Inlägg från: Anonym (Usch) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Usch)

    Killen ”tar” min graviditet

    Pundran skrev 2024-05-10 13:56:07 följande:

    Var i landet håller du till?


    Östergötland 
  • Anonym (Usch)
    Anonym (Kram) skrev 2024-05-10 14:01:11 följande:

    För det första vill jag bara säga: Allt löser sig! Jag lovar! Ta bara en dag i taget och stå ut med de dåliga dagarna.

    Behåll barnet! Du vill ha det och kommer fixa det.

    Nu den mest akuta situationen, boende för natten/helgen. Finns en del alternativ:

    Ring socialjouren. De kanske kan hjälpa dig med boende över natten?


    Du är utanför kyrkan, se om prästen eller någon diakon är där. De kanske kan hjälpa.

    Om du står ut, åk hem. Du bor också i lägenheten och har rätt att vara där även om det är slut mellan er. Du måste ju bo någonstans medan du löser annat boende.

    Var bor din mamma?

    Och ring vännen. Det värsta som kan hända är att han säger nej.

    Ring runt till alla hyresvärdar du kan hitta! Var ärlig om din siutation. Det skadar ju inte, även om det kanske inte hjälper. Detta för boende på sikt.


    jag har pratat med kommunen så sent som idag och tydligt förklarat att jag inte har någonstans att ta vägen, de vill ändå att jag ska försöka med någon vän.

    Känner att jag inte kan åka hem till huset eftersom att hans barn är där nu och kommer vara en vecka framöver. Vill inte utsätta dom för det. 


    min mamma bor ganska nära men vi har ingen nära relation, dessutom har hon stort släktkalas hemma hos sig och det är inte en miljö jag kan tänka mig just nu.

    ang lägenhet har jag redan en bostadsrätt som är uthyrd för tillfället. Men att ta tag och rådda i det där nu känns overkligt tungt. Har så jävla ont i ansiktet så nu har det börjat blöda ur näsan. 

  • Anonym (Usch)
    Anonym (Kram) skrev 2024-05-10 14:07:01 följande:

    Ts det finns MASSOR av hjälp av samhället så att du kan behålla ditt barn!

    Det enda du behöver är någonstans att bo och det är inte omöjligt. När du väl bor så fixar du det!
    Du kommer ha FP, barnbidrag och underhållsstöd plus säkert bostadsbidrag. Blir det problem med inkomst senare finns försörjningsstöd medan du ordnar något. Du kan söka jobb eller studera när barnet börjar förskola sen.
    Allt ordnar sig! 


    Hur ser relationen ut med din syster, om du skulle ringa henne, skulle hon hjälpa dig?


    Det är fint att se det så ljust och positivt. Men just nu när alla parametrar i mitt liv är utom min kontroll är det kolsvart för mig. Jag blev sjukskriven för utmattning i julas och ser det faktiskt omöjligt att gå tillbaka till mitt fasta, relativt välbetalda jobb, och kanske inte ens den branschen som jag har utbildning inom. 


    vi har knappt någon relation. Hon bor långt bort. Och sorgligt nog känner jag att jag skäms alldeles för mycket för att berätta det här för henne. De få ord vi har hunnit byta om mitt förhållande har varit att hon tycker att allt gick för snabbt, vilket hon har rätt i! Att han dessutom har små barn som nu också är indragna i detta gör så ont i mig att jag inte vill visa mig för folk. När jag gick in i denna relation tänkte jag att ni fan får det inte ta slut, just på grund av barnen. Som redan farit illa av mammas och pappas separation.

    men jag tror nog ändå hon hade hjälpt mig om jag ringt, men för mig själv känns den lösningen enormt långt borta. 

  • Anonym (Usch)
    Anonym (Kram) skrev 2024-05-10 14:22:06 följande:
    Ok jag förstår att det känns tungt. Men du måste bo någonstans i natt/helgen för att kunna lösa allt.

