Någon som genomgått utredning efter 3 missfall?

L0ved: Oj att vänta tills jul känns ju onekligen långt. Hoppas att ni får en tid snart. På onsdag är det äntligen dags för oss att träffa läkaren för att påbörja vår utredning. Försöker att inte ha alltför höga förväntningar. Vill så gärna få ett svar på varför det har blivit tre missfall i rad, vill veta vad som gått fel. Har förstått att det inte alls är säkert att vi kan få veta det men så länge det går bra nästa graviditet (och de därefter: syskon) så spelar det ju ingen roll egentligen om vi får veta exakt varför det blev flera ma/mf.

L0ved: Tack, jag ska meddela hur det går.

Hej!Kikar in här då jag har ringt idag till kvinnoklinik och de ska höra av sig redan i slutet av veckan för att få en tid (hoppas snarast).

Har också, i och med sen i fredags haft 3 missfall sen julen 2008. V.11, 6 och 6 inklusive en skrapning vid det första tillfället. Vi har en 2årig son som kom innan allt detta....

Hoppas också att man kan släppa på lite spänningar å en ev.psykisk spärr när man varit där....gravid kan man ju bli, men det gäller å hitta boven till att vi ska få kunna njuta av en till 40 v.lång graviditet!!!

/KRAM KRAM

alexia78: Beklagar dina missfall. Ja vi får väl vara tacksamma för det lilla; att vi vet att vi kan bli gravida. Behövs nog bara lite tur och hjälp så ska det nog kunna bli fina friska bebisar för oss.

Nu har vi påbörjat vår utredning. Känns jättebra att det äntligen är något som händer. Både jag och min sambo har varit och lämnat blodprov för all världens möjliga tester; kromosomfel, genförändringar, blodproppar/blödning m.m. Har fått recept på trombyl och progesteron som jag ska börja ta vid nästa ÄL. Har fått upp hoppet igen och vågar hoppas att det snart blir ett barn för oss.

SanneS:
Låter som en bra vändning för er att få komma igång med utredningen...tror det brukar kännas så för många...när man väl tagit steget å avklarat som du säger typ de första testerna...

Fick du Tromyl och progesteron av läkarn direkt, el.fick liksom du nämna det?Undrar också om "vem som helst" får det av oss som fått missfall el.om det är individuellt å går från olika "fall till fall".

Hur lång tid tar det nu tills ni får några svar å fortsätter??Gudars, man har ju så många frågor omkring detta å alla tankar ska vi inte prata om. Till oss skulle de ringa i slutet av veckan för att få en tid bokad antar jag...snacka om att jag väntar(men ändå inte), känns som en blandad känsla.Men när man varit där å första kontakten e knuten tror att att mina axlar kommer att slappna av lite mer .

VI FÅR FORTSÄTTA KÄMPA, som trisslotteriet säger:PLÖTSLIGT HÄNDER DET
/KRAM

SanneS:
Ngn nytt på fronten....själv väntar jag som en ivrig dåre på samtalet från sjukhuset....men kanske det dröjer även om det lovade i slutet av veckan....

Blödningarna börjar avta nu i.af. å det känns ju alltid lika skönt, men det har varit tufft att jobba...det har blivit många tårar alltså...men det behövs väl, kan inte gå å spela teater att man mår bra, för det gör jag inte just nu.

Hur har du mått under dina mf å hur har det gått att jobba för dig???

Hej på er! Jag har också fått tre missfall i rad i och med förra måndagen, och har fått en tid för utredning om fem veckor. De sade att det är bra om jag fått en mens innan jag kommer dit, annars hade jag kunnat få komma tidigare. Vet någon varför man ska ha mens innan?

Har också barn sedan förut, men undrar förstås om något hänt i kroppen sedan den sista graviditeten.

alexia78: har du fått någon tid för utredning ännu?

SanneS: Varför fick du trombyl och progesteron? Har de redan upptäckt något, eller åtgärdar de bara de vanligaste orsakerna?

hammoleket79:
Hej.Tråkigt med alla missfall...vi får kämpa tillsammans å nöta å stöta tankar ihop här.Nä, ingen har ringt..hoppas på imorgon, då hon sa i slutet på veckan.....(tycker det tar 100 år å vänta på ett samtal).

Man vet ju inte hur långa köerna är för att få hjälp...ni får vänta 5 veckor läste jag....man får försöka sysselsätta sig så gott man kan tiden fram tills dess.

Ang.att man ska ha en mens innan man ska dit, efter ett missfall brukar de oftast säga...för att kroppen å allt ska kunna återhämta sig. Jag hade ju mitt missfall senast nu ifredags å nu börjar blödningarna avta...tror jag inte vågar ha sex denna månaden innan allt drar igång faktiskt (även om jag skulle vilja). Måste nog låta kroppen vila nu, hämta nya krafter både fysiskt å psykiskt.

