• Anonym (Hjälp)

    Arv och särkullbarns - ytterligare en fråga

    Jag och min man är gifta och bor tillsammans med mina barn samt ett gemensamt barn i en bostad som är ganska mycket värd. Vi är bostaden 50/50 var.

    Han har barn sen innan. Vi är båda överens om att om någonting händer med honom så vill vi inte att hans barn sen tidigare ska få ta del av vår bostad. 


    På något vis måste ju detta gå att lösa, trots att jag vet att man inte kan testamentera bort barns arvsrätt? 


    Om vi skriver mig som ensam ägare av bostaden, och skriver den som min enskilda egendom?

    Vi har inget äktenskapsförord eller liknande.

  • Svar på tråden Arv och särkullbarns - ytterligare en fråga
  • Anonym (Hjälp)
    Anonym (Lotta) skrev 2024-09-02 09:05:17 följande:
    Menar du att han har råd att bo kvar och lösa ut dina tidigare barn?
    dina tidigare barn får ju ut sitt arv om du går bort precis som hans, bara erat gemensamma får vänta tills bägge gått bort.
    Exakt så, ja.
  • Anonym (Lotta)
    Anonym (Hjälp) skrev 2024-09-02 09:13:37 följande:
    Exakt så, ja.
    Ok, då kan ni skriva testamente och skriva att hans barn endast ska få ut sin laglott (dvs hälften av sin arvslott) på en gång om din man skulle gå bort och att han får sin andra del när även du går bort. Den del barnet ska få en gång kan det vara bra att se över som bankmedel, livförsäkring eller andra tillgångar, barnen har ju inte del i bostaden utan får sin del av tillgångarna. Det är den delen som din man får se till att ordna till. Har din man så stora tillgångar att han skulle kunna lösa ut dina barn om du går bort borde hans tillgångar som bankmedel mm räcka till hans barn arv utan att det påverkar bostaden. 
  • Cathariiina

    Äktenskapsförord spelar ingen roll vid dödsfall, då måste det till ett testamente. Alltså: det hjälper inte om ni har ett äktenskapsförord där det står att lägenheten är din enskilda egendom, för vid dödsfall ingår det i boet som ska delas ändå. Det hjälper inte heller om ni skiljer er på papperet, för lägenheten blir ändå samboegendom på samma villkor, eftersom ni redan bor i den tillsammans.

    Så här blir det utan testamente: om din man dör är först och främst 50 procent av boet ditt, det är ditt giftorättsgods. De andra 50 procenten ska delas lika på hans barn, men det är bara särkullsbarnen som har rätt att få ut sitt arv på en gång. Du skriver inte hur många barn han har, men om vi säger att han har två sedan förr och tre barn totalt, så ska hans barn ha ut 2/3 av din dåmera avlidne mans halva av boet. Det gemensamma barnets tredjedel behöver du inte tänka på, det är dina pengar att förfoga över så länge som du lever. 

    Med testamente går det att få ner särkullsbarnens arv till hälften (laglotten). Då får din man skriva i testamentet att du ska ärva detta belopp i stället. Sedan gäller det att du har andra tillgångar som räcker för att lösa ut styvbarnens laglott, utan att du behöver sälja lägenheten. Hur belånad är den? Kanske kan du ta en inteckning i den när den dagen kommer? Det bästa är att amortera ordentligt när ni kan. 

    Om vi säger att ni har en miljon kr i boet, inklusive alla tillgångar, även lägenheten, och minus alla skulder, så blir det så här med testamente om din man dör (jag räknar med att han har två särkullsbarn): 

    Styvbarnen ska egentligen ha 2/3 av 500 000, men med testamente går det att få ner till 1/3, vilket blir ungefär167 000 kr (83 500 kr var), och detta är då det belopp som du måste kunna betala ut till särkullsbarnen direkt. Sätt in dina egna siffror i exemplet, och se om de tillgångarna skulle gå att få loss!

  • Anonym (Hjälp)
    Cathariiina skrev 2024-09-02 09:28:50 följande:

    Äktenskapsförord spelar ingen roll vid dödsfall, då måste det till ett testamente. Alltså: det hjälper inte om ni har ett äktenskapsförord där det står att lägenheten är din enskilda egendom, för vid dödsfall ingår det i boet som ska delas ändå. Det hjälper inte heller om ni skiljer er på papperet, för lägenheten blir ändå samboegendom på samma villkor, eftersom ni redan bor i den tillsammans.