    Du vill behålla barnet så nu får du ta fram den styrka du har.

    Har du råd att ta in på motell? Det finns ju en hel del som inte kostar så mycket. Bara för några nätter till att börja med och landa.

    Hur länge är bostadsrätten uthyrd? Vad står det i kontraktet om att bryta det? Ring dem som hyr så snart som möjligt och ge heads up att du kommer vara tvungen att flytta tillbaka. Har de 3 månaders uppsägning eller 1 månad?

    Förstår att relationen till din mamma och syster inte är bra, men du kanske behöver sätta det lite åt sidan nu och ändå kolla om de kan hjälpa dig med sovplats, tills du får din egen lägenhet tillbaka. Ikväll motell, imorgon bo hos din mamma?
    Jodå jag har en del pengar så det är kanske mest troligt att det blir någon motell-lösning. Vet inte hur jag ska överleva den ångesten som det kommer framkalla. Helt jävla ensam. Känns som allt detta plus en ångestattack kommer döda barnet. Jag är inte tillräckligt starkt för det här
  • Anonym (Usch)
    Anonym (Suck) skrev 2024-05-10 14:36:00 följande:
    Exakt vad är det du inte vill utsätta barnen för?

    Du har valt att flytta ihop med barnen och ta en viktig roll i deras liv. Du skriver själv att de tyr sig till dig.
    Nu är det ditt ansvar att göra det här rätt.

    Det låter som om det är dig själv du inte vill utsätta för att se barnen ledsna.
    Det vore betydligt värre för dem om du bara försvinner än om du pratar med dem om att du måste åka iväg, men att det inte är deras fel och att du kommer sakna dem massor. Kanske du även kan få till enstaka träffar med dem i framtiden. 

    Jag ser det som din skyldighet att inte bara smita ifrån barnen utan förvarning. Om du vill deras bästa.
    Hur kan det vara min skyldighet att berätta det för dom när deras pappa varit ett svin mot mig? Borde han inte värdesatt deras mående lite högre och varit mer human mot mig?
    och det skicket jag är i nu hade det inte kommit annat än tårar.
  • Anonym (Usch)
    Anonym (Suck) skrev 2024-05-10 14:46:05 följande:
    För barnens skull behöver du ta avsked av dem. De behöver se dig och höra dig säga att du måste åka.
    Du behöver inte gå in på detaljer om varför, men att du från en dag till en annan bara försvinner kan skada dem för livet.
    Detta är helt separat från vad deras pappa gjort.
    Jo du har säkert rätt? men i nuläget kan jag inte, det måste få lägga sig lite.
  • Anonym (Usch)
    Anonym (Dumpa honom) skrev 2024-05-10 15:10:08 följande:

    Du har inte en aning om hur mycket svårare det kommer vara med en bebis. Då kan du inte avfärda hjälp från din mamma för att miljön känns fel, du kommer inte kunna vara självisk och bara tänka på dig själv och gråta.
    Tröttheten i din utmattning på jobb kommer kännas som en barnlek jämfört med småbarnstiden (själv och med psykisk ohälsa) dessutom kommer du inte kunna sjukskriva dig från nattamning eller kolikskri. 

    Är du inte tillräckligt stark? Vet du om att mödraskap kräver många gånger mer än dom små problem du har framför dig?
    (ångestattacker dödar inte foster) Av med offerkoftan och ta tag i saker. 


     Nu har du bestämt dig för att bli mamma trots sämsta förutsättningarna i världen. Då är du skyldig ditt barn att lösa saker även om det är obekvämt.


