Fluoxetin

Ingen? :(

Vill först säga att jag verkligen beklagar - det är överjävligt att må så där ... sen vill jag även säga att jag blir knäpp på FL - inte nog med att ingen svarat dig; det är dessutom nåt jävla pucko som satt en tumme ned på din trådstar! Liksom - vem gör så? På en ts av det här slaget???

Hursomhelst. Jag har tagit fluoxetin av och till under många år, och tycker att det funkar hyfsat. Det brukar väl ta ca en månad innan jag märker skillnad, sen brukar det gå ganska snabbt till att jag åter känner mig glad och pigg på livet, entusiastisk inför roliga saker, osv. Inga speciella in- eller utsättningssymptom; däremot mår jag fruktansvärt illa av det (alltså bestående, under hela behandlingsperioden), så jag tar det alltid precis innan jag ska sova i stället för på morgonen, så kan jag med lite tur sova mig igenom illamåendet. Sömnen påverkas inte för nig. Fluoxetin är en av de bästa SSRI-preparaten vad gäller viktuppgång (alltså att viktuppgång inte är en biverkning). Det största problemet som jag ser det är väl att det påverkar sexlusten och förmågan att få orgasm ganska mycket, men å andra sidan är ju kanske inte sex så högprioriterat när man mår piss, så.

Jag hoppas och håller tummarna för att du ska bli hjälpt av fluoxetinet!

Jag fick till en början. flouxetin utskrivet när jag hade ätstörningar, just för att läkemedlet inte påverkar vikten. Så där kan du vara lugn

Sen har jag gått på läkemedlet till och från i många år. För mig har insättningsbesvären varit tuffa de första veckorna. Så se till att inte börja ta dem om du står inför en stressig period eller liknande. Var beredd på att du kan må mycket sämre i början. Men kom ihåg att det bara är temporärt. Efter ca 3-4 veckor så har min ångest lugnat sig. Sen skulle jag inte säga att jag känner en frid eller blir gladare. Utan mer som att alla känslor tonas ner. Inklusive de bra känslorna. Man går lite på autopilot. 

De biverkningar jag har haft är muntorrhet, gnisslar tänder, överdrivet gäspande och likgiltighet. Sen har jag tagit dem så länge att jag inte längre vet vad som är biverkningar och inte.

Hoppas allt blir bra för dig till slut.

Jag äter 60 mg/dag, trappade upp i ett antal veckor då jag började på 20 mg. I början och vid doshöjning blir jag ofta lätt illamående, samma sak om jag missar ta den några dagar.

Det är svårt att veta när jag upplevde förändring och förbättring i mitt mående. Det kommer krypande och för mig krävs 60 mg för att den ska ge den effekt jag behöver. Som föregående inlägg skulle jag säga att man behöver en månad eller två innan man kan uppleva sig själv som bättre. Glad och harmonisk blir jag kanske inte riktigt, men det gör mig mer känslomässigt stabil och lyfter mig ur det värsta mörkret. Jag blir lite tåligare helt enkelt.
Stå ut i känslorna som kan komma vid isättning då ångest och nedstämdhet kan bli värre!

Jag får nattsvettningar av den, det är rätt irriterande och sover man med någon känns det inte så kul att blöta ner sängen med svett varje natt.

Just eftersom Fluoxetin oftast inte påverkar vikten så ges den ofta till personer med ätstörningar, framförallt bulimi. Min aptit och därför vikt har den inte påverkat.

Just nu är det problem att få tag på hos apoteken eftersom den är restad centralt, men det ska förhoppningsvis lösa sig snart.

Hoppas att det hjälper när du börjar ta det och att du kan få känna dig som dig själv igen!

Tack så jättemycket, både för att du visar empati och för att du tagit dig tiden för att svara på det jag skrivit. Det är, som du säger, överjävligt att må dåligt. 

Vad skönt att du tycker att fluoxetine fungerat hyfsat bra. Mitt mål är att inte gå runt med ångest och sorg varje dag. Om medicinen "bara" halverar de dagar av ångest/sorg jag upplever idag så ser jag det som vinst. Jag vill bara må bra, skratta och inte ha ångest som sitter fast i kroppen.
Får man ställa en följdfråga? Hur länge har du tagit fluoxetin när du stått på det?

