för mig är det tvärtom.Jag vill absolut inte föda med kejsarsnitt.
Jag väntar nu mitt andra barn och den största skräcken inför förlossningen är att något skulle gå fel så att dom måste ta KS.Givetvis är det bra att alternativet finns för det viktigaste är ju att man får sin friska bebis till sig.
Finns det fler som är rädda för KS??
jajamensan. totalt livrädd för det
Att göra snitt var det enda jag var rädd för inför förlossnigen med mitt första barn, det var verkligen något jag INTE ville. MEn det blev så pga av att man trode att jag hadde för trångt bäcken, så akutsnitt direkt ner på opertion efter 18timmars värkarbete...jag ser på hela upplevelsen idag med glädje och ser framemot nästa förlossning, även om man är nojjig att allt ska gå bra. Jag hoppas att jag får föda vaginalt denna gången, även o jag inte kommer att bli såå ledsen om jag inte kan. Det är ju barnet som jag längtar efter och vill ska ha det bra och komma ut frisk och pigg!
Jag kan säga att efter att ha legat på bb i 48 tim och ingen bebis kommer och man är så inställd på vaginalt. Då helt plötsligt kommer det in två doktorer och säger att du kan inte ligga här längre vi får snitta dig. Då blir man rädd.
Nu denna gången hoppas jag inte att jag går över 22 dagar och blir igångsatt med 0 värkar!! Jag vill föda vaginalt!!
hej! jag var ju rädd för snitt oxå innan men blev efter ett väldigt snabbt förlossningsförlopp katastrofsnittad. Jag hade ont när jag skulle ta mej ur sängen på BB men annars var det inga som helst problem. Fick sonen 15:19 och 07:45 dagen efter var jag uppe o gick i korridoren. Med smärtstillande så klart men ändå.
Så d behöver inte göra skitont efteråt av snitt! Tänkte bara delge er det. En mamma som jag delade rum med sista dan kunde inte ens gå upprätt efter sin vaginala förlossning.. o DET gjorde mej rädd.
De som säger att de vill föda med KS för att de är rädd för smärtan vid en vanlig förlossning kan känna sig blåsta. Jag födde dottern vaginalt och kan så här i efterhand inte påstå att visst gjorde det ont och var jobbigt men när allt var över så kunde man njuta av att ha dottern hos sig. Med sonen så blev det planerat KS eftersom de var tvugna att ta ut honom fort. Den smärtan som jag kände efter den förlossningen hoppas jag att jag aldrig behöver uppleva igen. Jag kunde inte gå normalt och utan smärta på flera dagar.
Nu med trean så hoppas jag att det blir en vaginal förlossning.
Konstigt att det kan va så olika! Jag lyckades nästan föda vaginalt men efter klocksläpp nr 2 så snittades jag. kanske är de mer generösa m smärtlindring efteråt på vissa sjukhus? Jag hade ju hört att man hade jätteont efter ett snitt så jag hade väntat mej det, men jag klarade mej jättebra!
jaa är skit rädd för ks...vill inte att de skära i mig. hua...o sen efteråt vad jobbigt med såret.
Jag vill helst föda vaginalt och undviker KS om det går.. Men om det behövs så är KS självklart ett alt men inte som alt 1.
Jag är också livrädd för det!!!
Är i v 36 nu och än har bebisen inte vänt sig... Ska till bm idag och ligger den inte rätt då, blir det läkarkonsultation, ev vändningsförsök och går inte det, står det mellan att föda i säte, eller ks.
Problemet är ju, att om den ligger m t ex ett ben först, går det inte att föda i säte, då är det bara ks som gäller.
Är som sagt livrädd vill verkligen inte! Andra som är rädda för vaginala förlossningar får gå på aurasamtal mm... Får man det inför ett ks också i så fall? Nån som vet?
Håll tummarna att den har vänt sig idag, eller att den ligger i "rätt" sätesbjudning!!!
Suck, va besvärliga bebisar det finns!!!
skit rädd för ks pi katten vill inte at någon ska öppna min mage tanken gör mig spyfärdig men e det för barnets bästa visst men då ska jag va redigt nerdrogad länge så jag inte känner nåt varkens då eller efter 
tacka vet jag o föda vaginalt det önskar jag nu även med nr2....
Kram på er alla o lycka till med era magar
jag är också mer rädd för snitt! *usch*
Tillägger: Jag bearbetar min hjärna hela tiden, är så rädd för sjukhus och operationer nämligen, men ställer in mig på kejsarsnitt så att jag ska vara förberedd om det behövs. Mentala biten är viktig.