-
Har flera gånger läst om, framförallt män, som tjatar, hotar, ljuger, tvingar med psykiska medel till sig sex från partern trots att denna kanske inte egentligen vill. Denna typ av beteende har jag alltid sett ner på, men har under senare tid börjat fundera på hur saker egentligen ser ut för folk där ute.Lite bakgrund så har jag en sambo och vi har varit tillsammans i 6 år och har en son på 3 (snart 4 år). Vår relation är i övrigt bra och min sambo värderar verkligen allt vad gäller massager, mys i vardagen osv, men när det kommer till sex är det total stopp.När vi dejtade innan barn var det huuur mycket sex som helst, det var nästan för mycket för mig ibland och kunde känna mig helt tömd och död. Nu håller jag på att bli galen av att vi har sex kanske en gång i kvartalet. Mitt sexdriv räcker och blir över för 4-6 gånger per vecka och ger henne space och hela den biten, men så här har det varit sen vi fick vår son.Har därför fångat mig själv med att vara lite passivt aggressiv ibland gällande just kommentar kring sex osv och det är absolut inget jag vill vara...Sen när vi väl har sex, då jävlar är det nice och hon blir också förändrad till det bättre i sitt egna humör och relationen, för att därefter avta och sen är det tråkigt igen.Allt detta jävla mys gör även mig super kåt. Hon kanske sitter i trosor och t shirt utan bh och vi masserar varandra lite eller något men sen inget mer. Blue balls är bara förnamnet för hur det brukar kännas.Och nej, hon tar inte allt ansvar hemma, för barnen eller för nåt egentligen. Hon löser lite mer åt sonen, typ det vardagliga med tvätt och packa med saker till förskolan osv. Men jag hämtar och lämnar, lagar all mat och sköter det mesta av städning samt disk. Jobbar även med svårare saker och sitter inte alltför sällan på kvällar och jobbar ikapp. Har inte gått och blivit tjock utan är om något en aning mer vältränad än när vi träffades men ja, det enda som egentligen ändrades var att vi fick barn.Sen älskar jag vår son mer än någon annat, men att på grund av denna brist av sex (som gör mig nästintill deprimerad och mindre "jag" på alla håll i mitt liv håller på att ta kol på mig...Från hennes sida är det inte en prio och är det inte det så blir hon inte in the mood. Är det inte för det så är hon inte nyduschad eller trött eller någon annan anledning som gör att det ändå inte blir av och jag håller på att tappa det. Har väntat, försökt avlasta ännu mer och pressat mig själv, varit närgången och myst och liknande trots att det inte är det jag helst gör samt romantisk på annat håll men inget verkar funka.Därav, känns detta som en omvänd psykisk misshandel jämfört med det man brukar prata om, eller tycker ni att jag är ute och cyklar med denna tanke?
-
Svar på tråden Sex som psykisk misshandel, går det år båda hållen?
-
Menar du att du tycker hon borde ha sex även om hon inte är upplagd för det?
-
Det kan inte vara psykisk misshandel att inte ha lust. Nu ligger ni så pass sällan att ni borde nysta mer hur ni ska göra= om hon vill. Vilken typ av lust hon har etc.
-
Ja men det är just det...Anonym (x) skrev 2024-12-15 14:35:41 följande:Det kan inte vara psykisk misshandel att inte ha lust. Nu ligger ni så pass sällan att ni borde nysta mer hur ni ska göra= om hon vill. Vilken typ av lust hon har etc.
Hon har det "i sig" om hon bara vill för är inte så svårt för henne att komma igång när vi väl börjar. Men har hon inte det där super kraftiga suget som hon hade tidigare så bryr hon sig inte riktigt om det.
Så att bara inte ha lust är sin sak, men att inte bry sig om att göra saker så att hon får det är det som känns som det, ja. -
Du är ute och cyklar när du talar om omvänd psykisk misshandel. Men fattar hur du menar. Först måste jag säga att du skriver väldigt fint och bra. Har ni satt er i lugn och ro och pratat om det. Alltså berätta vad du känner och önskar. Lyssna noga på varandra och ge feedback. Inget anklagande och pajkastning. Måste alltid utgå från den egna känslan. Skulle de samtalen haverera så sök hjälp utifrån. Någon som kan guida och leda er framåt. Så klart vet du ju att sexlusten gör upp och ner i relationen. Jag tror att ni löser det.
-
Anonym (Kim) skrev 2024-12-15 14:38:44 följande:
Du är ute och cyklar när du talar om omvänd psykisk misshandel. Men fattar hur du menar. Först måste jag säga att du skriver väldigt fint och bra. Har ni satt er i lugn och ro och pratat om det. Alltså berätta vad du känner och önskar. Lyssna noga på varandra och ge feedback. Inget anklagande och pajkastning. Måste alltid utgå från den egna känslan. Skulle de samtalen haverera så sök hjälp utifrån. Någon som kan guida och leda er framåt. Så klart vet du ju att sexlusten gör upp och ner i relationen. Jag tror att ni löser det.
Ja och det är väldigt svårt att få med tillräckligt i enbart ett inlägg här, men känner att jag behöver någon typ av utlopp för dessa känslor för det gör mig rakt av omotiverad till livet. Har världens snyggaste tjej (i mina ögon men även objektiv snygg) som sambo, världens personlighet och vi har ett så nice liv i övrigt, men denna sexlösa punkten gör mig galen.