    Jag har inte bestämt mig. 
  • Anonym (Usch)
    Anonym (Suck) skrev 2024-05-10 16:33:49 följande:
    TS verkar bry sig om "hans ungar".
    Jag älskar dom verkligen och kommer sakna dom mest tror jag. Så jag vill gärna på nått sätt säga hej då till dom, men inte nu. Nämnde det för mannen att jag gärna vill göra det i framtiden men då skriver han att då får jag göra det idag eller imorgon, sen är det för sent av någon anledning. 
  • Anonym (Usch)
    Anonym (m) skrev 2024-05-10 21:20:23 följande:
    Det där var det mest efterblivna och verklighetsfrånvända som jag har läst på länge. Det är ju bara hemmasnickrat önsketänkande. 
    Jag tycker det var fint :)
  • Anonym (Usch)
    Anonym (C) skrev 2024-05-10 22:49:46 följande:

    Ännu en kvinna som inte tänkt längre än näsan räcker. Hur kom ni på att ha oskyddat sex om ni inte kan ta konsekvensen av det. Du klarar det men han?? Jävla stolpskott som inte skyddade sig. Nu sitter du i skiten pga att nu inte pratade igenom det innan. Sluta att jama om att döda ett barn. En abort är gjord långt före det blir ett barn. Om tiden tickar på så kanske du borde bada lite mer kräsen i valet av barnafader. 


    Jag hade inga problem med konsekvenserna, det var han som hade. Och det är inget han har tydliggjort för mig tidigare, tvärtom har jag ofta fått höra att jag skulle bli en fin mamma och att han gärna hade haft fler. 
  • Anonym (Usch)
    Anonym (Ananas) skrev 2024-05-11 06:58:38 följande:

    Hej, jag tycker att du ska strypa kontakten med honom ett tag. så får han känna på tomrummet efter dig hemma. Låt honom kontakta dig och börja planera för dig själv och ditt under tiden. Han är inte heller i lugnt tillstånd Och behöver enligt mig få mötas av din tystnad några dagar. ge tillbaka honom det fulla ansvaret för sina bar. dvs han får ta initiativ till att ni ses och förklarar för barnen.. lycka till och för guds skull, slösa inte mer tid på honom om du inte bjuds in igen med stora ursäkter från hans sida, efter din tystnad. Ge honom inte mer av dig!


    En bra idé men det är väldigt svårt för mig, har är nästintill den enda jag har i mitt liv. men jag ska absolut försöka.
    det gör så ont att börja på noll igen, en ensam lägenhet att komma hem till när jag har vant mig vid tjo och stim. någon att ta hand om 
  • Anonym (Usch)
    Liniss skrev 2024-05-11 13:52:41 följande:

    Ts, du verkar anse att kvinnor som gör abort dödar barn. Det var inte snällt sagt. Ganska kontroversiellt att tycka så i Sverige. Tänk på att det kan finnas kvinnor som gör abort som blir jätteledsna av att läsa det du skriver, eller unga kvinnor som är väldigt lättpåverkade och mår dåligt av att läsa sånt. 


    Ja då får jag be om ursäkt. självfallet skrev jag utifrån mig själv, jag tycker att det känns som att jag dödar det. Jag lägger ingen värdering i hur andra gör och känner. Är inte abortmotståndare på något sätt, har även gjort en själv tidigare i livet. då hade jag inte alls de här skuldkänslorna. 
  • Anonym (Usch)

    Tar upp detta igen hoppas på nån feedback. 


    efter att ha spenderat några dagar iväg valde jag ändå att åka tillbaka. Jag vet jag är en idiot. men även en idiot kan känna sig ovälkommen vart hon än tar vägen.

    vi har självklart fortsatt att diskutera och bråka om det här och det landar i att jag ska ta bort det. Till stor del för att jag känner att jag inte hade klarat av det själv.

    så nu går jag och räknar ner dagarna till jag ska till barnmorskan. Graviditeten har känts av extra mycket. Under de senaste dagarna har jag knappt kommit ur sängen, till sambos förtret. Han hanterar känslor med att göra massa saker, när jag är helt tvärtom. Jag blir lamslagen. Att räkna ner dagarna till jag ska ta bort ett liv, och i nån mening även mitt eget, har gjort mig totalt omotiverad. Nu är det dessutom inte många timmar kvar. 