Jag måste även hitta ngt bra sätt att "komma ner i varv" ang.hela biten med syskonverkstad...men det är inte lätt....vet att jag var minst lika ivrig när vi skulle börja försöka skaffa barn innan vår son blev till.Jag var arg, ledsen, räkande äl och mens som en tok...men till slut, efter 4 månader blev jag riktigt arg på mig själv å sa: Så här kan du inte hålla på, du sliter ut dig fullständigt!!!Upp till det så jobbade min man jättemycket under hela julen...det var då det hände, då jag blev arg+att vi typ inte hann ses i sänghalmen ens, NÄR VI MINST ANADE DET !!!

Så jag får väl bli arg här snart igen, tills julen kommer, då min man återigen har högsäsong på jobbet!!!HEJ VAD DET GÅR!!!

alexia78 & hammoleket79: Det var inte jag som tog upp det här med progesteron & trombyl utan det var min läkare som sa det till mig direkt efter mitt tredje missfall att nästa gång skulle jag testa dessa två mediciner. Har precis startat utredningen så de har inte hunnit komma fram till något ännu men vi behöver inte vänta med att försöka utan nästa gång ska jag helt enkelt ta dessa två mediciner. Som jag förstår det så hjälper dessa mediciner oftast för dem som haft ma/mf så då ska vi testa det och hoppas att det hjälper.

alexia: Jag vet inte hur lång tid en utredning tar men vi har varit och lämnat blodprov och några svar bör komma om nån vecka och svaren på kromosomanalysen kan dröja 4 veckor. Jag har fått tid för en "titthålsundersökning" där de går in med en liten, liten kamera och undersöker livmodertappen och livmodern och ser om där finns några sammanväxningar och/eller extra vävnader. (som jag förstod det)
Vi fick två månader på att få starta vår utredning men det var mest eftersom det var sommarsemestrar just då.

Det är verkligen jättesvårt att fokusera på något annat än sin bebisverkstad. Vi har försökt bli med barn i snart två år nu, inga barn sedan tidigare. Ju längre tid som går desto jobbigare blir det och jag har svårt att tänka på något annat än ÄL, BIM och bebisar. I våras bestämde vi oss för att gifta oss nästa sommar så vi håller på för fullt att planera bröllop. Vi hade tänkt skaffa barn först och sen gifta oss men vi kunde ju inte tro att det skulle vara så svårt att få barn. Så jag tar det lite lugnare nu med FL och istället för att bara läsa alla ma/mf-trådar och bara tänka på det här med missfallen och längtan efter barn så finns jag numera en hel del på BröllopsTorget och diskuterar klänningar, inbjudningar etc. För mig är det en jättebra distraktion att planera bröllop.

SanneS:
Vad underbart med bröllop, förstår din lycka å nu planera å spåna för fullt hur ni vill lägga upp just ER stora dag !!! GRATTIS TILL ATT BLI FRU OCH MAN(ganska mkt i förskott) !!!Tror att det är bra för hjärnan å alla tankar att fokusera på annat än bebbeverkstad...bröllop tar ju verkligen tid å man går ju in för det lika helhjärtat som med bebbe, fast på ett annat sätt...

Du ska se att det lossnar på bebbefronten nu när ni har fullt upp med tankarna på annat, samtidigt som ni får hjälp med utredningen. ME HOPE SO!!!

Själv gifte vi oss för tre år sedan, å jag var SÅ fokuserad på det...kolla klänningar, ringar, planering av själva bröllopsmiddagen, foto, vilka ska bjudas, vilka färger, bröllopsresa m.m...herregudars, vilken lyckad dag å många historier man kan blicka tillbaka till å minnas, skratta åt samt en liten skvätt med tårar ...

Å inte tala om de 2 möhipporna jag fick...halleluja vilka äventyr alltså!!

Har du några frågor om bröllop, svarar jag gärna så gott jag kan ang.hur vi gjorde, tänkte m.m...alltid kul att bolla ideér.

Apropå vår utredning fick jag remissopapper i brevlådan i fredags:fick tid oktober/november= ingen exakt datum utan det stod typ bara så... , känns ju som evighet dit.Jag har dock ett samtal med min barnmorska nästa vecka, så jag ska se om hon ev.kan trolla fram ngn snabbare genväg till gyn???

HA DET NU SÅ BRA, SÅ HOPPAS JAG VI HÖRS IGEN !!!!
HA EN MYSIG SÖNDAG!!!/KRAM KRAM

Tack för din hälsning och gratulation alexia.
Oj vad länge att behöva vänta till okt/nov...

