Till vilken ålder bor vuxna barn hemma?
Pixxel skrev 2024-06-06 07:55:00 följande:
Att bo hemma länge idag i städerna är inte ett dugg konstigt. Minst tio års kötid för en hyreslägenhet eller en rejäl insats + fet lön för att kunna köpa en lägenhet.
Inlägg från: Xenia
|
-
Jo, i detta fall. Du har inte läst tråden. De bor inte i Stockholm. Det finns gott om lägenheter där de bor.
-
Nej, det är dags att göra slut, tycker jag efter att ha läst hela tråden. Klarar du inte det så acceptera att ni kommer att vara särbor resten av livet.Anonym (Frustrerad) skrev 2024-06-12 10:52:07 följande:Vi bodde ihop i 3,5 år och särbo nu i 2,5 år. Det är dags att bo ihop igen tycker jag.
---
Det handlar om att hon inte VILL och det stör mig. Vem vill INTE bli självständig och stå på egna ben?
---
När tänker du blir självständig och sluta vänta på en man som helt uppenbart prioriterar sin dotters önskingar före ett samboskap för er två (utan dottern)? -
Försörjningsplikten gäller alltså så länge barnet går i gymnasiet. Ska det vuxna barnet studera vidare, t ex på universitetet, så har inte föräldrarna någon försörjnngsplikt längre, då får barnet ansöka om studiemedel.Anonym (Lilly less) skrev 2024-06-12 07:56:19 följande:Ang betala för uppehälle beror det nog oftast på om barnet studerar och har studielån eller ej, och om barnet jobbar. Enligt lag är ju föräldern försörjningsskyldig tills barnet fyller 21 i hänseende att denne studerar.
Därför är det nog inte helt ovanligt att de bor hemma till 21, eftersom de flesta inte får jobb utan längre utbildning.
Men detta vuxna barn arbetar och tjänar pengar, men fadern försörjer henne ändå genom att låta henne få bostad och mat etc gratis. -
Skillnaden är att dottern tydligen älskar det stora huset med trädgård. Det blir inte lika roligt att bo i en trea med pappa (och ev pappas flickvän).Anonym (Hmmm ...., ,) skrev 2024-06-13 18:44:20 följande:Förstår inte riktigt hur du menar här?
De bor ju inte tillsammans idag så om han hälsar på ts ibland blir det ingen som helst skillnad mot nu. Dessutom är det oftast ts som är i hans stora hus så det är redan nu han som betalar mest för alla tre.
Men mtp vad TS skrivit om deras ömsesidiga beroende så kommer dottern säkert att flytta med sin far den dag han sålt huset och flyttar in i en lägenhet. -
Men det gör hon för att han låter henne göra det. Du vill bara att hon ska försvinna och ser allt som hennes fel. Men det är ju han (och ev mamman också) som är onormal och därigenom låtit henne bli onormal.Anonym (Frustrerad) skrev 2024-05-31 11:07:38 följande:Som jag skrev, detta är inget storstad, utan man kan hitta boenden på 1 månad om man vill, eftersom dottern jobbar i en liten by och vill ha nära dit. Detta är ren bekvämlighet och hon lever ett gott liv som hon inte vill ändra på, medan jag och min särbo har precis så att vi klarar oss varje månad, därav försöker han sälja sitt hus. Det går inte runt för honom. Han har ett par tusen över varje månad och måste jobba extra, medan hon bor där gratis och tjänar mer. Och jag har det knapert eftersom jag bor en större stad och betalar dyr hyra. Vi vill båda bo ihop för att vi älskar varandra och för det ekonomiska. Men detta vuxna barn sätter käppar i hjulet år efter år.
Jag hade flyttat in i huset OM det inte var till försäljning och om hon hade sagt att hon kanske flyttar inom 6 månader då hon blir 22 år. Men hon säger att hon vill bo hemma minst tills hon är 23 och helst längre. Det är ohållbart.
En orsak till att hon inte vill flytta är förstås för att hon bor bra nu och helt gratis.
Fråga honom varför hon inte behöver betala hyra? Det påverkar ju hans ekonomi och er framtid. Ger han efter bara för att hon börjar skrika och gråta så är han en svag man och en dålig far. Att vara en god föförälder betyder inte att alltid ge barnen vad de vill ha utan vad de behöver.
