Kejsarsnitt med första barnet

Vad man själv vill är nog viktigt för utfallet. Man ska inte känna sig tvingad till något utan få som  man vill, oavsett om det är ännu ett snitt eller att testa en vaginal födsel.
Här finns lite info och länkar vidare till rapporter och verktyg som vården använder. OBS bild men den går att snabbt bläddra förbi.
www.sfog.se/media/338016/2-vbac-pn-efter-sectio.pdf

Jag valde planerat snitt och det var rätt för mig. För jag hade ingen lust att testa vaginalt och råka ut för  någon svår komplikation som jag inte räknat med. När jag redan upplevt snitt och visste hur läkning mm skulle bli efteråt. Vi önskade inte fler barn sen. Det kan också vara något man bör ta med i beslutet.

Ingen orsak alls....
Ja förara var akut pga dålig progress, jag öppnade mig långsamt och till slut blev barnet påverkat. 
Det finns nog samband.

Men det jag tänker där är att om man kan hålla två bollar i luften så kan det bli bra i slutändan oavsett.
Alltså att man går in i att få en vaginal födsel och det kan bli en jättefin sak.
Eller så kan det sluta med en komplikation.
Eller det kan sluta med snitt igen. 
Men då blev det som det blev och till 99.9% fanns inget man kunde gjort annorlunda. 
Utan att man kan vara så flexibel och vara snäll mot sig själv.  Och inte ta det som ett nederlag. 
För när man fattade beslutet om hur man vill föda så har man gjort det med allra bästa intentioner. 

Så typ att ja,  jag vill föda vaginalt men jag förstår att det kan bli snitt och det blir okej.