Ja för mig är bröllopet verkligen en livlina just nu så det inte bara är det här med bebis som jag går och tänker på. Jag har provat en Sincerity bride klänning som var bara SÅ vacker. Dyr men jättefin. Bilder finns i mitt galleri. Bra att veta att jag kan komma med bröllopsfrågor. Hade ni barn när ni gifte er? Om ja, hur gammalt var ert barn då?
Vi planerar att gifta oss i augusti och vi hoppas ju såklart även på att lyckas med en graviditet så snart som möjligt och snart börjar det närma sig augustibarn....

SanneS:
Javisst känns det som en evighet till remissdatumet...men hoppas kunna bearbeta min barnmorska jag hade med sonen så att ev.hon ger mig ngn väg som går fortare till hjälp.

Vi gifte oss i juli, 2006. Hade tänkt att vi gärna skulle vilja vara med barn när vi väl gifte oss, men livet tog en annan vändning pga att jag blev sjukskriven och fick äta stark medicin, kunde vi helt enkelt skaffa barn pga riskmoment. Istället så påbörjade vi bebbeverkstan när väl bröllopet stundade ....vår son kom sedan i augusti 2007...augustibarn ....Så han kom ca 1 år senare än bröllopet.

Just nu tror jag redan att min äl är igång igen efter mf:et...så vi har faktiskt orkat att ta upp verkstan igen efter allt som trots hänt, 3 mf på raken....vad ska man göra liksom???Kan ju inte deppa ihop hur länge som helst..utan försöka se det som så att det kommer alltid att komma stunder då det tar emot å man minns dessa hemska mf.Jag hoppas innerligt inte att det kommer bli flera ytterligare, för DÅ vet jag inte vart jag tar vägen. Hoppas på att remiss å samtalshjälp hjälper oss på traven.

Brukar unna mig saker när jag är lite låg...snart ska jag klippa mig t.ec, då blir jag nice ...sedan ska jag köpa en ny dator pga min e paj (dyrt, men behövlig grej att ha)....å sen har vi lite små utflykter vi ska göra snart som får en att se framåt å tänka positivt !!!

HA NU EN BRA MÅNDAG , så hörs vi igen tjejen!!!
/KRAM

alexia78: Jag har också tänkt de där hemska tankarna att tänk om det blir ett ma/mf IGEN. Usch, då tror jag att jag bryter ihop totalt. Hoppas så himla mycket på att medicinerna ska hjälpa nästa gång så om det visar sig att det blir ett ma/mf ÄNDÅ trots mediciner... Ja då vet jag inte vad jag gör... Men som du säger; vad annat kan man göra än att fortsätta försöka? Det är bara till att hålla tummarna och hoppas på det bästa och på äkta "familjelivska": se till att MYSA ofta.

SanneS:
Verkar som det har blivit en tråd för bara dig å mig...hörru ni andra: HÄNG GÄRNA PÅ !!!

Hur går det för er på er utredning, hänt ngt mer el.hört ngt?Äter du medicin, isf vad heter den och vad skulle den göra för "nytta"...

Själv har vi ju inte tid förrän i okt/nov, men jag ska till min bm på måndag för samtal och hoppas på lite lugnande, kloka råd.Plus att hon gärna får snabba på så att vi kan få utredning snabbare, för det tär verkligen på psyket just nu, även om jag återigen har lugnat ner mig lite en smula efter missfallet.Vår verkstad flyter på som vanligt igen och nu verkar vi kommit in i stimmet på "varannandag"....känns dock som jag inte fått ngn stregring på äl-testerna denna gången...kroppen e väl lika knasig som vanligt efter mf:et.

Tror dock återigen att min kropp behöver minst 3 månader till på sig för att återhämta sig, så har den ju gjort de sista mf....dock sägs det ju att man skulle vara mer mottaglig å lättare för att bli gravid strax efter ett mf (det har inte vi haft tur med iaf).

Som sagt: vi får fortsätta ha mysigt med våra karlar å hoppas att det snart rasslar till ett plus för oss!!!

Hoppas det går bra med alla bröllopsplaner också för er!!!
/HELGKRAM FRÅN LILLA MIG TILL DIG

Hej tjejer!

Ville bara kika in och berätta att nu har vi fått vår lilla kille. Ge inte upp!

Kram

Stort Grattis Krusbär!! Vad roligt att höra; det ger oss hopp.

Krusbär:
Grattis grattis, näe, inte ska vi ge upp inte , skönt med härliga bevis att man kan lyckas till slut.

MÅ VÄL!!!