Säg att du inte orkar mer och föreslå parterapi (annars gör du slut här och nu). I bästa fall får han då höra från något annan att det inte är snällt att inte hjälpa sitt barn att bli vuxet. -
Så "nära kontakt" innebär att alltid bo ihop med sin dotter och aldrig kräva att hon betalar för sig trots att honär vuxen?Anonym (hem) skrev 2024-09-18 10:34:25 följande:Och dessa bonusbarn ska helst bort från familjen så snabbt som möjligt, för att lämna plats för den nya kvinnan som vill ha mannen för sig själv. Män som vill vara nära fäder och ha en nära kontakt med sina barn ses som problematiska. Barn som vill ha en nära relation med sina fäder anklagas för att vara osjälvständiga eller lida av nåt som de nya kvinnorna gärna kallar mini-wife syndrome.
Är det verkligen barnen som är problemet?
Det ärfadern och det vuxnabarnet som beter sig problematiskt. -
Du kanske är tålmodigare/mesigare än hans ex.Anonym (Frustrerad) skrev 2024-09-19 13:32:07 följande:Hans ex lämnade honom just pga konstigt barn, så jag är inte den första.
-
Antingen så är hon söndercurlad av sin far och det bästa vore om han slutade att curla henne. T ex börja med att kräva att hon betalar för sig. Men han VILL inte att hon flyttar hemifrån, han verkar lika osunt bunden till henne som hon till honom.Anonym (hem) skrev 2024-09-18 10:53:56 följande:Fel på dottern?
Om det nu är så att dottern har särskilda behov och därför bor hemma länge, så är det väl ännu värre om han skickar ut henne innan hon är redo.
Eller så är det verkligen något "fel", dvs hon har ett osynligt funktionshinder. Då borde han känna till det eller försöka få dottern att söka läkare. Och inte heller då är det bästa att dottern bor kvar hos pappa tills han är är så gammal att han flyttar till ett äldreboende. Det finns grupphem för funktionshindrade som inte klarar av att bo ensamma. Eller egen bostad med stöd i hemmet. -
Jag talar om det normala här i Sverige.Hermis123 skrev 2024-09-19 17:19:24 följande:
Är det du som bestämmer hur folk ska göra med sina barn menar du?
Ditt sätt är inte allas sätt, finns länder i Europa där barn flyttat hemifrån när dom gifter sig. Vad som är normalt eller inte avgör inte du och dina likasinnade, man får ta beslut om sig själv och sin familj utan att medelålderns tanter ska läxa upp en!
Så du tycker att det är bra för far och dotter att de bor ihop tills han flyttar in på äldreboende eller trillar av pinn? Att dottern aldrig frigör sig från sin far och försöker leva ett självständigt liv?
Dessutom binder pappan ris åt sin egen rygg om han vill bo ihop med TS eller någon annan kvinna.
Det känns som man behöver förklara rena självklarheter på det här stället. Antingen lever en del under en sten eller så vill de bara leka motvalls käring och säga emot. -
Är det konstigt att man vill bo ihop med den man älskar och inte dessutom med hans vuxna dotter?Anonym (A) skrev 2024-06-17 09:25:57 följande:
Att ställa en person i valet att välja mellan sitt barn eller särbo saknar kärlek. Ultimatum är ingen framgångsrik väg för lyckliga relationer.
Är klokt av mannen att inte flytta till en lägenhet på de premisserna.
Det är ju inte som hon vill att han aldrig mer sak träffa dottern.
Är man en dålig förälder om man inte vill bo ihop med sitt vuxna barn i all evighet? -
Det är nog du som lever under en sten eller så har du inte läst tråden ordentligt.Hermis123 skrev 2024-09-20 01:48:37 följande:Nog har du inte koll på det normala här i Sverige eller så lever du under en sten.
Idag bor barn hos sina föräldrar allt längre upp i åldrarna, det är inflation och svårt att hitta bostad.
Tilläggas att dottern endast är 21 år gammal och inte 30!
Hennes pappa kommer inte flytta in på ett äldreboende nu om han Inte fick henne som 50 åring och är över 70 år gammal nu! Så lägg ner.
Dessutom är det pinsamt att medelålderskvinnor gnäller på 21 åriga ungdomar som fortfarande vill hitta sig själva får hjälp av sina föräldrar ekonomiskt när det är dom själva som vill vinna ekonomiskt på mannen.
TS är den som vill flytta in till den fina villan med pool och sänka sina kostnader genom ett samboskap trots att hon är en medelålderskvinna som borde klara sig själv men har mage att gnälla på en ungdom.
Varför ska ska han göra livet lättare för en medelålderskvinna istället för sitt eget kött och blod ?
Vart tror du att hans lojalitet tillhör ?
Det handlar inte om att dottern har svårt att hitta en bostad utan om att hon inte VILL flytta ifrån sin far (och han tycks inte vilja det heller även om han sagt så till TS).
