Vill bara flika in också: Varför kan ni som bonusförälder inte tänka er att vara hemma med er respektives barn? Pengar kan det inte handla om eftersom ni faktiskt kan få tillfällig föräldrapenning... Jag bara undrar, för i vår familj spelar det ingen roll vem som är hemma med barnen. Vi är en familj. Och i en familj hjälps man åt. Anser vi....Alla....4 vuxna...
Det gäller dessutom inte bara vid vab. Förra året var vi och deras pappa snabba med att lämna in semester till jobb. Fritids sena med att berätta att dem har stängt tre specifika veckor under sommaren. Barnens pappas sambo hade en extra vecka och tog ut den vecka det behövdes. Som hon sa: "för det är väl inget konstigt med det?"
För det första, man kan vara familj utan att vabba för varandras barn. Alla har inte samma upplägg. Ni är en familj där vem som helst är hemma med barnen, andra kan vara lika mycket familj men göra på ett annat sätt.
Ofta finns större orsaker bakom än att man som bonusförälder bara vägrar helt utan anledning. Nu är det inte aktuellt för mig med just vab längre, men då det var aktuellt så tog jag ställning efter ett tag genom att inte öht vabba åt mamman eftersom hon behandlade mig som något som sitter under skorna.
Åt min man gjorde jag det om det passade men det var i första hand hans ansvar eftersom det var hans barn resonerade vi. Barnet och jag kände oss inte lika bekväma med varandra som barnet och föräldern och eftersom man kan bli lite extra känslig när man är sjuk så har det alltid känts bättre för alla om henne pappa vabbat.
Jag vet familjer där bonusföräldern vill vabba men inte får för den andra biologiska föräldern, det kan också vara ett alternativ till varför man som bonusförälder inte kan tänka sig att vara hemma med barnet.
Som sagt, en familj kan fungera på flera olika sätt, huvudsaken man respekterar varandra och känner att det fungerar.