• Anonym (Anonym 42)

    Leva tillsammans utan ett fungerande sexliv

    Det behövs en del bakgrund för att förstå mitt dilemma kring sexliv och intimitet. När jag var väldigt ung träffade jag min första make, vi var tillsammans i många år och jag tog initiativ till skilsmässa när jag var 38 år och med ett vuxet barn och ett i tonåren. Min exmake var alltså min första.  För att inte göra detta för långt så hade vi många problem men höll ihop för barnen, dumt jag vet. Min exmake har en beroendepersonlighet och genomgått behandling för spelmissbruk. Under många år var han inte aktiv i spelmissbruket men tog ett återfall som ledde till katastrofala följder. De år han inte spelade hade han, i mitt tycke, ett omättligt behov av sex. Jag däremot trodde att jag var asexuell.  Jag provade terapi, kosttillskott, ja massa annat men jag hade verkligen ingen lust. Min exmake var intensiv, arg, besviken och otrogen.

    Hur som helst, skilsmässa och jag träffar ingen ny, dejtar inte utan läker en på många sätt fruktansvärd skilsmässa. Efter två år träffar jag en ny man, jag är nyligen fyllda 40 och plötsligt, jag är inte alla asexuell. 
    Denna man får mig att tänka på sex bara jag tittar på honom, jag har så mycket lust till honom 

    Men nu när jag för första gången i livet känner lust så möter jag en man som faktiskt inte verkar så intresserad av mig sexuellt. En del av mig tänker att det är kanske fel på mig som levt med en sexmissbrukare och därför inte förstår " normal" sexualitet men vi får det inte att fungera. Förstå mig rätt men min nya kärlek tycker att allt är bra och att det enda som inte är bra är att jag inte är nöjd. Så vad är då svårt för mig. Min nya kärlek uttrycker nästan aldrig att han är attraherad av mig, inte med ord eller blickar, kroppsspråk.  Han har svårt om jag tar initiativ till sex, svarar ofta sen, jag har svårt på kvällen eller liknande.  Han verkar aldrig bli upphetsad av mig utan mer så att han måste först vara upphetsad och sen kunna ha sex. Sexet går alltid till på samma sätt, han tar min hand mot sina erogena zoner och visar att jag ska röra honom, ibland kan han röra lite vid mina bröstvårtor men det är en kort stund. Sen är det penetrerande sex i missionären eller från sidan tills han kommer, ofta rätt snabbt. Han tycker inte om kyssar, rör inte vid min kropp,  har nästan aldrig rört mig mellan benen, typ råkat komma åt av misstag. Spelar ingen roll om jag tar av mig kläder, minimalt med förspel. Om jag inte kommer så typ beklagar han och säger att det är ju bra om jag försöker komma innan honom för sen behöver han vila. 
    Jag har sagt och uttryckt flera gånger att det påverkar mig att han aldrig uttrycker eller visar lust eller attraktion för mig. Han säger att han är attraherad annars skulle han inte vara med mig men att det alltid varit svårt för honom att uttrycka, han har haft flera förhållanden, är 45 år och säger att han alltid varit så. Jag har tänkt att han kanske varit osäker och därför aldrig rör min kropp, men nu har det gått två år. Han vill att jag rör honom, har oralsex osv men rör inte mig. Jag hade nog inte varit bekväm med oralsex men att röra vid mig, uttrycka attraktion. Jag har så klart tagit upp detta, mer konkret om längre förspel, kanske annan ställning, uttryckt känslor kring att jag blir osäker. 

    Vi når dock inte varandra, han tycker att jag klagar och känner sig sårad. Jag uttrycker att jag älskar att vara nära honom, jag vill bara ha det lite annorlunda, kanske kyssar, hinna ta av mig, se attraktion på något sätt. Jag uttrycker lust, uttrycker hur fin han är och hur attraherad jag är. Jag försöker vara ödmjuk, inte klaga men känslan av att jag nu i livet bubblar av lust men vi möts i snabba samlag, när det exakt passar min kärleks lust. Om jag inte kommer så beklagar han men skulle aldrig fråga om han kan göra något för mig. 