När vi pratat om det så mynnar det ofta ut i "ja men det är klart vi kan ha sex mer, det är nice och tycker också det är viktigt, det är bara... (sätt in valfri ursäkt om stress eller annat)"
Då har mina förslag varit att låt mig ta mig ann ännu mer då?
Men när jag gjort det, har det inte lett till något annat än att jag tar ut mig ännu mer och hon, ja, hon gör också sitt men inte mer sett för det.
Något vi också kommit fram till är att vi ska försöka hålla det till en gång per vecka, vilket hände i form av att vi hade sex en helg. Sen nästa helg och veckan efter det var det "inte denna veckan" och sen var vi tillbaka. Det är mer av en dålig vana som är svår att bryta och där det inte påverkar henne i närheten av det det påverkar mig.
Men att fortsätta ta upp det, om och om igen, gör ingen nytta då det blir att jag, trots att det är konstruktiva samtal, upplever det som att jag tjatar. Det gör att jag känner mig omanlig och känns som att det kanske påverkar henne likadant. Men kan samtidigt inte bara gå och ta henne såsom det var förr, för istället för att bli galen tillbaka och vara helt inne i det blir det snarare bara "haha vad gör du, sluta inte nu"
Skitsamma då...
Det leder dock till att jag känner saker som:
"Du kan glömma den där maträtten du gillar, jobbig att laga"
"Massage? Nja, orkar inte"
"Sticka och shoppa? nej, fiskar hellre"
"Ah du är trött efter natten med sonen, jag förstår, men du klarar det, syns sen!"
MEN vill verkligen inte ha det så och undviker det, även om de tankarna och svaren dyker upp nästan dagligen. Hon ser dock de andra som en annan sak och de är dem, men i slutändan är det en sak som jag kan styra vad jag vill göra med och gör mitt bästa för att båda ska ha det bra och när det inte möts så sänks min motivation något enormt för att ens bry mig. -
Hag hör du har det skittufft. Du gör mer än nog. Tvivla aldrig på din manlighet. Man undrar ju var det sitter för henne. Fysiskt eller psykiskt. Kombination? Hjälp utifrån verkar vara det att prova nu. Lite svårt att schemalägga sex även om det blir ett möte på hälften. Lust/sex föder längtan efter mer. Hon verkar ju gilla det ni gör och är entusiastisk när ni väl fått till det. Sen dalar det. Svårt att säga också att du ska låta henne ta initiativet. Visa att hon är sugen. Risken är att det inte händer och ni bara är familjen AB. Efter jul och nyårshelgen så bokar ni besök. Ta upp det till diskussion under tiden. Måste nog sätta ner foten för att gå till en förändring.
Varför inte visa tråden. Du skriver så fint och kärleksfull även om det osar frustration.
-
Är du på riktigt eller...? Nej, det är inte psykisk misshandel att inte ha sexlust! Och du sitter där bitter och passivt aggressiv. Tydligen klarar du inte ens av normal fysisk närhet utan att tänka "sexsexsex". Inte konstigt att hon inte vill ligga...
Du tänker som en effing incel grabben. Skärp dig!! -
Fint och kärleksfullt?!? Med ett tänkande som en jävla våldtäktsman.Anonym (Kim) skrev 2024-12-15 16:32:45 följande:
Hag hör du har det skittufft. Du gör mer än nog. Tvivla aldrig på din manlighet. Man undrar ju var det sitter för henne. Fysiskt eller psykiskt. Kombination? Hjälp utifrån verkar vara det att prova nu. Lite svårt att schemalägga sex även om det blir ett möte på hälften. Lust/sex föder längtan efter mer. Hon verkar ju gilla det ni gör och är entusiastisk när ni väl fått till det. Sen dalar det. Svårt att säga också att du ska låta henne ta initiativet. Visa att hon är sugen. Risken är att det inte händer och ni bara är familjen AB. Efter jul och nyårshelgen så bokar ni besök. Ta upp det till diskussion under tiden. Måste nog sätta ner foten för att gå till en förändring.
Varför inte visa tråden. Du skriver så fint och kärleksfull även om det osar frustration.
-
Anonym (Celibat förfan) skrev 2024-12-15 14:38:39 följande:Ja men det är just det...
Hon har det "i sig" om hon bara vill för är inte så svårt för henne att komma igång när vi väl börjar. Men har hon inte det där super kraftiga suget som hon hade tidigare så bryr hon sig inte riktigt om det.
Så att bara inte ha lust är sin sak, men att inte bry sig om att göra saker så att hon får det är det som känns som det, ja.Nja, det låter förenklat. Rekommenderar podden Sex på riktigt.
Men visst, är hon helt obrydd om att fixa era problem blir det aldrig bättre.
-
Sexbristen får dig att må dåligt, precis som tjat om sex får kvinnor att må dåligt. Så långt har du rätt. Men det är ingen mening att leka med ord, inget blir bättre av det.
Rent spontant känns det som att hon tar dig för given och jag tycker det är bra att du inte ställer upp så fort hon vinkar med lillfingret.
Förstår hon att du mår dåligt och att röra henne halvnaken utan att få sex är som att visa en uthungrad mat men hindra denne från att äta?
Är hon verkligen fysiskt attraherad av dig eller ser hon dig som en vän?
Har du förstått om hon onanerar eller om hon helt saknar all lust? Det verkar konstigt att hon gillar sex när ni kommer igång men inte vill att ni faktiskt GÖR det.
Kan hon tänka sig att ta hjälp utifrån?