Tack så mycket för att du tagit dig tiden för att svara på det jag skrivit. 
Tack för att du är ärlig med att insättningsperioden är tuff. Jag har hört att det kommer att vara tufft i början, men att det sedan vänder.
Saken är den att jag jämt har det intensivt/Stressigt i mitt liv: Jag står inför en stor rapporteringsperiod på jobbet (den perioden sträcker sig fram till mars, dvs 6 månader) och är väldigt tung, sedan har jag även det oerhört tufft i familjen - något som kommer att ta lång tid att hämta sig ifrån (ett par år tror jag). Något akut händer i princip hela tiden, vilket innebär att jag jämt är stressad och ångestfylld. Anser du att de tär dumt att börja med fluoxetine på de premisserna? Jag vet inte när jag skulle börja då mitt liv jämt är stressigt :(

Vad avser likgiltighet... Menar du att du inte känner dig ledsen eller glad? 

Tack <3

Märkte ingenting 

Tack för att du tagit dig tiden för att svara på min post. 
Tack för att du är ärlig med att insättningsperioden tar tid. Det är bra att veta så att jag biter ihop under den perioden. 

Att vara känslomässigt stabil och bli lyft ur det värsta mörkret (som du säger) låter bra. Just nu befinner jag mig i ett konstant fight-or flight stadie som gör att jag jämt är på spänn, är ångestfylld och rädd för att något mer ska hända. 
Utöver det positiva med fluoxetine, finns det något du känner varit dåligt med att ta medicinen?

Tack för ditt svar <3 Menar du att du inte fick insättningsbesvär och inte har några biverkningar? Och mår du bättre sedan du började med fluoxetin?

Ja, det är viktigt att vara förberedd på att det tar ett tag och att det tyvärr är så medicinen funkar. Men då vet du i alla fall att det inte är DIG det är fel på. Tänk på bara att läkemedel hjälper inte alla lika bra, så ha tålamod om du måste byta till något annat för effekt.

Det tar enormt på energin och humöret att vara sådär på sin vakt och spänd hela tiden. Att du har haft det så i flera år måste göra att du är helt utmattad nu.
Så bra att du får och har tagit hjälp!

Det som är dåligt är väl att det är en extra kostnad för mig som inte har så bra ekonomi. Det är ju ingen dyr medicin men på ett år blir det ändå lite pengar som hade kunnat gå till roligare saker. Jag har slutat med Fluoxetin flera gånger eftersom jag trodde att jag kunde reda mig utan, men då har jag trillat ner i mörkret vilket ställt till det för mig. Kan känna mig lite bitter att jag är beroende men om alternativet är att rasa ihop helt så får jag svälja det.

Du kan ju alltid satsa på att börja ta flouxetinen ändå. För mig är ofta insättningsbesvären som värst några dagar bara. Och då kan ju sjukskriva dig om det skulle bli för jobbigt. Men tycker att du först ska prata med din chef om hur du mår och att det kan hända att du kommer må piss när du börjar med medicinerna. Ni kan säkert hitta en lösning som funkar för dig.

Ja precis. Det är den negativa delen med medicinen; ångesten försvinner men även alla andra känslor. När jag tar flouxetin så tycker jag ingenting är särskilt roligt, jag kan inte längre uppskatta musik, all min kreativitet försvinner. Men i och med att du har så mycket ångest så tycker jag att du bör prova medicinen ändå för att ge din kropp och hjärna en paus. Det är otroligt tärande och utmattande när ens kropp och hjärna konstant är i stressläge. Då är lite likgiltighet en baggis i jämförelse.

Ingen orsak ❤️

Det är väl snarare egentligen så att jag borde stå på det konstant, haha. Anonym m beskriver det exakt så som det är även för mig:Exakt så.

Sen vill jag även säga att det anonym H säger om likgiltighet definitivt inte stämmer med min upplevelse. Alltså: det där varierar från person till person. Vi håller tummarna för att det funkar för dig som det gör för mig 😊

Ja jag menade att jag märkte ingenting varken positivt eller negativt så jag slutade med den sen.

Det var många år sen