Fråga om lov vid kram

Som vuxna  har man förmågan att läsa av kroppsspråket på ett helt annat sätt än en 2-åring och då förstå när det är ok eller inte ok att ex kramas utan art behöva fråga. Men det är också något vi tränar på under lång tid. 

Absolut, men vi har ju rätt ofta också tränat in vad som gällde när vi var små, eller ungdomar, vilket ju gör att vi reagerar på "nymodigheter", när vi står där med en tvåårig.

"Stop min kropp" är något som inte ingick i förskolan för många av oss som är föräldrar. Naturligtvis blir det då lite ovant. För min del tycker jag det är rimligt att nämna, eftersom allt som är ovant, faktiskt inte är att ta saker för långt.

Snarare är det att ta saker för långt att tänka att det som gäller för en tvåårig gäller alla....

Kanske inte just begreppet "stopp min kropp" men vi hade förmodligen något liknande eftersom vi också tränade på samspelet med med verbalt och icke-verbalt språk. 

Begreppet "stopp min kropp" är nytt, men inte konceptet med det. Som är att lära folk att alla bestämmer över sin kropp. Autonomi. Funnits i århundraden. 

Det gäller alla. Alla har rätt till att själv bestämma om man vill ha en kram eller inte. 

Instämmer! Vem vill inte ha en kram från ett barn? Dagens samhälle grundar sig nuförtiden på rädsla, och för det allra minsta blir folk "kränkta". Och det har gått så långt att det finns folk som utreder kränkningar och skadestånd. 

Så om ett barn vill ge någon en kram så kan denna bli kränkt? Att lära barn att de inte får kramas innebär bara rädsla och förbud. Vad är nästa regel? Det är förbjudet att ge någon positiva kommentarer? Måste man fråga om lov först? 

Och var går gränsen när de ska fråga om lov för en kram? En viss ålder? Den ena dagen är det fritt fram att kramas, och nästa är det inte? Vad ger det för signaler till barnet om det är ok med yngre barn? "Har jag gjort något fel?" Och sedan vill de inte längre kramas därför att de har skuldkänslor. 

Vem har hittat på detta vansinne? Någon som inte tycker om barn, och att få kramar? Är det samma sak med personalen eftersom de verkar acceptera detta? Är de trötta på kramar? Eller ett sätt för att visa att "som barn gör man inte som man vill, och ni ska följa våra regler!!" Detta är bara så idiotiskt. 

Jag ser inget dåligt med att även små barn ska lära sig att fråga först. Jag minns att då jag var barn/tonåring så hatade jag kramar och det kändes verkligen som att någon invaderade mitt personliga space då bara tog för sig och kramade mig fast än jag inte ville det. 

De de allra flesta vill ha en kram a ett barn eller andra. Men "stopp min kropp"-begreppet handlar om att lära ut autonomi, självbestämmande över sin egna kropp. Att ingen ska ex kramas utan att det är ok för båda först. Få ett samtycke. 

Ett samtycke kan ges både verbalt och icke-verblat, men 2-åringar och barn förstår inte sambandet mellan ver alt och icke-verbalt språk. Därför ska man uppmuntra de till att fråga kompisen även om kompisen visar att denne vill ha en kram. Detta för att de ska förstå sambandet mellan kroppspråk och språket. Och så småningom lära sig att läsa av kroppspråk så som äldre barn och vi vuxna gör. 

Det handlar inte om att någon blir kränkt av en kram. 
Nej, man lär inte barn att inte kramas. Man lär de att krama folk som ger ett samtycke till det. 

Autonomi har alltid funnits och alltså lärts ut men på andra sätt. Kanske mer ineffektiva sett än idag?

Nej, det är aldrig fritt fram att krama andra utan samtycke. Precis som sex utan samtycke heller inte är ok. 

Men nu handlar det ju om barn, hur kan du då jämföra det med sex? Det är en helt annan sak när det gäller vuxna. Då ska man inte behöva vara någon så nära om man inte vill. 

Men om du själv var ett litet barn, hur skulle du själv då reagera? Får jag inte krama eftersom det är något negativt? Och varför behöver andra inte fråga om lov? Du är för liten för att kunna reflektera över åldersskillnaden.

Och hur många säger nej till en kram från ett barn? Vem kramar inte även om man inte vill? Vad är det då för mening med att fråga?

Och som sagt, var går gränsen? En dag är det tillåtet, och nästa dag måste de fråga? Som barn skulle jag undra om jag har gjort något fel? Kanske att de inte vill ha en kram från just mig?