Arv och särkullbarns - ytterligare en fråga

Äktenskapsförord spelar ingen roll vid dödsfall, då måste det till ett testamente. Alltså: det hjälper inte om ni har ett äktenskapsförord där det står att lägenheten är din enskilda egendom, för vid dödsfall ingår det i boet som ska delas ändå. Det hjälper inte heller om ni skiljer er på papperet, för lägenheten blir ändå samboegendom på samma villkor, eftersom ni redan bor i den tillsammans.

Så här blir det utan testamente: om din man dör är först och främst 50 procent av boet ditt, det är ditt giftorättsgods. De andra 50 procenten ska delas lika på hans barn, men det är bara särkullsbarnen som har rätt att få ut sitt arv på en gång. Du skriver inte hur många barn han har, men om vi säger att han har två sedan förr och tre barn totalt, så ska hans barn ha ut 2/3 av din dåmera avlidne mans halva av boet. Det gemensamma barnets tredjedel behöver du inte tänka på, det är dina pengar att förfoga över så länge som du lever. 

Med testamente går det att få ner särkullsbarnens arv till hälften (laglotten). Då får din man skriva i testamentet att du ska ärva detta belopp i stället. Sedan gäller det att du har andra tillgångar som räcker för att lösa ut styvbarnens laglott, utan att du behöver sälja lägenheten. Hur belånad är den? Kanske kan du ta en inteckning i den när den dagen kommer? Det bästa är att amortera ordentligt när ni kan. 

Om vi säger att ni har en miljon kr i boet, inklusive alla tillgångar, även lägenheten, och minus alla skulder, så blir det så här med testamente om din man dör (jag räknar med att han har två särkullsbarn): 

Styvbarnen ska egentligen ha 2/3 av 500 000, men med testamente går det att få ner till 1/3, vilket blir ungefär167 000 kr (83 500 kr var), och detta är då det belopp som du måste kunna betala ut till särkullsbarnen direkt. Sätt in dina egna siffror i exemplet, och se om de tillgångarna skulle gå att få loss!

Det är dock inte nödvändigt att styvbarnen får ut "resten" när TS dör. Enligt lag räcker de att de får ut laglotten, som de får direkt, och sedan får det vara bra med det. 

Detta att styvbarnen får vänta på sitt arv tills styvmodern (eller styvfadern) också gått bort, brukar man skriva som ett villkor, för att de inte ska plocka ut sin laglott direkt. D.v.s.: om de avstår från att plocka ut sin laglott när deras biologiska förälder dör, så får de i stället hela sin arvslott när styvföräldern dör. Plockar de ut sin laglott direkt, så får de det beloppet och sedan inget mer.

Detta med att vänta är dock ett risktagande från styvbarnens sida, för de kan inte veta om styvmodern kommer att ha några pengar kvar när hon dör. Hon kan ha festat upp alltsammans med en ny karl, eller skänkt bort stora summor till en romansbedragare eller ett katthem eller en karismatisk pastor. Det har hon rätt att göra.

Nu får jag fnatt! Det står olika på olika sidor, som är skrivna av jurister!!!

www.familjensjurist.se/fraga-juristen/juridik-vid-dodsfall/vad-hander-med-den-enskilda-egendomen-vid-dodsfall/

Utöver det är det viktigt att skilja på vad dessa två avtal reglerar. Testamentet reglerar endast arv och hur detta ska fördelas medan ett äktenskapsförord endast reglerar vad som ska undantas från bodelningen då ett äktenskap upphör. Även om ett äktenskap också upphör i och med att någon av makarna avlider och en bodelningn görs, så reglerar äktenskapsförordet inte själv arvet.

I detta fall

Om du skulle avlida först kommer en bodelning göras där er gemensamma egendom ska fördelas. I bodelningen ingår all giftorättsgods (vilket är all egendom förutom den enskilda egendomen). I ert fall kommer alltså all er egendom (giftorättsgods), förutom din enskilda egendom, ingå i bodelningen och fördelas lika mellan er. Din andel av giftorättsgodset utgör alltså arvet efter dig. Eftersom att du är gift och då den enskilda egendomen utgör en del av arvet (äktenskapsförordet påverkar som sagt inte själva arvet) kommer  alltså din man även att ärva din enskilda egendom. Detta ärver han dock med fri förfoganderätt. Det betyder att efter din makes bortgång kommer den enskilda egendomen gå tillbaka till den avlidnas arvingar. Alltså kommer den enskilda egendomen gå till dina barn. Om du dock inte vill att din make ska ärva din enskilda egendom så måste du reglera detta i testamentet. 

Borde ha markerat den sista meningen i citatet ovan också, den är viktigast:

Om du dock inte vill att din make ska ärva din enskilda egendom så måste du reglera detta i testamentet. 