    idag för första gången på länge tog jag ändå några steg utanför dörren. Började långsamt fixa lite i en rabatt, så plötsligt pang! Min sambo hade då kastat ett halvdött djur i väggen precis framför mig där jag satt. han ville lätta på stämningen och såg det som ett skämt. Jag såg det som oerhört respektlöst och på gränsen till förnedrande och gick in igen och låste in mig i sovrummet. Efter att jag kallade honom ett par väldigt kränkande ord. Så nu är han förbannad på mig.


    snälla jag har verkligen inget grepp om rätt och fel längre. Gjorde jag rätt? Fel? var det en överreaktion? 

  • Anonym (Usch)
    Anonym (Kalle) skrev 2024-05-19 19:40:24 följande:

    Du måste ta dig bort från honom 


    Menar du att du liksom jag tycker det är ett märkligt beteende?
  • Anonym (Usch)
    Anonym (Låter sådär) skrev 2024-05-19 22:15:28 följande:

    Det här måste ju va nån mytoman som gillar att hitta på historier.


    Vet inte vad jag ska säga men det är helt sant. När jag blev upprörd bara hånflinar han åt mig och säger att jag är de känslig, att det inte går att skämta med mig. 


    jag försöker om och om igen förklara att det är ett sjukt beteende, han svarar med att himla med ögonen. Jag frågade honom om han hade berättat om det för någon annan, hade dom tyckt det var roligt. Han svara ja de hade dom.

  • Anonym (Usch)
    Anonym (Anna77) skrev 2024-05-19 22:45:04 följande:

    Du ska bara behålla barnet om du kan tänka dig att du klarar dig och barnet ensam.


    I skicket jag är i klarar jag inte det
  • Anonym (Usch)

    Blir rädd för honom när han är så empatilös. Är han en psykopat? har min hjärna typ kollapsat, det känns verkligen som jag bara lever i en förvirrande mardröm. 

  • Anonym (Usch)
    Anonym (Ui) skrev 2024-05-19 23:16:55 följande:

    Men TS, du ska väl ändå inte stanna hos honom?!


    Nej jag vill inte det men har inte så mycket val i nuläget när jag ska till sjukhuset. Har ingen annanstans att vila. Har inte heller någon som känner till min situation så jag känner mig så jävla ensam med att gå igenom den här aborten.
  • Anonym (Usch)
    molly50 skrev 2024-05-19 23:21:36 följande:
    Jag vill inte sätta någon diagnos,men normalt beter han sig inte.
    Han verkar ju totalt känslokall.
    Jag tycker du ska söka ett eget boende och lämna honom så fort du kan.
    Jag tror också att du gör rätt som gör abort så du slipper sätta ett barn till världen.med en sådan känslokall pappa.
    Även om jag förstår att det är svårt.
    Du förtjänar bättre än så här.
    Ännu ett lager till detta är ju hans barn. då ska jag lämna dom i hans vård. Och ja jag vet att det inte är mina barn men det går emot mina värderingar att inte reagera när barn riskerar att fara illa. Gjorde själv det i barndomen och kan fortfarande bli arg när jag tänker på att ingen i min närhet lyfte ett finger.
    det är fint tänkt men i mitt huvud finns ingen annan än honom. Det är han eller ingen. Jag vet det är idiotiskt 
  • Anonym (Usch)
    Anonym (Nina) skrev 2024-05-19 23:25:43 följande:

    Vilken jobbig situation, jag har själv varit i liknande, och förstår ju att man såklart behöver vara en vuxen och ta hand om partnerns barn om de är små.
    Nu har jag bara läst de första och sista inläggen, men vad för halvdött djur kastade han i väggen?
    Tycker att det är ett extremt oroväckande beteende att plåga djur. 


    Hur menar du liknande? Har du lämnat ett destruktivt förhållande där mannen hade barn sen innan?
Svar på tråden Killen ”tar” min graviditet