Inlägg från: Anonym (Härdsmälta) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Härdsmälta)

    Jag vill fortsätta ha kontakt med min älskarinna

    Du skiljde dig från din ungdomskärlek vid 40-års ålder efter att ha fallit för grannfrun. Ert förhållande inleddes i otrohet och 15 år senare upprepar du mönstret med denna då 35-åriga kvinna på ditt jobb., Att du känner en sådan passion för den nygamla kvinnan men ändå i samma mening skriver att du endast vill ha hennes vänskap, när ni hyser passionerade känslor för varandra alltså tror du på det själv och tycker du det är en rimlig sak att begära av din sambo att acceptera ? Låter sjukt i mina öron. Och oerhört egoistiskt för att inte säga rent narcissistiskt. Du verkar oerhört omogen. Är du verkligen 65 ? 
    Vad tänker du kring ev funderingar din sambo kan tänkas hysa kring sin situation med dig ? Är du beredd att förlora henne ? Jag menar en kvinna kan mycket möjligt välja att gå i en sån här situation. Jag hade dragit gränsen redan vid det som du utsatte din sambo för för tio år sedan när du hade en otrohetsaffär i över ett år. Det var därmed dina andra kända otrohetsaffär.  Både mot bakgrund av hur er relation började och hur du nu betett dig med denna kvinna. Man känner noll respekt för dig och noll tillit så otrolig omanligt. Att din sambo lät otroheten för tio år sedan passera är i sig en gåta med tanke på att du upprepa mönster men när du nu kommer och uppger att dina KÄNSLOR  för den andra är kvar, efter så här lång tid nej jag hade själv valt att gå. Tio år i en lögn hade varit good enough för min del. Då är det ju inte din sambo du vill leva med det är ju helt uppenbart. Du hade åkt ut med huvet före. Är du beredd på denna tänkbara konsekvens av ditt agerande ? 


    Den som gapar efter mycket förlorar ofta hela stycket. 


     

  • Anonym (Härdsmälta)
    Anonym (Hopplös) skrev 2024-08-23 13:29:43 följande:

    Det är svårt för mig att förklara, men på något vis så känns vänskapen viktigare än sex, med henne. Förmodligen för att jag inte vill mista henne en gång till, jag blev så glad när hon dök upp. Hon ger mig en sån energi tillbaks i livet. Det är därför jag känner att kontakten med henne och fantasierna om henne blir så viktiga, hon lyser upp hela min tillvaro bara jag vet att vi kan höras av ibland, och kanske någon gång träffas och hålla hennes händer i mina. Det är så himla svårt att beskriva. Det är inte bara sex, men samtidigt är det ju därför jag flera gånger i mitt liv dragits till andra, just längtan efter förälskelsen och sexet. Jag kan tydligen inte vara trogen som det ser ut, och ja, jag är nog omogen! Vet bara inte hur man ska göra för att undvika känslorna. Jag har försökt jobba mycket, träna mycket, men känslorna och tankarna finns där hela tiden ändå. Jag har pratat med min sambo om detta upprepade gånger. Bokade tid hos terapeut, så det blir nog en del samtal där nu framöver. 


    Min föredetta kollega vill inte ha så mycket kontakt med mig när jag fortfarande är i mitt förhållande, hon tycker synd om min sambo, precis som mig, jag har stora skuldkänslor också gentemot henne. Vill hon lämna mig så hade jag blivi ledsen så klart, över allt som då tar slut i mitt liv med familjehögtider, gemenskapen, släktinga, ja allt vi byggt upp.  Jag vet vad jag skulle förlora, det är bara att den andra längtan och lusten väger så tungt att jag inte vet hur jag ska kunna avbryta den en gång till när den nu kommit tillbaks. Jag är så korkad, jag vet det.