Om en 30-40 år kommer pappan att behöva flytta in på ett äldreboende och då är dottern 50-60 år. Och har aldrig behövt leva självständigt eller ens behövt betala för sitt boende.
Även om man "vill hitta sig själv" kan man betala för sitt boende. Har du missat att dottern arbetar och får lön?
Varför misstänkliggör du TS motiv? Hon vill flytta ihop med mannen hon älskar utan att behöva flytta ihop med hans vuxna dotter också.
Så medelålders har ingen rätt att kritisera ungdomar, vad är detta för agesism?
Det är brukligt att vilja att ens barn blir självständiga, men det tycker tydligen inte du. -
Var har TS skrivit att hon ställt det som ett krav?Anonym (Hmmm ...., ,) skrev 2024-09-20 01:53:27 följande:Fast det är exakt det ts vill. Att hon, dottern aldrig mer ska komma till det stora fina huset med pool och allt om ts lyckas flytta dit.
Det är skillnad på vuxna barn med eget boende som hälsar på ibland och på vuxna barn som fortfarande bor kvar hemma som eviga snyltgäster. -
Lugna ner dig själv du!Hermis123 skrev 2024-09-23 12:26:25 följande:
Men lugna ner dig! om 40 år när pappan har flyttat in på boende så kommer dottern att vara Självständig, vem du är som 21 definierar inte ditt liv eller framtid!
Jag bodde hemma som 21 åring och idag är jag helt självständig!
Varför ska dottern flytta in till en lägenhet med ockerhyror bara för att en kärring vill flytta in i hennes hem och få lägre kostnader ? Varför ska mannen som i första hand har lojalitet mot sin dotter tvinga henne till andrahandsmarknaden eller till en bostadsrätt med galet hög ränta bara för att jag kärring som är över 50 klagar på det ?
Hon är 21, hon vill resa och leva sina unga dagar, inte spendera all sin lön på hyror eller ränta, det är inte att inte vara självständig ä, hon jobbar i slutet av dagen hon tittar inte på Tv hela dagen!
Dessutom är tiden man har sina barn boendes hemma kort varför ha så bråttom? Snart blir hon kär skaffar barn och då har man inte samma tid till sin ursprungsfamilj, han vill ta vara på den tiden och inte förstöra det bara för att en ny flickvän som kan bytas när som helst vill det!
Och i slutet av dagen så är han och dottern nöjda och ni andra som har problem och åsikter om hur dom lever, så problemet sitter ändå inte hos dom utan er!
Vilket jäkla curlande du förordar. Ett vuxet barn som tjänar egna pengar ska bara behöva använda dem till sina egna nöjen och inte behöva betala något för mat och husrum hos pappa. Klart att hon inte flyttar hemifrån då.
Vaddå "ockerhyra"? Andra ungdomar klarar av "ockerhyran" och t o m att spara ihop till en bostadsrätt. Om hon vant sig vid att få allt gratis, hur ska hon någonsin klara av ett vuxenliv med eget ansvar? Vad säger att hon gör det när hon är 40 år? Borde hon inte skaffa jämnåriga vänner istf att uggla hemma hos pappa?
Varför tror du att hon ens kommer att bli kär i någon kille, det verkar som hon är helt nöjd med pappan. Något är fel här och pappan gör inte ett dyft.
Nej, pappan är inte nöjd, han vill egentligen bo med TS också. Och om han tänker på dotterns framtid borde han inte vara nöjd för hennes skull heller.
Jag vet inte när du flyttade hemifrån, men jag flyttade när jag var 18 år och min dotter flyttade också hemifrån när hon var 18 år. -
Ja, det är klart hon inte flyttar när hon får bo gratis hos pappa. Dessutom verkar hon vara rätt passiv och är nöjd med pappans kravlösa sällskap.Anonym (Frustrerad) skrev 2024-09-25 11:17:33 följande:Det du har rätt i är att vi båda vill vara nummer ett hos honom och slås om hans uppmärksamhet. Hon vägrar låta mig vinna. Jag var vuxen nog att jag flyttade mig och lät henne få honom för sig själv genom att flytta ut. Trodde dumt nog att hon en dag skulle flytta och att han och jag då kunde bo ihop igen. Nu vill hon inte det, och vi fungerar inte ihop, varför min partner är orolig. Han vill verkligen bo med mig, och avskyr särboskapet, men är rädd för att hon och jag ska gå in i konflikt igen om vi bor ihop. Därför väntar han på att hon ska flytta. Han är fullt medveten om att hon tar för lång tid på sig att flytta, men vad gör man med sitt eget kött och blod. Man kastar inte ut dem. Däremot borde han börja ta betalt för hyran så hade hon nog skyndat på mer.
