• Anonym (lilly)

    Ni som är/har varit hemma med barnen på heltid, lite tips och råd tack!

    Hej!

    Jag har ett barn som går i lågstadiet, en bebis på 10 månader och ett till barn på väg i vår. Jag har länge varit sugen på att vara hemma på heltid med småttingarna tills dom börjar skolan och inte sätta dom på förskolan. Min förstfödda började på daghem i 2årsåldern och då jobbade jag heltid fram till att jag blev gravid med tvåan. Min SGI är därmed stabil och säkrad i minst 2 år framöver! När den lilla kommer i vår så kommer jag att försöka spara in så mycket jag kan på föräldradagar tills han/hon blir ett år. 
    Men sen tar dom ju slut? 
    Tanken har aldrig varit att börja jobba heltid igen eller ens ett fast jobb. Tankarna gick väl att börja jobba extra på hemtjänst eller förskola. Endast som vikarie på dagarna när ordinarie personal är sjuk! Jag vill absolut inte jobba kväll eller helg. 
    Men helst av allt så vill jag vara hemma på heltid men det är mycket som ska fungera då. Främst med ekonomin. Det känns läskigt att släppa taget om SGIn om jag ska vara ärlig. 
    Hur gjorde ni? Jag fattar att vi får leva på min mans lön och barnbidraget och som det ser ut nu med räntan så är det inte ett alternativ. MEN om vi har tur så sänks räntan på dessa år som jag har föräldrapeng och då skulle vi säkert kunna klara oss. 

    Har ni några tips till mig? Tack på förhand!

  • Svar på tråden Ni som är/har varit hemma med barnen på heltid, lite tips och råd tack!
  • Anonym (Molly)

    Börja med att göra en budget så ni exakt hur ekonomin ser ut. Vad kan ni minska eller ta bort. 


    Då ser ni om det går med en inkomst eller hur mycket som saknas varje månad. Om ni t ex saknar 5 tkr i månaden och du plockar ut 10 tkr så sparar ni de 5 tkr tills när föräldraledigheten är slut. 


    Sedan får ni göra en plan så att du kan klara dig om det tar slut mellan er. Snäv ekonomi samt småbarn är ingen hälsokur för ett förhållande, så var realistiska. 


    Tänk igenom noga vad som är viktigast, ett stabilt förhållande eller att du är hemma med barnen på heltid. 

  • Anonym (Mavis)

    Jag tror inte att jag "behövs" hemma heltid helt ärligt. Utan jag att barnen börjar förskola /hos dagmamma så att inte sexårs blir första mötet med andra barn i större grupp. Jag har lärare (många) i släkten och de uppger att det kan vara tufft för vissa barn. Mina barn kanske skulle fixa det men jag vill ändå göra så. Kanske från 3,5-4 år och på deltid.

    Så då är omsorgen ordnad för dem, återstår att se vad det är jag vill/behöver  göra och bidra med för familjens bästa. Är det matlagning från grunden och vad bedömer jag att det tar för tid i anspråk? Hålla ordning i hemmet eller tar man in hjälp med det? Aktiviter? Egen omsorg och träning?

    Jag tror att jag kommer att kunna jobba motsvarande 50% eller att VI TILLSAMMANS har en 1,5 heltidstjänster. Då går vi också runt ekonomiskt.

    Jag vill inte släppa min SGI helt, det är för risky. Ingen av oss har sådana löner eller sådana pengar på banken att en av oss kan bära hela familjen för all framtid om jag skulle bli svårt sjuk. Då står man utanför det "statliga" systemet så att säga och får ingen sjukpenning. Utan anställning faller också den typen av kollektivavtalade ersättningar som man annars kan få via tex  AFA om man blir sjuk, gruppliv och sådana saker. Så den kommer jag inte släppa. Om det inte blir i skarven mellan en föräldraledighet (där jag tar ut fp) och ett nytt arbete. 

    Har inte bestämt heller om jag vill ha en fast tjänst och nyttja min rätt att arbeta deltid pga barn, om jag vill arbeta på timme, om jag vill ha en fast tjänst på väldigt låg sysselsättningsgrad eller om jag ska försöka starta upp en egen verksamhet. Jag har ett administrativt yrke och en slags kompetens som absolut går att driva som egenföretagare men det är inte riktigt min grej att ragga kunder på det sättet. Så det återstår, det är en svårare nöt att knäcka. 

  • Aliona

    Vi har varit hemma ganska mycket sedan sonen föddes för 8 år sedan. Jag hade aldrig velat att en jobbade hela tiden och den andra var hemma på heltid. För oss var det självklart att båda skulle få tid med barnet, dela försörjningsbördan, få ha intressanta arbetsliv och att en inte skulle bli beroende av den andra. Det sagt så är det ju inte 50-50 delat utan jag har jobbat mer. 


    När barnet föddes tog vi dubbeldagar i nästan fyra månader för att kunna ta hand om varandra den första omvälvande tiden, och vara i bebisbubblan tillsammans. 

    Efter fyra månader började jag jobba ca 40% och andra föräldern ungefär lika mycket. 


    Under några förskoleår blev det som så att jag fick jobba 100% och min partner frilansade. Barnet gick på förslola 9-15, men ofta ledig fredagar och ca 3 månader varje sommar då jag också var ledig och vi var i andra hemlandet. 


    Barnet och andra föräldern har fått följa med mig på tjänsteresor några ceckor-några månader åt gången. Då har vi hyrt Airbnb och upptäckt nya länder tillsammans.


    Sedan dess har vi jobbat 100-150% tillsammans i familjeföretag som vi sköter hemifrån och fortfarande med ca 3 månader ledigt varje år. I perioder när vi måste jobba mer så hämtar vi och är med barnet som nu går i skolan på eftermiddagen och fortsatt jobba på helgen. Sen andra perioder, som över sommar och på vintern har vi varit mer lediga. 


    För oss har det här upplägget funkat. Vi har båda fått ha familjetid och karriär, delat allt ansvar, barnet har fått massor av tid med båda föräldrarna och släkten OCH fått socialisera med andra barn i förskola och fritids som varit viktigt då han är endabarn. 

Svar på tråden Ni som är/har varit hemma med barnen på heltid, lite tips och råd tack!