    Detta händer många av oss någon gång i livet. Att få ta och ge uppmärksamhet och uppskattning till någon av motsatt kön ÄR en liten kick, och krydda i vardagen. Kan vara väldigt oskyldigt och de flesta stannar där. Man fick den där bekräftelsen som gjorde gott inombords. Men att vid 65-års ålder inte kunna härbärgera känslor bättre givet att du dessutom har erfarenhet av ett väldigt jobbigt uppbrott som du själv skriver i din trådstart, alltså du har ju erfarenhet av tidigare svek som åstadkommits av dig själv med allt vad det medförde. Lärde du dig inget som du kan ta med dig in i denna situation? Alltså du borde inte vilja återuppleva det hela och med ålderns rätt borde andra värden i livet också börja ta plats. Än bara sex, åtrå och den skalan på känsloregistret. Jag funderar på om du har problem med impulsivitet och konsekvenstänk i kombination med att förstå hur ditt agerande faktiskt skadar din omgivning, alltså att du är lite i avsaknad av förmåga att leva dig in i andras känslor dvs medkänsla, ansvar och den del av livet som ingen av oss med åren kan komma ifrån. Allt handlar ju inte om mig mig mig? men du skenar här. Jag hoppas din nuvarande kvinna skaffar sig någon bättre. Hon gick dock själv in i relation med dig initialt på otrohet som grund, så nu faller hon lite offer för sitt eget beteende.  


    Tror du gräset är grönare på andra sidan om din nuvarande relation tar slut ? När den andra kvinnan fått den fullständiga bekräftelsen från dig.. hon är värd mer än hela ditt nuvarande liv. vilket kvitto och vilken bekräftelse ..du rundsmörjer verkligen hennes ego här,  sen kommer kanske avsky och nedvärdering kring ditt beteende och din svaghet. Då kanske hon drar snabbare än en avlöning ? Vi kvinnor kan vara lite så. Är hon i en relation ? 


    För min del jag hade släppt dig som en kall sten .. ff känslor efter tio år och då pågick affären i över ett år ? din nuvarande verkar ju t.o.m. vara din samtalspartner i denna situation. Är hon inte arg, besviken, överväger att lämna ? 

  • Anonym (Härdsmälta)
    Anonym (CM) skrev 2024-08-23 14:37:07 följande:

    Personligen ångrar jag idag bittert att jag inte tog chansen är jag hade den. 

    När man valt den lugna säkra vägen får man stå för det. Jag står mitt kast, accepterar att jag nog valde fel och går vidare.

    Det borde du också göra


    Ändå konstigt då situationer inte går att jämföra. Du kan omöjligtsvis veta vilken inställning du haft idag om du gjort det andra vägvalet. kanske det blivit bättre eller så hade du nu istället suttit där och tänkt, fan det blev inte bättre. även den nya kvinnan var bara mänska och trött i vardagen när spänningen gick över och ni skulle stå där i askan av era uppbrott. 
    Det kan bli bättre det kan bli sämre. Utgångspunkten måste väl vara den upplevda kvaliten på den befintliga relationen som kanske inte kan konkurrera med spänningen av något nytt fräscht. Kicken och bekräftelse av det nya överväger för vissa personer lunken tryggheten ansvaret och det man byggt upp i det gamla.


    Med perspektiv och man sitter där i det nya först då kan man göra överslaget var det rätt eller fel valet man gjorde. Stannar man vet man inte hur det andra skulle blivit så får man grunna på det resten av livet, går man får man ju kvittot på om man gjorde rätt som gick eller så växer det där man lämnade när man inte längre har det kvar. Men då är frugan borta och har kanske fått ett bättre liv. 

  • Anonym (Härdsmälta)
    Kyss
    Anonym (CM) skrev 2024-08-23 17:41:06 följande:
    Du resonerar efter devisen man vet vad man har men vet inte vad man får.  Något jag lärt mig i mitt liv är - Att ingenting i en relation blir bättre med tiden.
     
    Hade jag tagit chansen när jag hade möjligheten att förändra mitt liv till det bättre så hade säkert också hustrun varit nöjdare med livet.

    Men man får stå sitt kast och acceptera att man är en feg sate.  Hustrun har haft alla chanser att avsluta men är väl lika feg antar jag. Det förvånar mig fortfarande att hon envisas med hålla ihop något som gått sönder för länge sedan.

    Du kanske kan förklara detta för mig.

    Nja jag vet inte om jag kan analysera din/er situation på dessa få rader. Bitterhet lyser igenom tycker jag. Livet blev inte så du önskat om du haft alla valmöjligheter ? som för de flesta av oss man får göra kompromisser få undkommer slentrian och tristess och grå vardag. För mannen kanske en ny kvinna som universallösning skulle kunna lysa upp denna tillvaro vad vet jag ? 