Eftersom pappan inte säger rent ut till dottern att flytta och inte ens kräver att hon ska betala för sig hemma, så tror jag det är rätt kört. Kanske bor hon kvar om ett, två, fem, tio år. Och ju längre hon stannar hemma, desto svårare får hon att bli självständig.
Han vill verkligen bo med dig, skriver du. Men på vilket sätt visar han det i pratiken? Talking is cheap. -
Finns det flera hemmavarande barn? Och du kommer inte överens med något av dem?Anonym (Frustrerad) skrev 2024-09-18 13:54:53 följande:Men du vet ingenting om hur han kämpar för mig? Annars hade jag ju aldrig stannat kvar. Skulle aldrig kämpa och be en man att vara med mig, tvärtom så är det han som kämpar för att jag ska vara kvar, men han har svårt att ta bort sina barn och jag har svårt för att acceptera dem. Det är vad det handlar om. han är rädd för gemensamt boende då han tror att jag då kommer att förbjuda hans barn att komma.
För övrigt så ger han mig mer än någon annan man någonsitt gett mig i kärlek och omtanke. Så snälla säg inte att jag är ett klistermärke, när det är han som ber och bönar att jag ska stanna gång efter gång.
Jag tycker inte det verkar som han kämpar så mycket för dig. Han kanske bönar och ber att du ska flytta tillbaka till honom, men han gör inget för att stötestenen (hans barn) ska flytta.
Och varför tror du allt ordnar sig bara han sålt huset? Han kräver ju att dottern ska flytta med honom i lägenheten. Det borde vara ännu värre om ni alla tre ska trängas i en lägenhet jämfört med i ett hus med trädgård. -
I TS stad tydligen . Problemet är inte brist på bostäder:Anonym (d) skrev 2024-09-28 13:18:36 följande:Exakt var finns denna magnifikt korta bostadskö om jag får fråga?
I min småstad tar det minst tio år att få ens ett råttbo som förstahandskontrakt.
"Hon vill inte flytta eftersom hon har det så bra i ett stort hus, betalar ingenting för varken mat eller boende, och inte orkar helt enkelt. Det är inte speciellt svårt att få tag i en bostad i området."
-
I den åldern förväntas man vara eller iaf vilja vara vuxen och självständig och inte vilja bo kvar hos sin förälder om man har möjlighet att få en egen bostad. Men den dottern är inte vuxen och självständig och vill inte heller blir det, det är tydligt. Lika tydligt är att hennes far inte heller vill kräva det av henne. Han hoppas att hon på något magiskt sätt ska bli det av sig själv. Kanske om hon blev jätteförälskad i en kille och ville flytta ihop med honom. Men hur ska hon träffa någon kille om hon bara sitter hemma hos pappa?Anonym (Frustrerad) skrev 2024-09-30 09:35:58 följande:Du har rätt. Han vill bo med mig på alla sätt och vis och har kämpat för att bo med mig, men samtidigt vill han inte slänga ut sitt vuxna barn, även om han innerst inne hoppas på att hon själv ska inse att OM och när vi flyttar till gemensam bostad så blir det bäst om hon flyttar till eget. Alla föräldrar önskar att ens barn blir vuxna och självständiga, så även han. Men iom att dottern på något sätt är rädd och vill vara kvar hos honom så länge jag är kvar så kan han inte göra så mycket. Han förstår nog innerst inne att det kanske handlar om någon slags rädsla hos henne att förlora sin pappa, men hon är ju vuxen och en självständig individ nu, så därför varken jag, pappan eller någon annan förstår vad hon är kvar för.
Varken dottern eller hennes far kommer att få ändan ur vagnen. Och du väntar och hoppas. Medan åren går.
Du svarade inte på om mannen har fler barn. -
Jag funderade på varför jag tyckte situationen verkar bekant på något sätt. Nu kom jag på det!
Alla dessa trådar från älskarinnan som hoppas på att älskaren ska skiljas och flytta ihop med henne. Men först kan han inte för barnen är för små. Sedan kan han inte för frun har blivit arbetslös. Sen har hon blivit allvarligt sjuk så då passar det inte heller. Nu har hon blivit deprimerad och då kan han ju inte lämna henne.
"Ska jag fortsätta att vänta?" Alla svarar NEJ! -
Nej, jag påstår inte att det är du som startat dessa trådar från "den andra kvinnan". Bara att problemet liknar deras. Mannen bedyrar och bedyrar, men kvinnan väntar förgäves på att han ska skiljas från sin fru. I detta fall på att han ska skiljas från sin dotter.