Bossig 7 åring

Jättetråkig och jobbig situation, men jag blir rörd lver hue mycket du bryr dig om det här. Det tyder på att du är en fin och bra pappa. 

Du har fått många goda tankar och bra råd, så jag ska inte upprepa dem. Jag tänke bara lägga till att ni kan öva på det där med att bestämma tillsammans hemma, för jag antar att även om hon har ljugit så visar hon upp bossighet hemma. När hon dikterar tex vad ni ska göra så säg att ni vill något annat, och fråga henne hur ni ska kunna lösa det. Sätt upp övningssituationer genom att säga att hon fick bestämma förra gången så nu bestämmer jag. Och tvärt om så klart - säg till henne att eftersom du bestämde förra gången så får hon bestämma nu. Sluta med vad ni hör när ni märker att det för mycket är på hennes villkor. Hon kommer ju inte förlora er föräldrar, så det är bra om hon kan öva på er. 

Sen tänker jag också att bosdigheten inte nödvändigtvis är en dålig egenskap. Rätt utvecklad kan hon bli en bra ledare/chef när hon blir vuxen, och det hjälper henne att inte tvingas in i situationer som hon inte vill. Men hon behöver så klart hjälp och träning att utveckla ledarefenskaperna som hon har till något positivt och framför allt, att inte vara elak mot andra. 

Vad bra då är vi på rätt väg som föräldrar för vi har just gjort detta under denna tiden men kanske inte tillräckligt.
Känns som man är tjatande och hon vet direkt vad det gäller när man börjar och då vill det gärna byta samtalsämne. Men ska absolut ta mig till detta att ha detta samtalsämnet med henne varje dag.
Jag glömmer ibland att hon är mycket mindre än vad jag tror ibland och vissa saker jag förklarar för henne har hon säkerligen inte förstått helt ut.

Tack!

Låter som osäkerhet och uppmärksamhetssökande. Jättebra att du/ni tar det på allvar!

Tycker vi fått massor av bra verktyg att använda oss av. 

Jag hade aldrig gjort en profil här och berättat om vårat problem om jag trott att vi inte gör något fel som föräldrar.

Tyvärr så är det så enkelt att man fastnar i detta ekorrhjul, man går upp för att stressa iväg och lämna barnen, dem är i skolan/förskola hela dagen, man hämtar dem och direkt hem och laga mat, blir en snabb umgås tid på kvällen för att sen sova Och för att sen upprepa detta nästa, nästa och nästa dag. Det är ett stressigt samhälle vi lever i, iaf vår familj Så vi ska absolut dra lite i bromsarna nu och lägga all fokus på våra barn.
Det är inte lätt att vara förälder och ibland behöver man höra kritik av andra för att bli bättre. 

Så stort tack för ni lagt ner tid och kommentera ❤️

Går hon på någon fritidsaktiviteter? Tänker att hon kanske skulle må bra av att gå på någon aktivitet där hon utmanas rejält både fysiskt och psykiskt, gärna någon där det finns lite äldre barn. Så hon inte bara är i sammanhang där hon själv har övertaget. Alltså inte som ett straff eller för att hon ska få känna sig underlägsen, utan som ett sätt att både få utlopp för energi men även hitta vänner som hon inte kan bossa över på samma sätt utan kanske känner sig jämnbördig med.

Lästips:

Hur barnen tog makten ? David Eberhard ? Pocket | Akademibokhandeln

En sak som kan utveckla empati/mentaliseringsförmåga är att läsa skönlitteratur och sen prata om det. Det måste inte handla om konflikter liknande det ditt barn har utan om vad som helst. Det viktiga är att öva på att fundera över varför andra människor gör som de gör. Hur kändes det för karaktär A när karaktär B sa sådär? Man kan inleda samtalet grnom att tex säga, Shit vad rädd jag hade varit om jag var Harry  och Hagrid stormade in sådär! Då blir det inte som ett läxförhör utan mer ett samtal. Och man kan så klart prata om tv på det viset också, men att dela en bok tillsammans funkar enligt min erfarenhet bättre. Det är också en fin stund tillsammans att läsa högt en stund varje dag. 

Tänk på skillnaden mellan empati och förmågan att mentalisera (sätta sig in i andra människor). En del är bra på det första men dåliga på det andra. En del är empatiska om de får veta att någon blev ledsen, men de har inte förmågan att lista ut att den andra blev ledsen, eller varför. Men man kan öva upp den förmågan. 

Annars, bara fortsätt prata, prata, prata om relationer. Jag förmodar att ni som alla andra blir ledsna och arga på varandra där hemma ibland. Prata om känslorna efteråt. Förklara vad som gjorde dig arg eller ledsen. Fråga vad som gjorde henne upprörd. Kanske kan ni konstatera att ni blir ledsna av liknande saker? 

Kanske dags att markera vem det är som bestämmer?

Ta ifrån henne platta/mobil eller något annat som hon sysselsätter sig med och tycker om när hon uppträtt dåligt i skolan enligt lärarna. En kväll räcker. Det är en markering.

Bete dig dåligt och livet blir tungt och jobbigt. Uppför dig bra och livet blir enkelt och roligt. Ungar fattar blixtsnabbt. Har du igen när ungen är tonåring och den typen av pedagogik är svårare att praktisera.

Varför vara pedagogisk?
Ta i ordentligt och ta ifrån förmåner. 

Inte ens jag som är lärare mesar med ungar. Det är bara att lägga av-annars blir det konsekvenser. 

Bra att du tar det på allvar. Finns många föräldrar som bara slår ifrån sig och skyller på andra. 

har tyvärr inget råd men ville bara säga att fortsätta som du gör. 