    Viktigt med den egna förmågan att investera i det man har. Och samma insats behövs från den andra parten i relationen. Skapa gemensamma minnen och ha gemensamma intressen kanske men även ett eget socialt liv vid sidan om ? Vänner alltså så man har något eget att komma hem och berätta om. Hyfsad ekonomi så man kan unna sig lite guldkant ?  Kan det vara ingredienser och förutsättning för uppnådd nöjdhet i livet ? Lite så är det för mig iaf. För vissa hamnar man för långt ifrån så som man önskade av livet då bryter man kanske upp i medelåldern nånstans och försöker på nytt. Många av dessa träffar ju också en ny partner. Jag har många sådana omkring mig också. Man har varit ihop sen 16-års ålder sen kom skilsmässa vid 45..  majoriteten av de skilsmässor som sker tas på initiativ av kvinnan. Män har större tendens att låta kvinnan vara projektledare i i livet och har man det inte bra som man så vill man kanske byta ut kvinnan mot en annan ? Men de gör ju sällan det när det kommer till kritan frågan är varför ? 


    Av ts utläser iaf jag något annat som han behöver ta itu med . impuls styrd, omogen och ogenomtänkt. Du mer som en livskris. Leda typ, med funderingar över om / varför livet blev som det blev. Ts är en annan kaliber, fladdrar iväg för första bästa kjoltyg som tittar på honom, men så kanske ni är allihop ? Kyss


     

  • Anonym (Härdsmälta)
    Anonym (CM) skrev 2024-08-23 21:44:55 följande:
    Tja, tycker nog att jag och TS liknar varandra, Det enda som skiljer är att jag resignerat medan han sprattlar fortfarande på och tänker att han är värd lite kärlek på äldre dar. 

    Om jag fått leva om den senast 20 åren skulle det inte vara med min fru. Hade nog hellre varit ensam tror jag.  
    Tråkigt att höra att ditt liv inte blev som du önskade. Det blir kanske så ibland när man sitter där med sitt facit, man tänker att man skulle gjort det där andra vägvalet när man hade chansen. Det låter ju lite som du skulle gjort det faktiskt. 
    Då kan ju dina ord här vara en inspiration för ts här att avsluta sin nuvarande relation och få några sista ljuva år med denna kvinnan han är så förälskad i. Det blir svårt att förstå vad som stoppar om era historier är lika varann. 
  • Anonym (Härdsmälta)
    Anonym (CM) skrev 2024-08-23 21:44:55 följande:
    Tja, tycker nog att jag och TS liknar varandra, Det enda som skiljer är att jag resignerat medan han sprattlar fortfarande på och tänker att han är värd lite kärlek på äldre dar. 

    Om jag fått leva om den senast 20 åren skulle det inte vara med min fru. Hade nog hellre varit ensam tror jag.  

    Inget i en relation blir bättre med tiden skriver du det har livet lärt dig? samtidigt ångrar du att du inte gick, varför när det lär bli lika illa med nästa dam? Inget blir ju bättre med tiden enl dig ? Vi säger samma sak Mao gräset blir ksk inte så mycket grönare när det första ruset lagt sig ? 


    Sen skriver faktiskt ts väldigt mycket positivt om sin relation det är därför jag menar att era situationer är olika. Du använder ordet sönder om din och ta skriver om allt fint som skulle bli förstört och som han skulle sakna. 

  • Anonym (Härdsmälta)
    Anonym (CM) skrev 2024-08-23 22:51:12 följande:
    Nu låter du väldigt lika min hustru. Det har blivit en följetong hos oss, att gräset är inte grönare, alla lessnar efter några år mm,  Men jag tror faktiskt att de år jag kunde ha fått med råge skulle ha överglänst åren med min fru. Hon skulle inte ha varit olyckligare utan mig än med mig.

    Men detta säger jag nu många år senare.  Det är inte alltid så lätt att identifiera offret på anständighetens altare.

    Vad vill jag säga med detta ?  Jo ibland måste man ta ansvar för sin egen lycka istället för att dela andras olycka.

