Kejsarsnitt med första barnet

Vad man själv vill är nog viktigt för utfallet. Man ska inte känna sig tvingad till något utan få som  man vill, oavsett om det är ännu ett snitt eller att testa en vaginal födsel.
Här finns lite info och länkar vidare till rapporter och verktyg som vården använder. OBS bild men den går att snabbt bläddra förbi.
www.sfog.se/media/338016/2-vbac-pn-efter-sectio.pdf

Jag valde planerat snitt och det var rätt för mig. För jag hade ingen lust att testa vaginalt och råka ut för  någon svår komplikation som jag inte räknat med. När jag redan upplevt snitt och visste hur läkning mm skulle bli efteråt. Vi önskade inte fler barn sen. Det kan också vara något man bör ta med i beslutet.

Jag hade kejsarsnitt med första barnet pga säte och födde andra barnet vaginalt utan problem , det enda är att dom sa att det är som att man skulle va första Gångsföderska om man gjort ks innan och sen vanligt efteråt 

Första var kejsarsnitt pga av att hon låg i säte, medan andra blev vaginalt. Fick igångsättning pga vattenavgång, men det gick väldigt bra. Jag hade ju hoppats att även barn nr 2 skulle ligga i säte så jag kunde få ett till kejsarsnitt,  men såhär i efterhand är jag glad att fått uppleva båda. 
Det kommer säkert gå bra att föda vaginalt nästa gång för dig. Den kvinnliga kroppen är fantastisk 🙂

Åh tusen tack för den! Har ett svagt minne att jag redan lusläst den 😅 blev din första förlossning också ett akut kejsarsnitt? Jag har läst/hört någonstans att om man går över v.40 med andra barnet och första barnet kommit med kejsarsnitt pga livmodertappen ej öppnat sig så är risken för akut kejsarsnitt ännu större. Så tänker att jag kanske kan be om ett snitt efter v 40 

Jag har fött första vaginalt , andra med akutsnitt och tredje med planerat snitt men jag har en kompis som födde första med akutsnitt och andra vaginalt, det gick jättebra. Om du vill föda vaginalt kommer det säkert gå bra. 
Eftersom jag har ?provat? båda kan jag ju säga att det är mycket lättare efter en vaginal förlossning (menar inte att det gäller alla men för mig).  Mjölken kom snabbare också.

Jag fick första barnet 2020 med kejsarsnitt, hen ville inte ner i förlossningskanalen så efter att ha varit helt öppen i 4h fick jag snitt. Efter 15h med värkar. 

Andra barnet 2023, efter ca 6-7 timmar med värkar satte förlossningsvärkarna igång. So coolt, fick aldrig uppleva det med första barnet. Sedan fick jag krysta typ 1 timme som jag har förstått är vanligt för en förstaföderska, men sedan var hen ute. Mitt uppe i det kan jag nog sagt några gånger att jag inte orkade och inte ville :) Men såhär i efterhand var det coolt att ha upplevt att föda vaginalt. Plus att jag läkte extremt mycket snabbare. Kunde upp och gå efter några timmar. Efter snittet tog det mig flera dagar...

Men det viktiga är vad man är bekväm med. Jag sa att jag ville testa vaginalt, men såg det ut att gå samma väg som första förlossningen så ville jag ha snitt tidigare än de 4h man annars måste vänta. Och jag läste mycket innan om risker med att föda vaginalt efter att ha fått kejsarsnitt (svagt ärr etc.) men bad dem övervaka det lite extra... Allt gick bra för mig.

Ingen orsak alls....
Ja förara var akut pga dålig progress, jag öppnade mig långsamt och till slut blev barnet påverkat. 
Det finns nog samband.

Men det jag tänker där är att om man kan hålla två bollar i luften så kan det bli bra i slutändan oavsett.
Alltså att man går in i att få en vaginal födsel och det kan bli en jättefin sak.
Eller så kan det sluta med en komplikation.
Eller det kan sluta med snitt igen. 
Men då blev det som det blev och till 99.9% fanns inget man kunde gjort annorlunda. 
Utan att man kan vara så flexibel och vara snäll mot sig själv.  Och inte ta det som ett nederlag. 
För när man fattade beslutet om hur man vill föda så har man gjort det med allra bästa intentioner. 

Så typ att ja,  jag vill föda vaginalt men jag förstår att det kan bli snitt och det blir okej.