    Så här blir det utan testamente: om din man dör är först och främst 50 procent av boet ditt, det är ditt giftorättsgods. De andra 50 procenten ska delas lika på hans barn, men det är bara särkullsbarnen som har rätt att få ut sitt arv på en gång. Du skriver inte hur många barn han har, men om vi säger att han har två sedan förr och tre barn totalt, så ska hans barn ha ut 2/3 av din dåmera avlidne mans halva av boet. Det gemensamma barnets tredjedel behöver du inte tänka på, det är dina pengar att förfoga över så länge som du lever. 

    Med testamente går det att få ner särkullsbarnens arv till hälften (laglotten). Då får din man skriva i testamentet att du ska ärva detta belopp i stället. Sedan gäller det att du har andra tillgångar som räcker för att lösa ut styvbarnens laglott, utan att du behöver sälja lägenheten. Hur belånad är den? Kanske kan du ta en inteckning i den när den dagen kommer? Det bästa är att amortera ordentligt när ni kan. 

    Om vi säger att ni har en miljon kr i boet, inklusive alla tillgångar, även lägenheten, och minus alla skulder, så blir det så här med testamente om din man dör (jag räknar med att han har två särkullsbarn): 

    Styvbarnen ska egentligen ha 2/3 av 500 000, men med testamente går det att få ner till 1/3, vilket blir ungefär167 000 kr (83 500 kr var), och detta är då det belopp som du måste kunna betala ut till särkullsbarnen direkt. Sätt in dina egna siffror i exemplet, och se om de tillgångarna skulle gå att få loss!


    Tusen tack! Nu förstår jag bättre. Han har tre barn sen tidigare och vi har ett gemensamt. Det rör sig om ca 5 mkr. Vi får ta detta med juristen.  
  • Cathariiina
    Anonym (Lotta) skrev 2024-09-02 09:25:15 följande:
    Ok, då kan ni skriva testamente och skriva att hans barn endast ska få ut sin laglott (dvs hälften av sin arvslott) på en gång om din man skulle gå bort och att han får sin andra del när även du går bort. Den del barnet ska få en gång kan det vara bra att se över som bankmedel, livförsäkring eller andra tillgångar, barnen har ju inte del i bostaden utan får sin del av tillgångarna. Det är den delen som din man får se till att ordna till. Har din man så stora tillgångar att han skulle kunna lösa ut dina barn om du går bort borde hans tillgångar som bankmedel mm räcka till hans barn arv utan att det påverkar bostaden. 
    Det är dock inte nödvändigt att styvbarnen får ut "resten" när TS dör. Enligt lag räcker de att de får ut laglotten, som de får direkt, och sedan får det vara bra med det. 

    Detta att styvbarnen får vänta på sitt arv tills styvmodern (eller styvfadern) också gått bort, brukar man skriva som ett villkor, för att de inte ska plocka ut sin laglott direkt. D.v.s.: om de avstår från att plocka ut sin laglott när deras biologiska förälder dör, så får de i stället hela sin arvslott när styvföräldern dör. Plockar de ut sin laglott direkt, så får de det beloppet och sedan inget mer.

    Detta med att vänta är dock ett risktagande från styvbarnens sida, för de kan inte veta om styvmodern kommer att ha några pengar kvar när hon dör. Hon kan ha festat upp alltsammans med en ny karl, eller skänkt bort stora summor till en romansbedragare eller ett katthem eller en karismatisk pastor. Det har hon rätt att göra.
  • Anonym (A)
    Cathariiina skrev 2024-09-02 09:28:50 följande:

    Äktenskapsförord spelar ingen roll vid dödsfall, då måste det till ett testamente. Alltså: det hjälper inte om ni har ett äktenskapsförord där det står att lägenheten är din enskilda egendom, för vid dödsfall ingår det i boet som ska delas ändå. Det hjälper inte heller om ni skiljer er på papperet, för lägenheten blir ändå samboegendom på samma villkor, eftersom ni redan bor i den tillsammans.

    Så här blir det utan testamente: om din man dör är först och främst 50 procent av boet ditt, det är ditt giftorättsgods. De andra 50 procenten ska delas lika på hans barn, men det är bara särkullsbarnen som har rätt att få ut sitt arv på en gång. Du skriver inte hur många barn han har, men om vi säger att han har två sedan förr och tre barn totalt, så ska hans barn ha ut 2/3 av din dåmera avlidne mans halva av boet. Det gemensamma barnets tredjedel behöver du inte tänka på, det är dina pengar att förfoga över så länge som du lever. 

    Med testamente går det att få ner särkullsbarnens arv till hälften (laglotten). Då får din man skriva i testamentet att du ska ärva detta belopp i stället. Sedan gäller det att du har andra tillgångar som räcker för att lösa ut styvbarnens laglott, utan att du behöver sälja lägenheten. Hur belånad är den? Kanske kan du ta en inteckning i den när den dagen kommer? Det bästa är att amortera ordentligt när ni kan. 

