Är önskelistan en beställningslista?

Jag köper alltid det som står på önskelistan eller det som personen sagt att hen önskar sig. Jag har aldrig förstått mig på de som struntar i vad någon önskar sig och köper det de själva gillar istället. 

Det beror på, både på vem det är som önskar sig saker och i vilket sammanhang. En del personer vet jag inte skulle uppskatta om man gav dem något som inte står på listan, så då får de något från den. Andra ser en önskelista som ett förslag eller vägledning och blir glada även för annat än det som finns på den.

Jag tycker om att köpa presenter och ägnar oftast mycken tankemöda åt att hitta sådana som verkligen passar mottagaren, jag tycker det är lite tråkigt att handla presenter ifrån en shoppinglista (eller ännu värre, "bara" ge pengar). Men är det så mottagaren vill ha det, så visst.

Det är mycket svårare när man ska köpa present till någon man inte känner så väl. Då är en önskelista ett bra hjälpmedel.

I den krets jag växte upp i så är en önskelista aldrig en kravlista, jag tycker det är rätt oförskämt att bestämma vad andra ska köpa åt en, ärligt talat. Man tackar för de presenter man får, även om det råkar vara något man inte önskat sig. Det är otroligt bortskämt att bli ledsen eller arg för att man inte får den eller den grejen, i alla fall när man är vuxen.

Men inte alla gillar att köpa, eller få, gåvor, det behöver man också ha med sig.

Hur tänker ni? Köper det ni som personen önskar sig, eller köper ni något annat som ni själva kommit på?