    Han tycker att jag bara ska vara nöjd och vi har det bra och att han är som han är.  I andra sammanhang är han otroligt omtänksam, kärleksfull och vi har det bra. Ska jag bara försöka ta hand om min lust själv och vara nöjd eller ska jag fortsätta kämpa för förändring.

  • Svar på tråden Leva tillsammans utan ett fungerande sexliv
  • Anonym (xxx)
    Anonym (Anonym 42) skrev 2024-09-01 11:54:34 följande:

    Tack alla för svar, jag behöver försöka se över varför jag har svårt att välja mig själv.  Självkänsla är så klart en del av det. 


    Ja sträck på dig och behåll dig själv. Låter onekligen osunt och icke långsiktigt hälsosamt.
    I det verkliga livet så handlar det om att ta och ge.

    Lycka till!
  • New  Dawn

    Man kan ju undrar varför du ens vill ha sex med denne man.
    ... 


    Anonym (Anonym 42) skrev 2024-09-01 00:29:03 följande:

    Men nu när jag för första gången i livet känner lust så möter jag en man som faktiskt inte verkar så intresserad av mig sexuellt. En del av mig tänker att det är kanske fel på mig som levt med en sexmissbrukare och därför inte förstår " normal" sexualitet men vi får det inte att fungera. Förstå mig rätt men min nya kärlek tycker att allt är bra och att det enda som inte är bra är att jag inte är nöjd. Så vad är då svårt för mig. Min nya kärlek uttrycker nästan aldrig att han är attraherad av mig, inte med ord eller blickar, kroppsspråk.  Han har svårt om jag tar initiativ till sex, svarar ofta sen, jag har svårt på kvällen eller liknande.  Han verkar aldrig bli upphetsad av mig utan mer så att han måste först vara upphetsad och sen kunna ha sex. Sexet går alltid till på samma sätt, han tar min hand mot sina erogena zoner och visar att jag ska röra honom, ibland kan han röra lite vid mina bröstvårtor men det är en kort stund. Sen är det penetrerande sex i missionären eller från sidan tills han kommer, ofta rätt snabbt. Han tycker inte om kyssar, rör inte vid min kropp,  har nästan aldrig rört mig mellan benen, typ råkat komma åt av misstag. Spelar ingen roll om jag tar av mig kläder, minimalt med förspel. Om jag inte kommer så typ beklagar han och säger att det är ju bra om jag försöker komma innan honom för sen behöver han vila. 
    Jag har sagt och uttryckt flera gånger att det påverkar mig att han aldrig uttrycker eller visar lust eller attraktion för mig. Han säger att han är attraherad annars skulle han inte vara med mig men att det alltid varit svårt för honom att uttrycka, han har haft flera förhållanden, är 45 år och säger att han alltid varit så. Jag har tänkt att han kanske varit osäker och därför aldrig rör min kropp, men nu har det gått två år. Han vill att jag rör honom, har oralsex osv men rör inte mig. Jag hade nog inte varit bekväm med oralsex men att röra vid mig, uttrycka attraktion. Jag har så klart tagit upp detta, mer konkret om längre förspel, kanske annan ställning, uttryckt känslor kring att jag blir osäker. 

    Vi når dock inte varandra, han tycker att jag klagar och känner sig sårad. Jag uttrycker att jag älskar att vara nära honom, jag vill bara ha det lite annorlunda, kanske kyssar, hinna ta av mig, se attraktion på något sätt. Jag uttrycker lust, uttrycker hur fin han är och hur attraherad jag är. Jag försöker vara ödmjuk, inte klaga men känslan av att jag nu i livet bubblar av lust men vi möts i snabba samlag, när det exakt passar min kärleks lust. Om jag inte kommer så beklagar han men skulle aldrig fråga om han kan göra något för mig. 

    Han tycker att jag bara ska vara nöjd och vi har det bra och att han är som han är.  I andra sammanhang är han otroligt omtänksam, kärleksfull och vi har det bra. Ska jag bara försöka ta hand om min lust själv och vara nöjd eller ska jag fortsätta kämpa för förändring.