Detta är vad jag alltid har hört, att det är en missuppfattning att bara ett äktenskapsförord räcker för att skydda enskild egendom, för det gäller bara vid skilsmässa och inte vid dödsfall. Jag såg i och för sig, att på något ställe skrev en jurist att äktenskapsförordet "egentligen" gäller även vid dödsfall, men att man "för säkerhets skull" ska skriva testamente också. Så inte ens riktiga utbildade jurister verkar vara överens...

??? Enligt den juristen som jag länkade till, så spelar ju äktenskapsförordet ingen praktisk roll vid dödsfall, eftersom makar ärver ÄVEN varandras enskilda egendom. Utan det krävs ett testamente utöver äktenskapsförordet, om man vill att ens enskilda egendom ska förbli enskild även efter att man avlidit. I det senare fallet så att endast ens egna barn får ärva den, och maken blir utan (och därmed även hans ungar med andra kvinnor). 

Efter alla olika bud i den här tråden och även av olika jurister på nätet, så är väl det bästa rådet till TS att säkra upp med både hängslen och livrem, d.v.s. med både äktenskapsförord och testamente. Då borde det ju vara foolproof.

Om det sedan är moraliskt rätt att behandla de båda barnkullarna så olika, är en annan fråga. 

Absolut bör TS ta en timme med en familjejurist, ja. Det är dyrt, men när det finns så mycket som 5 miljoner i potten, så är det väl investerade pengar. 

...men rent intellektuellt retar det mig ändå, att vi inte kunnat reda ut vad som gäller, här i tråden. Jag TROR att det är så, att vid dödsfall sker det två "steg": först bodelning mellan mannen och hustrun, och därefter fördelning av arvet. Vid steg ett tar man hänsyn till äktenskapsförordet, och då kan det bli så att äktenskapspartner A har en mindre hög efter bodelningen, och den avlidne äktenskapspartner B en större hög. 

Nästa steg är fördelningen av arvet. Då ärver B:s särkullsbarn endast sin andel av det som finns i B:s hög. A:s särkullsbarn ärver ingenting eftersom det inte är deras förälder som är död. Gemensamma barn ärver "egentligen" sin andel av det som finns i B:s hög, men får tillsvidare vänta då A förfogar över denna summa under sin återstående livstid. 

MEN här kommer kruxet: eftersom A och B var gifta, så har A också rätt att ärva B, om det inte finns testamente som säger annat. Så A kommer förutom sin egen hög att erhålla hälften av allt i B:s hög, inklusive det som egentligen var B:s enskilda egendom. Då blir det trots äktenskapsförordet, inte någon jätteförmögenhet kvar för B:s barn att dela på.

...eller finns det någon lagparagraf som säger att en änka/änkeman inte har arvsrätt ifall den avlidne äktenskapspartnern hade särkullsbarn? Det ringer någon liten klocka i mitt huvud nu, som säger att det kan vara så...

Nä, TS måste gå till en jurist, vi fixar inte detta här!  

OK, DÅ är DET så som jag skrev på slutet, att om den avlidne hade särkullsbarn, så ärver hans eller hennes änka/änkeman inget. Utan han/hon får "bara" ut sin giftorätt + sin eventuella enskilda egendom. 

Dock finns även den här skyddsregeln för änkan/änkemannen, så särkullsbarnen kan bli helt utan arv, om det inte finns någon större förmögenhet i boet:

lexly.se/fakta-och-rad/testamente/sa-har-fungerar-arvsratten-for-dig-som-gift

Den efterlevande maken har dock ett minimiskydd igenom den s.k. prisbasbeloppsregeln. Prisbasbeloppsregeln skyddar den efterlevande maken från att ställas på bar backe på grund av att den avlidne testamenterat bort sin egendom eller att särkullbarn gör anspråk på sin laglott. Denna regel ger den efterlevande maken rätt att få giftorättsgods till ett värde av fyra prisbasbelopp innan resterande kvarlåtenskap fördelas bland arvingarna. Prisbasbeloppsregeln går före särkullbarns rätt att få ut sin laglott. Prisbasbeloppet uppgår år 2022 till 48 300 kronor.

4 x 57 300 kr = 292 200 kr får den efterlevande ut under alla omständigheter (d.v.s. om det ens finns så mycket förstås). 

Nej, klart man inte ska ta några svar på nätet som sanning. Särskilt inte om nätet = Familjeliv!  Men ibland kan man faktiskt få veta saker här, som man sedan kan använda sig av i en kontakt med en riktig jurist, läkare, barnmorska, socionom, polis, whatever. Man kan få reda på rättigheter som man inte visste att man hade, och som yrkespersonen man träffar kanske inte bryr sig om att upplysa om. Dessutom kan en yrkesperson också missa saker.