    Du dribblar runt med olika saker. Det var du själv som tidigare i tråden skrev Att livet lärt dig att inga relationer blir bättre med tiden. Därmed säger DU att ett byte till en ny kvinna inte blir bättre med tiden. Därmed menar DU ju indirekt att gräset alltså inte är grönare på andra sida eftersom citat inga relationer blir bättre med tiden enligt DIG. Är du med ? Det är varken jag eller din fru som sagt detta utan du och det ligger något i det för vissa tex ts som beskriver att han har en bra och trivsam relation med sin nuvarande på många sätt. 


    Du verkar ha det sämre på flera sätt. jag beklagar det. Vidhåller att era historier äter sig olika av det lilla som här beskrivits. Därför kanske du skulle lämnat men ts kanske bör stanna ? 

  • Anonym (Härdsmälta)
    Cathariiina skrev 2024-08-24 06:44:00 följande:

    Vad skulle man svara på det här, menar du? Jag kan förstå dig, för känslor rår man inte för. Men jag tycker ännu mer synd om din sambo. Det är rätt självklart att du inte kan fortsätta umgås med en kvinna som du har sådana känslor för, när din sambo inte accepterar det (vilket är MYCKET förståeligt). 

    I sådana här fall är det bäst att vända på det, och försöka tänka sig in i hur man skulle känna om det var tvärtom. Alltså om din sambo ville umgås med en man som hon har sådana starka känslor för. Skulle du tillåta det? Knappast, va? Vänskapsförhållanden mellan män och kvinnor (som är upptagna på annat håll) är riskfyllda at the best of times, och nu vet din sambo redan om hur du känner för den här kvinnan. 

    Du får nog välja mellan dem helt enkelt...


    Jag tror ts redan svarat på att han hade tyckt det varit helt ok om sambon velat vara med nån annan, tror nån det, för då hade han ju haft fri lejd att fortsätta med sinheta önskan att idka umgänge med älskarinnan som han vill ha på alla plan.  Så det är inget hållbart argument i detta fall. Han skulle förmodligen välkomna det för det ger honom själv friheten att löpa linan ut. Och det kunde ju varit helt ok med ett öppet förhållande om båda önskat det men så är inte fallet här. 


    i övrigt håller jag med dig ! 

  • Anonym (Härdsmälta)

    Jag känner till Anita. En äldre mans gubbsjuka sång inlindad i ett snirkligt språkbruk för tiden säkert helt normalt, en vacker visa som avslöjar mannens längtan efter den orörda  oskuldsfulla 16-åriga flickan. Lite som Cecilia Lind som får kyssa Fredrik åkare den gamla karl. Din dekadens och bitterhet är total ? usch ! 

  • Anonym (Härdsmälta)
    Anonym (Hopplös) skrev 2024-08-24 16:17:31 följande:
    Jag har tänkt på min sambo och hennes mående väldigt mycket och stängt in min lust och längtan i tio år. Nej man behöver inte agera på sina känslor men det har jag inte gjort ännu heller, jag har träffat och pratat den andra kvinnan en gång i vimlet i en mässhall, det är allt. Jag VILL ju inte förstöra för någon.

    Ett samtal en gång i en mässhall i vimlet ? Och det är dessförinnan tio år sedan ni sågs? Du avslutade då otrohetsaffär när din sambo kom på er. Och när du såg denna kvinna igen så hamnade du på två sekunder i denna kris ? Gick rakt på sak där på i mässhallen kring att återuppta er relation ? Efter tio år marscherade ni rakt på detta ämne ? Därefter har ni inte hörts av ? Men du har redan pratat med din sambo om dina känslor till exälskarinnan efter detta enda möte ? 
    VILL hon den andra ff ha dig ? Är hela situationen nån slags dödsångest livet går obönhörligen mot sitt slutn en påtaglig realitet efter 60 års ålder och som man finns bara en källa till glädje på den resan ? Nya kvinnor som kan hålla ledan borta. Några andra verktyg finns inte i verktygslådan för att skapa en vettig tillvaro på ålderns höst ? 


    Lämnar du bara sambon om den andra finns där och väntar på dig eller överväger du att gå oavsett ? 

Svar på tråden Jag vill fortsätta ha kontakt med min älskarinna