    Anonym (Anonym 42) skrev 2024-09-01 01:39:19 följande:

    Tack, det känns som jag blir så förvirrad, dubbla signaler. Hade ibland varit enklare om han sa att han inte är attraherad, än att alltid bedyra att han är det men aldrig någonsin uttrycka något som tyder på det. Aldrig uttrycka lust eller åtrå, aldrig visa det. Vissa saker är enormt viktiga för honom, alltid hålla varandras händer utomhus, sitta nära i soffan, säga att man älskar varandra.  Han ber mig ofta om en kram, men tar sällan själv initiativ. Han vill att jag ger honom en kram. Jag som pussar och kramar honom väldigt mycket har ibland sagt att om du vill ha en kram så krama mig, istället för att be mig att komma och krama om dig. Jag har kramat dig flera gånger idag och jag önskar också att bli omkramad så ett sätt är ju att du kramar mig istället för att ropa på mig att kom hit och ge mig en kram.  Det fungerar inte,  han håller benhårt på det som är viktigt för honom, som att hålla handen utomhus men kan inte förstå eller förmå sig att ge mig det jag önskar 



    Det låter konstigt att du är så himla förtjust i denne man, efter två år dessutom... 
    Mod är det som behövs för att ställa sig upp och tala. Mod är också det som behövs för att sitta ned och lyssna.
  • Anonym (Pelle)

    Jag lever i en relation där man väl får säga att vi inte har ett fungerande sexliv. På grund av kronisk sjukdom så har jag inte haft sex med min tjej på snart 5 år. Det kan kännas jobbigt ibland, men för det mesta kan jag koppla bort det. Kanske är det enklare när det är 100% dött än att det är levande, men dåligt. Vet inte om detta hjälper att höra, men om inget annat är du iallafall inte ensam där ute.

  • Anonym (Anonym 42)

    Hej,

    Tack för att du delar med dig av ditt liv. Måste vara svårt för din partner att leva med en kronisk sjukdom och jag förstår att er situation då blir på det sätt du beskriver 

  • Anonym (Inte okej)

    Eftersom han verkar väldigt van vid att verbalisera sina önskningar - och väntar sig då att du då ska leverera. Men när du ber om/önskar något så backar han och blir obekväm.

    Högst troligt är han en bortskämd gris. Men det skulle också kunna vara några mentala issues. Det senare är kanske lite enklare att åtgärda, men då behöver han/ni nog prata med någon. Föreslå familjerådgivningen, berätta att du inte känner att han behandlar dig som han själv tycker att han förtjänar att behandlas tillbaka och att du börjar tröttna på att känna dig oälskad.

    Ett förspel där han inte tar på dig? Wtf!
    Att han inte gått ner på dig på två år? WTF
    Att han ändå förväntar sig oralsex från dig? Jävla svin

    Nä du måste tala klarspråk och/eller köra lite experiment med honom.

    1. När ni har "förspel" och han tycker ni är redo, säg till honom att du behöver mer för att komma på banan. Säg typ, du kanske kunde ta på mig också? Eller liksom bete dig mot honom som han gör mot dig och om han klagar kan du ju bara säga att, nähä det räcker inte för mig heller.
    2. När ni har sex, testa att avbryta - typ antingen pga att du inte är tillräckligt upphetsad, att du får kramp i benet eller måste på toa, vad som helst. Se hur han reagerar? Beklaga men erbjud honom ingen happy ending på annat sätt.
    3. Om du inte redan gör det - smek dig själv när ni har sex. Om han ifrågasätter så säg att du har förstått att det är upp till dig att tillfredsställa dig eftersom han inte är så intresserad...

    Tyvärr behöver du nog konfrontera honom med hur illa han beter sig. Ni måste prata och reda ut, låt honom inte smita undan kränkt utan kräv svar och förändring!

  • Eurydike

    Jag hade aldrig blivit tillsammans med honom. Sex är viktigt och han verkar väldigt egoistisk av det du beskriver. Tror du har blivit van vid att sexlivet är dåligt och att det på så vis har blivit normaliserat. Många hade nog bara sagt tack men nej tack till en man som var undfallande och egoistisk i sängen. När ska det vara din tur att njuta egentligen?

