Varför vill inte svenska pappor vara hemma med sina barn?

Jaså? Hur ser det ut i många familjer, är det mamman som bestämmer mer om barnen eller är det pappan som bestämmer mer om barnen?

Det är visst så i de allra flesta fall. Mamman måste bevisa att pappan är skadlig för barnen för att hon ska få ensam vårdnad om de en gång haft gemensam.. Jag har själv levt med en man som låg i vårdnadstvist..

Jag skulle gärna tagit hela ledigheten. Frugan ville dock ha hälften

jag känner då inte alls igen mig, inte ens om jag tittar runtikring mig. :) låter som definitions fråga kanske vad är det man bestämmer? när ungen ska äta, och hur haklappen skall sättas på?

men ok... det är lite OT så vi kan lämna det :) tycker det är uttalande som inte stämmer dock :)

Det räcker att komma med falska anklagelser, då får mamman interimistiskt ensam vårdnad direkt under tiden den falska anklagelsen utreds. Det är inte alls konstigt att många pappor blir anklagade för en massa saker just när de ligger i vårdnadstvist eftersom systemet gör att mamman tjänar på det.

Läs mer på pappa-barn.se och www.pappaliv.se

Läs här vad daddy skriver i sin blogg:

daddys.blogg.se

Är du allvarlig nu? Menar du, på fullt allvar, att du som man skyller den generella situationen på att kvinnorna har makten i hemmet? Hur har det blivit så då? Är det enbart kvinnan som är upphov till det? Männen har ingen som helst delaktighet i att det ser ut som det gör? Jag häpnar!

Nytänkande är inget som är förbehållet ett enda kön. Inte viljan att ta plats heller.

Fast mitt ex blev anklagad för saker, men mamamn fick inte ensam vårdnad ändå (sen visade det sig dock att mitt ex var knäpp i huvudet)..

Vad du tycker och vad många pappor vittnar om via diverse föreningar som kämpar mot diskrimineringen är vitt skilda saker.

alltså tkr många hamnat bort från ämnet. nu var det varför VILL inte pappor vara hemma? ingen pappa somkan säga varför dom valde att inte vara hemma, kan väl ite bara handla om ekonomin?

är det så många pappor som inte _vill_ vara hemma då?

det faktiskt uttaget går ju inte att säga nått emot. att det skiljer i %, men anledningarna bakom? jag tex var hemma i princip hela tiden utan att ta en enda dag, varför? jo jag var mestadels arbetslös, men i statestiken ser jag ut som en frånvarande icke-ansvarstagande förälder.

visst tror jag ekonomin kan vara en anledning, eller arbetscituationen, att man itne kan vara ledig och ha jobbet kvar efteråt (egenföretagare tex) men den sista går ju att vända på oxå, att om mamman är egenföretagare så borde det falla sig rimligt att pappan tar ut den stora delen bortanför amningen.

rena lyxen och få vara hemma med ungar ju... inte mycket att göra lixåm :) det som tär på en är ju bristen med vuxenkontakt och mer sociala delar.

Tyvärr är det många som inte är hemma alls. förrutom de här tio dagarna.. sj tkr jag det är lite tragiskt.

Så sant, visst är det rena lyxen!

Min man har varit hemma de 10 pappadagarna, sen har han tagit nån dag här och där.
Han vill inte vara hemma nån längre period med barnen, för han klarar inte av att bara vara hemma och ta hand om barn. Han måste få greja och fixa annars mår han inte bra, vilket blir dåligt för hela familjen.
Bara för att han inte är hemma ensam med barnen nu när de är små, gör inte honom till en sämre pappa eller att han får sämre kontakt med sina barn, när han kommer hem från jobbet så är han bara pappa, byter blöja, leker med barnen, nattar barnen mm.
På sätt och vis blir han en bättre förälder än mig, då ens tålamod efter en heldag hemma med trotsiga barn inte är det bästa.
Bebistiden är inget för honom, han trivs bättre när han kan ta med barnen ut och greja, så som han kan nu med treåringen.
Nästa barn som kommer i oktober kommer jag vara hemma med också, han tar sina 60 dagar som han tvingas till, sen tar han inte fler.

det ser ut att gå åt rätt håll iallafall. om man bara fokuserar på dagarna i sig :)

www.fk.se/irj/go/km/docs//fk_publishing/Dokument/Rapporter/Svar%20p%C3%A5%20regeringsuppdrag/rupp36989_09.pdf

varför skulle du inte lita på honom??

Har inte läst ett enda inlägg ska meddelas så om jag missat saker som redan sagts, ber jag om ursäkt..

Min sambo bara LÄNGTAR tills han kan vara hemma!!
I början tar han ut 10 pappadagar, sen har vi varit tvungna att begära fullt för mig pga massa strul med FK.. Men han kommer minska arbetstiden, och en period är tanken att han ska ta ut full FP och jag vara tjänstledig= lediga tillsammans. Ca. 4 månder minst är tanken..

Han hade helst velat vara hemma flera ÅR, och gärna tillsammans med mig.. men där styr min ekonomi lite, jag har inte råd å gå tjänstledig utan inkomst. Jag vägrar leva på min sambo (det är mitt val, han kommer "bjuda" mig på de 4 månaderna han tar ut fullt.. för då spenderar vi troligen tiden utomlands med bebisen!).. Men vi ska verkligen dryga ut FP tillsammans å trixa å fixa.. Ser vi massa fram emot.