    Om vi säger att ni har en miljon kr i boet, inklusive alla tillgångar, även lägenheten, och minus alla skulder, så blir det så här med testamente om din man dör (jag räknar med att han har två särkullsbarn): 

    Styvbarnen ska egentligen ha 2/3 av 500 000, men med testamente går det att få ner till 1/3, vilket blir ungefär167 000 kr (83 500 kr var), och detta är då det belopp som du måste kunna betala ut till särkullsbarnen direkt. Sätt in dina egna siffror i exemplet, och se om de tillgångarna skulle gå att få loss!


    Fel. Så här är det:

    En vanlig missuppfattning är att ett äktenskapsförord påverkar arvsordningen. Med arvsordningen avses vem som har rätt att få arv efter en avliden person. Så är inte fallet, ett äktenskapsförord påverkar inte arvsordningen. Samma personer ärver oavsett om makarna har skrivit ett äktenskapsförord eller ej.


    Anledningen till att två makar, eller blivande makar, skriver ett äktenskapsförord är att makarna har kommit överens om vilken egendom som ska ingå i en eventuell framtida bodelning. Denna överenskommelse gäller oavsett om bodelningen sker på grund av skilsmässa eller på grund av dödsfall.


    Dvs om TS har ett äktenskapsförord som säger att fastigheten är enbart hennes, så kan inte hans barn få del av denna. Hans barn är fortfarande arvingar men just fasigheten ingår inte i bodelningen. 
  • Anonym (D)
    Cathariiina skrev 2024-09-02 09:28:50 följande:

    Äktenskapsförord spelar ingen roll vid dödsfall, då måste det till ett testamente. Alltså: det hjälper inte om ni har ett äktenskapsförord där det står att lägenheten är din enskilda egendom, för vid dödsfall ingår det i boet som ska delas ändå. Det hjälper inte heller om ni skiljer er på papperet, för lägenheten blir ändå samboegendom på samma villkor, eftersom ni redan bor i den tillsammans.


    Jag förstår inte varför den här villfarelsen valsar runt i forumet. Ett äktenskapsförord spelar roll även vid dödsfall. 
  • Anonym (Lotta)
    Cathariiina skrev 2024-09-02 09:34:23 följande:
    Det är dock inte nödvändigt att styvbarnen får ut "resten" när TS dör. Enligt lag räcker de att de får ut laglotten, som de får direkt, och sedan får det vara bra med det. 

    Detta att styvbarnen får vänta på sitt arv tills styvmodern (eller styvfadern) också gått bort, brukar man skriva som ett villkor, för att de inte ska plocka ut sin laglott direkt. D.v.s.: om de avstår från att plocka ut sin laglott när deras biologiska förälder dör, så får de i stället hela sin arvslott när styvföräldern dör. Plockar de ut sin laglott direkt, så får de det beloppet och sedan inget mer.

    Detta med att vänta är dock ett risktagande från styvbarnens sida, för de kan inte veta om styvmodern kommer att ha några pengar kvar när hon dör. Hon kan ha festat upp alltsammans med en ny karl, eller skänkt bort stora summor till en romansbedragare eller ett katthem eller en karismatisk pastor. Det har hon rätt att göra.
    Självklart kan man välja mellan att skriva att tidigare barn bara ska få sin sin laglott och inget mer eller så skriver man att tidigare barn bara ska gå ut sin laglott när föräldern dör och får vänta på resterande del.

    ja det är en chansning att den överlevande partnern lever upp den andra delen men skriver man att tidigare barn bara ska få ut sin laglott får dom ju i alla fall ingen del av resterande. Men ofta är det ju så man skriver för att en överlevande make/maka inte just ska behöva sälja sitt boende för att lösa ut tidigare barn.
    Men givetvis beror ju mycket på ålder, går någon bort säger vi vid 40 årsåldern kan ju den överlevande partnern leva upp arvet, kanske gifta om sig så att en ny partner får ta del av den tidigare partnerns arv vilket troligtvis den som gick bort 
    vill utan att barnen då får sitt arv.
    Men gäller det ett par som tex träffas när både har tidigare barn och paret blir äldre då kan just en sådan skrivning att barn får ut sin laglott och sen vänta på resten till andra dör vara det bästa för den överlevande partnern.

