Min dotter menar att få är så fattiga som vi, stämmer det?

Jag känner flera nu som sålt sina hus och lägenheter med förlust Faktiskt.  Med räntan och alla utgifter skulle vi visst bli fattigare. En fyra i vårt område går på minst 5 mkr. T.o.m. äldre bostäder. När det blir ombildning är det en annan sak  

 Och jag pratar främst om större hyresrätt vilket kostar ca 10.000 mer för en fyra. Det finns knappt några 50-talslägenheter som är 4or här med låga hyror.

Vi har fått flera erbjudanden om byte till större genom åren. Självklart har vi mindre att röra oss mednom vi tar en sån  

dottern rider för flera tusen per månad dessutom inte alls säkert att vi skulle haft råd med det, 
vi unnar oss bra mat, reser utomlands en gång per år. 
men allt beror på vad man jämför med. 

Sen fattar jag med att det normalt sätt inte är en förlustaffär att köpa en br eller hus, och framförallt NÄR man köpte. Men nu blev det inte så och det får hon finna sig i. Vi är nöjda som vi är med boendet och våra jobb. Och nej även om man skulle köpt nåt svindyrt skulle hon inte kunna få allt det hon får i dag. Var mer så jag menade. 
Hennes pappa gör fasen så mkt mer än många andra pappor som bara jobbar jämt. suttit och skjutsat henne till ridningen alla år och hjälpt till med allt. T.Ex.   

Man kan lära sig att värdesätta annat i livet än enbart pengar. 

Men vad är det som behövs mer tänker du i ett hem, egentligen? Trångt låter som att det är för litet. vi har ett lantställe barnen alltid kunnat åka till, med stor tomt och inpå naturen. Det har aldrig gått nån nöd på dom. Och människor som inte har det har det bra i lägenheter med. jag är ett lägenhetsbarn och vi hade så kul på våra gårdar med andra barn. Fast vi bara hade ett kök, vardagsrum och ett sovrum. 

barn som har ett eget rum är det knappast synd om! För det är vad jag antar att du menar med att bo trångt, nåt negativt. 

dottern har två kompisar som bor i villa som uttryckt att dom också gärna hade bott i lägenhet för att vi har så mysigt. Ett stort hus fullt med rum behöver inte göra barn mer välmående. 

Jag är övertygad om att vår dotter hade känt sig ännu fattigare om vi bott i ett hus, dels jämfört med sig med hennes rika kompisar som alla bor i enorma hus. vi hade inte haft råd att köpa det, plus att vi hade suttit fast med lån och höga räntor. 

Ja alltså diskussionen gick inte ut på om hon är bortskämd eller ej, utan om det är så att vi tillhör dom mer fattiga i samhället eller ej  

Som dottern uttrycker, jag har väl inte nämnt att hon är bortskämd även om hon får mycket mer än hennes övriga vänner. vi har mkt förvaring faktist, och vardagsrummet är större än hennes rum. Vi har faktiskt firat jul några ggr hos oss med tre familjer samtidigt. Gick utmärkt. Sen är vi inte mkt för stora bjudningar så det passar oss utmärkt. Men annars har vi bjudit folk till landet. 

men jo, jag känner att jag behöver försvara mig för att du anser att jag inte borde vara så nöjd när dottern är så missnöjd. Som andra säger hade hon troligen klagat på andra saker. Vilket verkar vara ett typiskt tonårsbeteende. Hon är ändå en lugn välmående tonåring till skillnad mot vad en själv var och många andra är/var. Vilket borde vara ett mått samtidigt på att hon inte har det så himla uselt trots ett trångt boende. 

Nej det är väl en annan tid. Det är vad dottern menar med. Vi kan inte jämföra hur det var när vi växte upp. 

jag kände också någon som var rikare men mådde inte heller dåligt eller jämförde oss med denne. Synd att min dotter ska behöva känna så. 

Sonen är några år äldre än henne och har inte bott så länge i denna lägenhet. Då sov vi på bäddsoffa. Men han sov ofta hos sin farnor och Farfar som bor i huset bredvid. Under denna tid letade vi efter ett hus eller br men lyckades aldrig köpa nåt. Sen blev han äldre och äldre. Han har aldrig klagat moch tyckte inte att vi skulle köpa större. Han är väldigt enkel av sig.