Uppdatering.

Vi ströp allt för henne som har med nöje att göra. Endast rutiner varje dag. Förutom smink, vill tillägga att det har hon som hobby då hon sminkar effekter, skador, sår eller tiöl varelser osv. Det var nästa steg att strypa Men vi ville hon skulle ha något att vara rädd om.
Ingen surfplatta, telefon, tv-spel eller tv. (Tv på det vi titta på en liten stund kunde gå bra ibland).
Satsa på sport, dans och fotboll.
Inga kompisar fick komma med hem efter skola eller på helger. inga övernattningar. Frågan kom ofta på tal men vi förklara och påminde henne om hennes beteende. 
Inget lek på granngården där många bor från skolan. 
De saker hon har på rummet fick hon leka med.

vi pratade med henne varje dag, hur det gått i skola, vilket vi alltid har gjort men engagera oss djupare. påminde henne varje dag hur man beter sig som en bra kompis. Hur man är generös, givmild och en bra med människa. Hur man behandlar andra så som man själv vill bli behandlad.

Det var mycket känslor och vi höll i detta till strax innan jul då vi hade köpt många fina saker till henne varav då en telefon, vilket vi är helt emot men alla hennes vänner har en.
Vår plan var att visa att allt kan försvinna så snabbt om man väljer att vara en taskig och dålig vän, att inte lyssna och vara nonchslant mot lärare och vuxna, oärlig och falsk. 

Vi valde att ta detta väldigt hårt för det är just denna åldern där barnen börjar formas till vem dem ska bli resten av livet. 
Hon har verkligen vuxit i sig själv. Även vi som föräldrar.
Det här manipulerande beteendet är helt borta.
Hennes bossiga beteende finns inte kvar, hon ger så mycket nu men även också tar och på rätt sätt.
Hon är en bra lagkamrat och klasskamrat.
Hennes lärare och fritidspedagoger har berättat att det är en helt annan sjuåring. Hon är ärlig och säger ifrån ifall något är fel eller om hon inte samtycker. Behöver inte spela den är coola tjejen mer. I detta gäng så är två av barnen fortfarande likadana och min dotter har valt själv att inte vara med dem så mycket för hon ser nu hur fel dem gör. Så hon har verkligen vuxit i sig själv.

Nu har vi regler på den här telefonen och det är max en timme på vardagar, det väljer hon själv ifall hon vill sitta lite på morgonen efter att hon är helt färdig med de rutiner för att sen bara kunna åka till skolan och sen resterande av tiden på kvällen. Eller en hel timme på kvällen. Helgen är det max två timmar.
Skola, sport, städ och dagliga sysslor går först.

Jag satt nyss och reflekterade över hur det var i höstas och tänkte att jag går in här och ser vad jag skrev och man glömmer snabbt eller förtränger de dåliga sakerna för fick för mig det inte var så illa men wow vilken fantastisk resa vi gjort på så kort tid. Man har känt sig som världen taskigaste förälder så lång tid och verkligen fått stå på sig för att inte vika sig. Så ett stort tack till alla som valde att kommentera och hjälpa oss.
Var inte rädd att be om hjälp med ett uppfostrande, man tror man har allt i sig men små saker kan vilseleda och sätter stor skada på framtiden.
Hoppas denna tråd kan hjälpa någon i framtiden som hamnar i samma situation som vi.

mvh litemindreosäkerfarsanu

Vill även tillägga att mobilen är till för Skype med kusinerna, oss föräldrar, släkt helt enkelt, spela spel, filma och fota.
Inga sociala medier förutom kids YouTube.

Ett tips är att introducera inte YouTube, drama serier för barn, filmer med avvikande beteende och dåliga karaktärer. Visa barn program, tecknad film. Det som görs idag för barn med skådespelare är inte nyttigt. Dem visar en skev bild av skolan och förskönar dåligt beteende. Där är så mycket skit på Svtplay, Netflix och Viaplay som man tror är barnprogram. 

Underbart att höra! Vad bra att ni verkligen tog tag i problemet och vad skönt att det gick vägen! Jag är övertygad om att barn mår bra av tydliga ramar, gränser och regler med konsekvenser om de inte följs, och av rutiner, sport och hushållssysslor. Självklart i kombination med oändlig kärlek, förståelse och uppmärksamhet. Heja er - och tack för att du uppdaterade! 

Vad för program tänker du på då? Mina barn ser mycket bra serier på i synnerhet svt. Bland annat relationsdrama som Klassen, Tsm, Tjejer och Killar som jag tycker ger bra grund för prat om känslor och relationer hemma. Men det kräver så klart att du tittar tillsammans med ditt barn. Min erfarenhet är att det gäller att själv vara delaktig i barnens mediakonsumtion. Att förbjuda lär dem inte att hantera det de ser. Man behöver vara med, förklara, lära dem att titta kritiskt mm. Appropå det sista har ju svt även program om källkritik som riktar sig till barn och ungdomar. Lilla Aktuellt brukar också prata om det. 

Jag upplever att det viktigaste är att vara närvarande och veta vad ens barn kollar på för att kunna prata om konstigheter som dyker upp.

Så underbart härligt att höra att allt gått bra.
Så sällan att man faktiskt får ett "avslut" i dessa trådar.
Inte så konstigt egentligen.

Nu kan ni bara blicka framåt och jag är säker på att er dotter kommer att bli en fantastik människa när hon blir äldre.

Hejja er!

Det låter inte bra. Tyvärr tror jag att det är hennes karaktär och den kommer att bestå?.

Det är inget ?tillfälligt? inte en ?period?. Hon har fått sin personlighet?