ja, nästa gång är det vår tur! Hoppas vi ses snart i en mkt trevligare tråd

 

1-2 ggr/vecka i 2 månader!?!  Hur högt var ditt hcg från början då?
Ja, hoppas verkligen det går ner snabbare än så. Va jobbigt det måste ha varit för dig...
Ringde dom då varje vecka och berättade resultatet eller fick du höra av dig nånstans? 

Hej

Vad trist att höra om era X och missfall

Vad olika det verkar vara överallt. När jag hade mitt X så tog dem bort högra äggledaren. Jag åkte i på morgonen var hemma på eftermiddagen. Jag var sjukskriven dagen efter men jobbade på måndagen igen. Inte ett enda återbesök gjorde jag. Blev bara kollade när vi började med IVF tre månader senare.

Nej, inga smärtstillande. Men jag är så smärttålig och det gör inte så ont så det går bra. Är väldigt van vid kraftig smärta. =)

Vad positivt att det gick så "bra" för dig. Jag hoppas Jotun får en snabb läkning också.

Men va? Sjukskriven en dag och sen jobba som vanligt? Kanske beror sig på vad man jobbar med isf? Jag har ju ett fysiskt krävande arbete med tunga lyft osv. Jag kom hem för en liten stund sedan. Så skönt! Fick ett härligt välkomnande av en hund som vart i extas hehe. Innan jag åkte hem sa dom att jag inte änns får dammsuga. Jag får inte gå ut med hunden, bära tvätt, handla själv, cykla osv...usch, och jag som gärna vill klara mig själv  Mitt batteri på mobilen håller på att ta slut o självklart ligger laddaren på golvet. Har inte riktigt klurat ut hur jag ska göra än. Har försökt med tårna o allt möjligt men icke. Får väl ge upp o vänta tills mannen kommer hem

Men om jag inte änns får/orkar göra en sådan simpel grej som att dammsuga, så var det jäkligt strongt av dig att gå tillbaka till jobbet så tidigt!

Jag jobbat på kontor så sitter mest men jag hade ju såklart ont. Inte så farligt men det gick bra att jobba med lite smärtstillande.
Dem frågade inte vad jag jobbade med sa bara att jag skulle ta det lite lugnt. Lägga om kompressorerna på ärren osv. Det gick bra att jobba och ärren läkte enormt snabbt.

Ok, som vi har skrivit om tidigare i tråden så är det ju inte bara det fysiska som behöver läka. Tyckte det var elakt att dom inte tog hänsyn till det när det gällde dig Men skönt att du kände att det funkade iaf, det är ju huvudsaken! Mig frågade dom t.o.m innan op. vad jag jobbar med och snacka om sjukskrivning o sånt. Frågade flera gånger om dom inte skulle lägga om såret innan jag åkte hem, men pga infektionsrisken skulle det tydligen sitta kvar tills jag tar bort aggrafferna, alltså om 2 veckor! Men jag menar det kan väl inte vara så bra, det börjar ju bli blodfyllt, blåmärken osv....skumt att det är så jäkla olika som sagt...

Ja jag har tänkt lite efter att det var konstigt att vi inte pratade om något sånt.
Jag var tyvärr med om ett sent avbrytande ( v17 ) pga sjukdom hos bebis, nu i januari. Efter det var jag sjukskriven tre veckor. Men då mådde jag mycket sämre både psykiskt och fysiskt

Hoppas det går bra för er och ni snart får en lyckad grav.

hmmm... hade inte så superhöga vad jag vill minnas, svårt att komma ihåg sånt.. Men jag tror jag hade 1700 eller nått sånt när de upptäckte X:et och sen så tog det lååång tid innan det gick ner till 0.

De ringde upp mig när testet var klart och så länge det inte var nere på 0 så fick jag hela tiden en ny tid. Tror de tog med 3 dagar mellanrum i början, och sen så glesnade det av.

Men det kan ha göra med att jag fick cytostatika och inte opererades, kanske därför det tog längre tid innan kroppen fattade att det var borta.