    Jag har exempel ifrån min egen släkt, där ett par träffades i 50 årsåldern, bägge hade barn sen innan, dom gifte sig och skrev sen testamente där dom just skrev
    att respektives barn skulle få ut sin laglott vid den enes död och sen få resten vid den andres död. Ingen visste ju vem som skulle gå bort först men alla barn var med på detta just för att ingen i paret skulle behöva sälja bostaden för att lösa ut barn. Nu dog mannen först vid 87 års ålder, hans barn fick sin laglott, när kvinnan dog några år senare fick hans barn sin resterande del och hennes barn hela sitt arv på en givetvis.
    Laglotten till mannens barn finansierades just av bankmedel, fonder mm.
    Ingen ville att någon skulle behöva sälja lägenheten men bägge i paret vill att sina barn skulle få hela sitt arv. om man bara gav laglotten till dom barn vars förälder dog först skulle det ju innebära att dom som var barn till den sista som dog fick mer då dom skulle få även den första avlidnas arv.
    De flesta vill ju att dom egna barnen ska ärva men inte att överlevande make/maka ska behöva sälja bostaden för att lösa ut barn.

    Jag är själv gemensamt barn till föräldrar som varit gifta innan och har barn sen innan dvs jag har halvsyskon ( även om vi inte kallar varandra det utan säger bara syskon) mina föräldrar har skrivit samma sak.
    Bägge vill att alla barn ska få ut sitt arv men inte att någon av dom skulle behöva flytta, det vill ingen av mina syskon heller.
  • Anonym (Lotta)

    Vill också påpeka gällande det äldre paret att när bouppteckningen var gjort visste man ju vilka tillgångar som fanns, en mäklare värderade bostaden osv så när mannens barn fått sin laglott räknade man ut hur mycket  till barnen skulle få när kvinnan gått bort så när kvinnan gick bort fick mannens barn sitt resterande arv som var baserat på uträckningen när pappan gick bort. 
    Så man kan även skriva det så.
    Då får barnen hela sitt arv av sin förälder.

  • Cathariiina
    Anonym (A) skrev 2024-09-02 09:48:40 följande:

    En vanlig missuppfattning är att ett äktenskapsförord påverkar arvsordningen. Med arvsordningen avses vem som har rätt att få arv efter en avliden person. Så är inte fallet, ett äktenskapsförord påverkar inte arvsordningen. Samma personer ärver oavsett om makarna har skrivit ett äktenskapsförord eller ej.


    Anledningen till att två makar, eller blivande makar, skriver ett äktenskapsförord är att makarna har kommit överens om vilken egendom som ska ingå i en eventuell framtida bodelning. Denna överenskommelse gäller oavsett om bodelningen sker på grund av skilsmässa eller på grund av dödsfall.


    Dvs om TS har ett äktenskapsförord som säger att fastigheten är enbart hennes, så kan inte hans barn få del av denna. Hans barn är fortfarande arvingar men just fasigheten ingår inte i bodelningen. 
    Anonym (D) skrev 2024-09-02 09:49:10 följande:
    Jag förstår inte varför den här villfarelsen valsar runt i forumet. Ett äktenskapsförord spelar roll även vid dödsfall. 
    Nu får jag fnatt! Det står olika på olika sidor, som är skrivna av jurister!!!

    www.familjensjurist.se/fraga-juristen/juridik-vid-dodsfall/vad-hander-med-den-enskilda-egendomen-vid-dodsfall/

    Utöver det är det viktigt att skilja på vad dessa två avtal reglerar. Testamentet reglerar endast arv och hur detta ska fördelas medan ett äktenskapsförord endast reglerar vad som ska undantas från bodelningen då ett äktenskap upphör. Även om ett äktenskap också upphör i och med att någon av makarna avlider och en bodelningn görs, så reglerar äktenskapsförordet inte själv arvet.


    I detta fall


    Om du skulle avlida först kommer en bodelning göras där er gemensamma egendom ska fördelas. I bodelningen ingår all giftorättsgods (vilket är all egendom förutom den enskilda egendomen). I ert fall kommer alltså all er egendom (giftorättsgods), förutom din enskilda egendom, ingå i bodelningen och fördelas lika mellan er. Din andel av giftorättsgodset utgör alltså arvet efter dig. Eftersom att du är gift och då den enskilda egendomen utgör en del av arvet (äktenskapsförordet påverkar som sagt inte själva arvet) kommer  alltså din man även att ärva din enskilda egendom. Detta ärver han dock med fri förfoganderätt. Det betyder att efter din makes bortgång kommer den enskilda egendomen gå tillbaka till den avlidnas arvingar. Alltså kommer den enskilda egendomen gå till dina barn. Om du dock inte vill att din make ska ärva din enskilda egendom så måste du reglera detta i testamentet. 

Svar på tråden Arv och särkullbarns - ytterligare en fråga