Tonåring i trubbel - orättvis lärare

Min dotter är väldigt snäll och är ofta den som utses att "ta hand om" nya elever etc. I vintras var hon med och stöttade upp på särskolans luciatåg, helt på eget bevåg.

Hon skadade inte den andra tjejen, det var tjejens eget fel att det blev som det blev.

Fint att det var så för dig. Jag har aldrig varit med om det under skoltiden. Möjligen på universitetet, då var de flesta lite mer motiverade och ville något för egen del. Dock inte alla. 

Jag arbetar i team hela tiden på mitt jobb, men inte alls på det sätt som skolans grupparbeten var uppbyggda. Det bygger på att alla gör sin del, ingen annan i teamet kan göra varandras del, så det som måste bli gjort av var och en blir då gjort av den som har kompetensen. 

Så i skolan lärde man sig att det gick att smita undan, eller att man fick göra de andras jobb (beroende på vilken sida man valde). I jobbet bygger teamet på att alla verkligen gör sin del, för ingen annan i gruppen kan göra det, och gör man inte sin del har man inget på jobbet att göra. 

Dels så är det inte jämförbart att avslöja någon som fuskare eller att slå någon. 

Och dels så kan det ibland krävas att man tar till hårdare metoder om man redan försökt med de vanliga kanalerna men inte fått gehör. 

Du pratar om att man ska hjälpa varandra.
Men tycker du att den andra tjejen har varit hjälpsam när hon inte har gjort någonting för att bidra utan bara skrivit av TS dotters anteckningar?
Och tycker du att det är rätt att straffa TS dotter med kvarsittning för det?

Jag förstår att skolan anser att hon gjort fel. Hon har ju inte agerat efter instruktionerna för projektet och medvetet lurats. Men min personliga åsikt är ju att det var gott gjort och rätt åt glidaren. 

Ok, jag missförstod vad du menade.

Håller helt med dig om att skolan satt upp orimliga premisser och att TS dotter agerat rätt utifrån situationen hon försatts i. 

Jag går ännu på gymnasiet, men så har grupparbeten aldrig fungerat i skolorna jag gått på. Det har mer varit "Ni fem ska göra ett arbete tillsammans om X, och presentera för klassen. Go." Och sen har man stått där och undrat vad läraren vill egentligen, och det har slutat med att en eller två försökt få gruppen att organisera arbetet, som inte fungerat för att de andra sätter sig emot för "du bestämmer inte" men inte har några egna förslag. Det slutar nästan alltid med att de en eller två författar hela arbetet medan de andra fipplar mobiler eller dricker cola under 4 lektionstimmar, presenterar hela arbetet medan de anda står/sitter och låstas att de vet vad det handlar om, lämnar in det skriftliga "gemensamma" arbetet, och sen får hela gruppen betyg därefter. 

Den erfarenheten delar jag med både kompisar i min ålder från olika skolor och även olika föräldrar och äldra släktingar, från olika delar av landet.

Jag tror att orsaken till att det fungerar så på skolor är just för att alla är elever som ska lära sig samma saker och utföra samma uppgifter. Det finns inte en sån fördelning som det finns på ditt, eller andra, jobb, och grupparbeten ses på en del skolor som ett sätt att lära eleverna att ta ansvar för ett arbete som grupp, men uten att ge dom förutsättningar för att ens veta hur.

Grupparbeten är djävulens påfund. Det är i princip alltid en person som gör själva jobbet, resten sitter och pillar sig i naveln och väntar på att den arbetande personen ska göra sin grej så att de kan hänga på. Det är verkligen inte att träna teamwork. Hade någon gjort så på jobbet hade man direkt exponerat den lata personen inför resten av arbetsgruppen.

Jag tror att lärare skapar grupparbeten för att det ger dem färre arbeten att bedöma. Inte för att de egentligen tror att det gynnar eleverna eller främjar nåt samarbete. De kanske intalar sig att det är så, men innerst inne vet de nog att så inte är fallet. 

Det var väl inte så farligt gjort utav läraren. Jag har ännu inte släppt att jag förtjänade VG i religion B. Det tycker jag är värre, att sätta orättvisa betyg.