Fråga om lov vid kram

Skola och förskola har ju som uppdrag att arbeta med vissa saker väldigt strukturerat och just en sådan sak som att hindra kramar är ju något som svängt senaste åren gällande hur detta ska hanteras.

Utifrån hur lagstiftningen faktiskt ser ut nu, och om hur viktigt det är en just be om hjälp tycker jag inte alls det är märkligt att förskolan i sin hall arbetar med hur man bemöter varandra.

Självklart är det överdrivet att som vuxen ständigt fråga människor man alltid kramar om de vill ha en kram, lika mycket som andra regler på förskolan inte gäller överallt annars.

Absolut, men vi har ju rätt ofta också tränat in vad som gällde när vi var små, eller ungdomar, vilket ju gör att vi reagerar på "nymodigheter", när vi står där med en tvåårig.

"Stop min kropp" är något som inte ingick i förskolan för många av oss som är föräldrar. Naturligtvis blir det då lite ovant. För min del tycker jag det är rimligt att nämna, eftersom allt som är ovant, faktiskt inte är att ta saker för långt.

Snarare är det att ta saker för långt att tänka att det som gäller för en tvåårig gäller alla....

Nja, det var ju det vi inte hade utan att barn inte skulle vilja ha en kram sågs verkligen inte som de vuxnas problem. Snarare skulle barn kramas varesig de ville eller inte. 

Däremot skulle vi alla hjälpas åt och skydda varandra, rör inte min kompis. Och ett barn har rätt till förståelse.

Naturligtvis hade vi andra koncept, men det finns faktiskt skillnader i hur det var. Därav att man numera gör som man gör. 

Med detta sagt har vi ju som är vuxna fått gott om tid på oss senaste decenniet att faktiskt lära oss om hur man ser på denna fråga idag. Men trots detta tycker jag att det är lätt att man just i en hall på skolan/förskolan faktiskt tydligt ser hur annorlunda det faktiskt är, utifrån hur man själv levt.

Autonomi må ha funnits i 100 år, men sättet vi pratar om det och vad vi lär våra barn varierar både mellan skolor och mellan generationer.