Faller snett i livet men myndigheterna ser mig inte, vad kan andra kommuner göra?

Vill du ha hjälp av en annan kommun får du flytta dit. Självklart tar ingen annan kommun ansvar för dig om du inte bor där, så ser systemet inte ut.

Vad är det för hjälp du vill ha och som skulle få ditt dina problem att lösa sig?

Varför skulle en annan kommun vilja ta över ansvaret för dig.
Tacka ja till det boendet de erbjöd dig och försök med hjälp av den personalen jobba på att bli en man i sina bästa år:

Jag ska tillägga att jag har god ekonomi, har ett bra sparande.

Jag har stått ensam i många år, hamnat snett.
Men att tillsammans jobba för att få stabilitet och se till att papper och allt fungerar. Utan att ens behöva argumentera om man ens ska få hjälp.

Det är vad jag gjort i åratal och till slut blir det ingenting.
Men jag vet att Socialen ser ut så idag, än om dom ser att mitt liv
inte ordnar sig...så vill dom inte engagera sig.

Jag hade en kontaktperson men det fungerade dåligt,
man kunde inte få sitta ner tillsammans och göra en planering.
Så man hade insatsen men den var mer passiv än aktiv....

Alternativ 2 är att nån vänlig hederlig människa som inte är myndighetsanställd gör en insats.

Jag har länge drömt om att hyra ett litet hus på bondgård,
bo på landet och vara nära djur, klippa gräs, hjälpa till runt gården.
Ett gott liv på landet där man hjälper varann.

Nånting motsvarande detta....

Alla har ju rätt till en ny chans, hamnar man snett och det går några år så kan problemen växa sig ännu större bara....men det finns alltid nån där ute som kan förändra situationen.

Jag  är en hjälpare - som blivit tjälpt, jag är snäll och trevlig.
Ingen alkohol eller röka, skuldefri sen ganska exakt 1 år och god ekonomi

Att bo på boende med personal tillgänglig dygnet runt låter ju toppen! Jag vet flera som har det så. Själv bor jag i egen lägenhet med boendestöd och det funkar för mig. 

Jo det är klart du måste lägga fram argument för varför du ska beviljas insatser. Om du inte är nöjd med den person du fått tilldelad så prata med kommunen om att det inte funkar.

Soc kommer inte engagera sig, det är du som måste driva detta om det ska bli något.

Handläggarenheten vill släppa ärendet till boendepersonal,
inte skälv vara delaktig och inte heller få igång en dialog och 
stötta mig i rätt riktning.

Det är ju alltid bättre få igång en samverkan än att ge mig en räkning på
2256 kr i månaden för att boendepersonal ska "handlägga" detta.

Så samverkan har uteblivit och dom går efter sina egna förslag,
det blev mycket stress för mig och jag fick halsbränna.
Då slänger dom ut sig att jag ska ta hjärtmedicin....

Men att få igång en dialog utan att vara partisk.
Nej det går inte.

Jag vet inte heller hur boendepersonalen är.....

Skaffa ett ombud då. Be någon du känner att vara företrädare, ge fullmakt osv.

Personliga Ombud backade ur också.
Troligtvis för att jag kritiserat dem för att dom sagt att jag ska droppa
mina drömmar om skola och arbete och sen föreslagit att jag ska gå hemma.

Han skötte kontaktpersonskap förr också. 
"Du får inte gå på affärer med kontaktperson, det stödet ska bostöd göra".
Jag får alltiså inte gå in på en Coop butik och sitta ner i förbutiken och fika med min kontaktperson?

Men dom har framförallt inte sett att mitt liv börjar reda upp sig.
Dom ser en problematik...som dom inte kan tänka sig kan lösa sig 
om man får igång en samverkan.

Vad har du för sjukdom, och är det rimligt att du kan återgå till arbete i framtiden?