Froglet skrev 2024-08-31 15:24:28 följande:
Åh, tack för att du är öppen och delar med dig.❤️
Jag trodde länge att jag inte ville ha egna barn, men nu när vi bestämt oss känns det liksom som att alla ?sprungit om? och vi behöver skynda oss (om det ändå funkade så).
Jag missunnar verkligen ingen att få uppleva att bli förälder , men förstår vad du menar med att känna sig utanför. Det är som att man missat intagningen till drömklubben liksom.
Har ni är n plan för hur länge ni ska försöka?
Jag kände iaf att det blev mycket lättare efter att vi satte oss ner och diskuterade vad vi ska göra om det inte går. Är vi villiga att gå igenom IVF? Är adoption ett alternativ? Eller sätter vi en tidsgräns och efter det så ger vi all kärlek till våra vänner/släktingar och deras barn och lever livet som DINKs?
Sen är det en kamp mot hjärnspöken hela tiden. Och under tiden passar jag på att hitta alla guldkorn i vardagen som kommer med att inte ha barn, det är ganska många när man börjar tänka efter.
Det är svårt när man vill något så mycket och allt man ser är andra som lyckas. Jag vet inte om detta hjälpte dig något, men du är verkligen inte ensam om dehär känslorna. Prata om dem med din partner, och gå igenom det tillsammans. Andras tankar och åsikter spelar ingen roll, även om det känns så.
Wow tack snälla för ditt svar 😭❤️ det är så hemskt att känna som jag gör.. och precis som du säger är det inte missunnsamhet. Det är sorg. Sorg att någon annan får gå igenom min största dröm. Det är smärtsamt, men också glädjande på samma gång såklart. Kanske därför det är ännu svårare känslor att bära - för de är så komplexa. Men tack för att du förstår!
Jag och min sambo har inte försökt så länge så vi har inte riktigt pratat om vad vi gör om det inte går. Vi blev gravida på första försöker i dec -23 men slutade i missfall. Sen tog vi en paus på några månader och nu är det fjärde försöket utan resultat. Så jag håller tummarna att det snart är vår tur. Däremot har jag längtat efter barn i flera år, tror att mina känslor är så starka just därför. Av olika skäl så har vi inte börjat försöka sedan förra vintern då. Men men.. vi ger det några månader till och sedan får vi söka hjälp ❤️ det är vi båda OK med och beredda på ifall det blir så.
Ditt svar hjälpte jättemycket. Tack igen! Ska försöka glädjas åt sovmorgon och gå att gå på toa ifred, sånt som är ett minne blott dagen man får barn 😅
Tack för att du delar också ❤️
