Ni som jobbar med barn: märks barnens skärmtid hemma?

Hur menar du?

Jag ville bara förtydliga att jag själv inte är intresserad av teknik eller är speciellt bra på att använda den men att jag ändå är (alltför?) tillåtande till mina egna barn vad gäller deras användande. Om du istället syftade på att jag, i mitt yrke, kan uppleva att jag har elever som knappt vågat trycka på sina iPads (när jag jobbade på lågstadiet) alternativt datorer, nu på mellanstadiet så är det absolut min upplevelse. Det är självklart inte så för alla som använt lite eller ingen skärm hemma.

Jag började mitt inlägg med att jag tror att det är svårt att dra slutsatser mellan ett barns beteende och skärmanvändning, det blir för få parametrar att ta hänsyn till. Det är mina tankar, jag påstår inte på något att att jag har varken rätt eller kan hänvisa till någon forskning eller liknande. 

Ok, det här är en ofärdig tanke, så ta den för vad den är värd, men jag kan tänka mig att vissa typer av barn - intensiva, reaktiva, busiga, viljestarka - får mer skärmtid för att föräldrarna ska orka med och ha lite mindre konflikter hemma, få en chans att andas.

Lugna, resonabla, nöjda barn är lätta att ha med och kan kanske till och med sysselsätta sig själv några minuter. Här är det lättare och kanske vanligare att skippa skärmarna?

Så skillnader förskollärare ser har kanske till viss del att göra med att hur barnens personligheter är och var även utan skärmar?

Ja, men det är förstås en hel del gissningar eftersom jag inte vet exakt hur mycket skärmtid alla har hemma.. :) Men det är lite generellt, vad jag har sett i stora drag. Sen stämmer det såklart inte för alla. Däremot ser jag också att många med diagnoser också har lite svårare för rollek av olika anledningar, så det kan ju vara det ena eller andra eller något helt annat.

Ja absolut, det tror jag på till 100%. Föräldrarna behöver ju också klara av sin vardag och hantera den bäst de kan.

Men rollek är också väldigt bra att öva och de barn som har föräldrar som leker rollekar eller andra lekar där man ska samsas, samspela, kommunicera osv blir bättre på att leka dessa lekar eftersom en vuxen/äldre syskon leker med dom och visar dom hur man gör. Jag uppfattar också dessa barn som något mer kommunikativa.
Föräldrar som ger barn mycket skärm kanske därför också leker lite mindre av dessa lekar med sina barn. De kanske absolut leker en hel del och många, många timmar - men i de fall där barnet inte är upptagen med youtube tex så leker kanske de föräldrarna ännu lite mer med barnet? Vilket ger mer övning och kommunikation?
Men som sagt, vi förskollärare har ju inte heller jättemycket insyn i familjernas hem.. Så vi kan inte säkert veta.

Och sen finns ju såklart de barn som varken har skärm eller föräldrar som leker mycket rollekar. 

Så det är såklart svårt att veta vad som beror på vad, särskilt just i form av observationer från utomstående. 

Det vi vet idag är att skärmtid tar tid frän annat, att barn blir sämre i skolan, att fler barn och ungdomar mår dåligt psykiskt, att fler barn och ungdomar har övervikt. Att fler barn råkar ut för mobbning och kränkningar fast vi idag har mkt kunskap om det. Att fler barn, främst pojkar, fastnar i ett spelberoende, att fler unga vuxna lever i utanförskap. 

Jag tror inte det dröjer länge innan vi har ett a-lag där föräldrar begränsar skärmtid och ett b-lag där föräldrar fortfarande tror att det är bra med mkt skärmtid. 

 

De som har syskon som tjafsar och leker med varandra hemma får ju också helt naturligt mer av den varan än endabarn. Fast foräldrarna även de leker med sina barn kanske lika mycket/lite. Fsk har ju syftet att ge våra endabarn detta medan vi jobbar.

Jo, på förskolan leker vi också men den tiden en vuxen kan leka ostört med ett barn är ganska kort eftersom man är 1 pedagog på ca 5-7 barn i snitt och ska fördela uppmärksamheten därefter. Hemma brukar det oftast (men inte alltid) vara lite bättre bemanning/fler antal vuxna per barn än 1 på 7.

Ja det märks, tydligt. Jag jobbar som skolsköterska med barn i åldrarna 6-12 år. 

De barn som har en låg skärmtid är mer aktiva, går ofta på en eller flera sporter, träffat kompisar på fritiden och mår över lag bättre. De som har hög skärmtid (vissa 6-8 timmar varje skoldag) går inte på ngn aktivitet, oftast spelar de på datorn eller mobilen och det är konflikter hemma kring spelandet. Många (oftast flickor) hamnar i konflikter med vänner på snapchat etc. Barnen med hög skärmtid mår generellt sämre. Sover sämre, äter sämre. Ofta överviktiga. 

Så håll ditt lilla barn ifrån skärmen, och håll fast vid det när hon blir större. Många föräldrar tänker mer och mer som du, ditt barn kommer leka med de som inte sitter fast hemma framför skärmen. 

Är en sån tragisk utveckling i samhället, och de enda som kan begränsa detta är vi föräldrar. 

En sak som jag lagt märke till är bristande social kompetens hos de barn och ungdomar som är som mest beroende av sina skärmar.

Och det är inte så konstigt. Ett barn som umgås med andra människor "irl" lär sig vad som är okej att säga och göra, de lär sig att dela med sig och att det inte är okej att säga elaka eller snuskiga saker hur som helst, för det gör andra ledsna, arga eller obekväma.

Den som till största delen interagerar med andra människor genom text på internet får inte se hur människan på andra sidan skärmen reagerar på elaka eller snuskiga kommentarer. Kanske den andra skickar en skrattemoji bara för att slippa konflikt, och då tror barnet som skrivit den elaka kommentaren att allt är okej.

Ofta får snuskiga eller rasistiska skämt många likes på sociala medier, då är det inte konstigt att många barn tror att det är såna saker man ska säga för att bli populär.

Om ens sociala interaktioner består av parasociala relationer med diverse influencers eller youtubers så är det inte konstigt att man inte förstår hur en riktig relation ska fungera.

Och sen är porren som så många barn i allt yngre åldrar exponeras för ett kapitel i sig. Det är skrämmande att höra vad barn i förskoleåldern har bevittnat på TikTok, youtube, Snapchat eller andra appar som föräldrar tror är säkra för barn.