  • Anonym (Anonym 42)

    Tack för era svar, ni har så rätt. Till en början var jag osäker, han är min andra partner och jag har tidigare i livet avskytt allt med sex att göra.  Jag vågade först inte riktigt berätta eller be om något. Att ha lust var något helt nytt för mig. Han har mycket större erfarenhet med flera relationer och upplevdes trygg i sig själv.  Jag tänkte dock att han kanske var osäker han med. Jag hade tidigare rätt gott självförtroende. Detta har dock påverkat mig enormt. Jag har tagit upp mina känslor, berättat hur det påverkar mig.  Han säger att han absolut tycker att jag är attraktiv men att han är väldigt " vanilj" och inte förstår vad han ska göra mer. Jag försöker vara övertydlig, det handlar inte om något särskilt, vill bara ha mer beröring, smek eller kyssar. Han tycker inte om att tungkyssas, hans händer rör knappt vid mig, men vill ofta och gärna kramas. Det är som att närhet är något som han vill ha mycket av men väldigt lite i sängen.  Jag har föreslagit andra ställningar än missionären och från sida, men det blir motstånd. Jag har uttryckt att jag också vill komma under akten, hans svar, ja men då behöver du nog vara snabbare. Det värsta är att inte förstå, jag pratar ihjäl mig men får inget riktigt svar. Jag börjar känns skam över att ha lust, en morgon masserade han min axel i typ 1 minut och jag kände ett lyckorus för jag fick lite närhet. 

  • Räkan77

    Lämna honom, han är så långt från vad du önskar av en man sexuellt (och vad många kvinnor önskar) att sannolikheten att han ska kunna ändra sig tillräckligt är väldigt liten.

    Många är dåliga sexpartners, men det du beskriver är ju rena katastrofen.

  • Knipper

    Man blir ledsen av att läsa detta.  Så här  kan du inte ha Ditt liv. Du ska ställa krav och också njuta av sex på Dina premisser.  Märkliga män, men vi är olika.

  • New  Dawn
    Anonym (Anonym 42) skrev 2024-09-02 22:39:22 följande:

    Tack för era svar, ni har så rätt. Till en början var jag osäker, han är min andra partner och jag har tidigare i livet avskytt allt med sex att göra.  Jag vågade först inte riktigt berätta eller be om något. Att ha lust var något helt nytt för mig. Han har mycket större erfarenhet med flera relationer och upplevdes trygg i sig själv.  Jag tänkte dock att han kanske var osäker han med. Jag hade tidigare rätt gott självförtroende. Detta har dock påverkat mig enormt. Jag har tagit upp mina känslor, berättat hur det påverkar mig.  Han säger att han absolut tycker att jag är attraktiv men att han är väldigt " vanilj" och inte förstår vad han ska göra mer. Jag försöker vara övertydlig, det handlar inte om något särskilt, vill bara ha mer beröring, smek eller kyssar. Han tycker inte om att tungkyssas, hans händer rör knappt vid mig, men vill ofta och gärna kramas. Det är som att närhet är något som han vill ha mycket av men väldigt lite i sängen.  Jag har föreslagit andra ställningar än missionären och från sida, men det blir motstånd. Jag har uttryckt att jag också vill komma under akten, hans svar, ja men då behöver du nog vara snabbare. Det värsta är att inte förstå, jag pratar ihjäl mig men får inget riktigt svar. Jag börjar känns skam över att ha lust, en morgon masserade han min axel i typ 1 minut och jag kände ett lyckorus för jag fick lite närhet. 


    Jag måste säga att jag är väldigt förvånad över att du trånar så efter en man som beter sig som du beskriver. Det är nästan svårt att ta på allvar, så konstigt är det. 

    Hur kan man längta efter beröring av en sådan man. Det känns väldigt märkligt att du fortfarande, efter två år, längtar efter sex och närhet med någon är så självisk och konstig. Vem ropar att man vill ha en kram, men själv inte initierar det? Det är så konstigt.
    Varför vill du ha honom? Kom inte och säg att han är snäll. Det är han inte. 
    Mod är det som behövs för att ställa sig upp och tala. Mod är också det som behövs för att sitta ned och lyssna.
Svar på tråden Leva tillsammans utan ett fungerande sexliv