Morfar är inte biologisk morfar, berätta eller inte?

Varför håller man ens en sådan sak hemlig? Barn bryr sig inte om blodsband. De märker om en relation är kärleksfull och så länge den är det spelar det ingen roll för dem på vilket sätt de blivit familj.

Om något så kan det kännas mer speciellt att morfar blev morfar på ett lite ovanligt vis.

Problemet är nog inte egentligen att barnet inte vet. Inte heller en eventuell reaktion.
Det som tycks vara problemet är att ni lägger allt för stor vikt vid problemet. Det gör ni förmodligen för att det varit stort för familjen innan. Men för er son är det med stor sannolikhet ingen stor grej, om ni nu inte förstorar upp det mer än ni redan gjort.
Och man bör alltid redogöra för släktskap. Inte minst då det är viktigt med eventuella ärftliga sjukdomar. 

Frågar igen;

Om mamman inte kallar honom pappa utan kallar honom hans namn, men kallar sin mamma för mamma, så är väl inte en 15-åring så korkad att hen inte fattar att morfar inte är mammas pappa?

Jag tror 15-åringen vet redan.

Vi har inte lagt någon stor vikt vid problemet,  åren har gått och jag tycker att han borde fått veta, men samtidigt att det inte är min sak att berätta.   
Vi är skilda sen länge, och om jag plötsligt skulle berätta nu så skulle det antagligen uppfattas som att jag försöker ställa till problem för den sidan släkten/familjen.    
Det är inget konstigt att mamman aldrig pratar om sin biologiska far, då han aldrig varit med i bilden, och är en total främling för henne.  
Min son är inte korkad, han är tvärtom smart, men han vet inte, eftersom han sen han föddes fått höra att de är "mormor och morfar".
Hans mamma kallar sin mamma för hennes smeknamn,  Ammi, som alla gör, så morföräldrarna är "Ammi och Robban",  helt enkelt. 

Förtydligar:  sonen kallar dom för mormor och morfar,  det är hans mamma och alla andra som säger deras smeknamn.
Jag har frågat mitt ex varför hon inte kallar sin mamma för mamma, och hon svarade att hon kallat henne för Ammi sen hon lärde sig prata.  

Varför vill den ena föräldern att ni inte ska berätta det?

Självklart ska ni berätta det. Det blir ju inte mindre hans morfar för det.

Min mormor och morfar var inte mina biologiska morföräldrar. Jag fick reda på det runt 10-årsåldern. Det bekom mig inte det minsta. De var lika älskade för det och min relation med dem förändrades inte alls. 

Jag tror på öppenhet och ärlighet. 

När mina svärföräldrar skulle fira  50-årig bröllopsdag sa min lilla dotter, oj min farbror blir ju 50 om några månader, då måste de ha gift sig för att farmor blev gravid. Min dotter var då 8år.
Klart din grabb vet, men jag tycker det är din skyldighet att berätta.