Många kvinnor är motsägelsefulla. Vill vara starka, men vill inte ha en svag man.
Är det inte bättre att ni starka kvinnor har en svag man, så kan ni vara så starka ni vill?
Är det inte bättre att ni starka kvinnor har en svag man, så kan ni vara så starka ni vill?
Vi vet redan att du som är liten vill sitta i en lång kvinnas knä och bli omhändertagen. Du får nog acceptera att din fetish för att vara svag och liten inte är så populär bland kvinnor.
Och tillägg. Man behöver ju inte vara "svag" för att man är försiktig med att uttrycka sin vilja. Just för mig och mitt förhållande så tolkar jag in stark som viljestark. Stark och svag kopplat till personlighet känns som extremt luddigt.
Bättre och bättre?
Vad är det för fel att vara jämbördiga?
Vi vet redan att du som är liten vill sitta i en lång kvinnas knä och bli omhändertagen. Du får nog acceptera att din fetish för att vara svag och liten inte är så populär bland kvinnor.
Genom att vara med en man som har lika stark vilja som jag så vet jag att jag alltid kan vara mig själv och köra på och att han säger ifrån när han tycker jag "kör på åt fel håll".