Inlägg från: Anonym (....) |Visa alla inlägg
  • Anonym (....)

    Killen ”tar” min graviditet

    Anonym (Suck) skrev 2024-05-10 15:48:05 följande:
    Du tänker kanske att TS inte framöver har någon skyldighet att försöka befrämja en god relation mellan det kommande barnet och dess pappa + halvsyskon?

    Fast DET är inte prio 1 nu. Det är ju barnens far som ställer till situationen, varför skäller du på TS? Hon verkar ju ha velat vara - och ha varit - en engagerad styvmamma till hans barn. Bebisen som är på väg kunde ha knutit ihop familjen, och säkrat upp TS som styvmamma till hans tidigare barn. Men han ville inte unna henne ett eget barn, och han bryr sig uppenbarligen inte om hur hans barn ska reagera på att TS försvinner, heller.
  • Anonym (....)
    Anonym (Linda) skrev 2024-05-10 20:57:01 följande:

    Nej alltså jag tycker nog att det kan vara för barnets (eller barnet som skulle blivit) skull också om det är ett barn som skulle få det väldigt jobbigt om han eller hon föds, om man känner att man inte har något alls att erbjuda ett barn eller t.ex om barnet har någon sjukdom eller missbildningar så att han eller hon kommer lida väldigt mycket. 

    Man kan inte alltid heller säga att det är bara att adoptera bort .. Många adopterade mår dåligt (absolut inte alla) och fler adopterade tar livet av sig än andra.. Har själv två vånner som blev adopterade och som har mått väldigt dåligt , en är inlagd nu efter år med psykisk ohälsa och missbruk, 
    Men det gäller såklart absolut inte alla, många får väldigt bra liv. 

    I Sverige är det ju dessutom svårt att adoptera bort ett barn, det blir ofta att de hamnar i systemet och hos familjehem och allt möjligt och får flytta runt ..  jag har också gått i de tankarna när jag var ensamstående och gravid.. men det är inget man vill utsätta sitt barn för. 


    Sen tycker jag att ett barn kan få det bra även om man inte har perfekta förutsättningar , kärnfamilj , villa, vovve och volvo.. men ibland är kanske det bästa för ?barnet? att inte behålla.. Beroende vad man tror på kan man ju tänka att det barnets själ kommer tillbaks sen när man kanske blir gravid igen med bättre förutsättningar. 


    Pratar inte om TS situation nu utan mer allmänt , jag vet alldeles för lite om henne för att kunna säga nånting säkert om det. 


    Fast man kan ju inte fatta beslut baserade på vidskepligt önsketänkande. För övrigt skulle det lika gärna kunna bli så i så fall, att själen hamnar i en barnkropp i en familj med mycket sämre förutsättningar. Kanske i slummen i något U-land...
  • Anonym (....)
    Anonym (Dumpa honom) skrev 2024-05-11 06:51:05 följande:

    Ett barn ska aldrig aldrig behöva födas med uppgiften att göra mamma frisk och mindre ensam! Barn behöver en mamma som är stabil och som kan ge allt till sitt barn.


    Dessutom fungerar det inte eftersom att nyblivna mammor har mycket stor risk för psykisk ohälsa. Tidigare psykisk ohälsa är största riskfaktorn för att få ex förlossningspsykos. Så nej. Man får inte styrka av att få barn. 
    Barn till mammor med psykisk ohälsa är en av de mest utsatta gruppen av barn. Barnen har ofta sömnproblem, relativ fattigdom, koncentrationssvårigheter, ångest, når inte målen i skolan osv. 
    Utmattning och depression blir aldrig bättre av sömnbrist, sämre ekonomi, ständiga skrik, noll egentid, fysik smärta?.


    Det beror på vilken typ av psykisk ohälsa det handlar om. Om orsaken inte är någon "riktig", ärftlig psykisk sjukdom som har debuterat (som t.ex. schizofreni), utan beror på omständigheterna (som just ensamhet och otrygghet p.g.a. avsaknad av familj), så kan ett barn mycket väl vara det som hjälper. Och nu handlar det inte om att "skaffa" barn för TS, utan barnet är redan på väg. 

    Vi är för övrigt alla - som varit planerade barn överhuvudtaget - födda p.g.a. någon egoistisk anledning hos våra föräldrar. Vare sig det var vår mor som ville bli MAMMA och ha en liten söt bebis att klä upp i fina kläder och gå ut i barnvagnen med, eller vår far som ville ha någon som skulle föra efternamnet och blodet och familjeföretaget vidare... Eller hundratals andra skäl. I de flesta fallen blir det bra ändå. 
  • Anonym (....)
    Anonym (Uh) skrev 2024-05-11 11:37:58 följande:
    Att sätta sig i en situation där man blir bidragsberoende och lever på försörjningsstöd skulle jag starkt avråda från. 
    Säger du det till alla somaliska åttabarnsmammor också, eller är det bara svenskor som har blivit övergivna av barnafadern som hellre bör göra abort än att uppbära dessa bidrag?
  • Anonym (....)
    Anonym (Låter sådär) skrev 2024-05-11 11:57:04 följande:
    Man kan väl ändå lugnt påstå att det finns bättre förutsättningar för ett barn än den situation som TS sitter i just nu?
    Ja, men det finns också sämre. Hon är desperat efter familj och tillhörighet. Det gör att hon kommer att vara rädd om barnet, när det kommer. 

    Dessutom kommer pappan troligen att komma runt när barnet väl är där, och ha umgänge och betala underhåll o.s.v.. (Underhåll MÅSTE han betala.) Han är ju ingen narkotikamissbrukare eller kriminell, utan han är betrodd med att ha hand om de barn han redan har. Det är inte så dåliga förutsättningar. Hade varit mycket värre om TS hade gjort som många ensamma, socialt isolerade, desperata kvinnor gör i hennes ålder, d.v.s. skaffat barn på klinik. Då hade det inte funnits någon pappa alls - ingen back-up om något händer mamman. 

    Det kommer även att finnas två halvsyskon till barnet, det är inte pjåkigt alls! Kanske en farmor också, som blir intresserad bara hon får veta.   
  • Anonym (....)
    Liniss skrev 2024-05-11 13:52:41 följande:

    Ts, du verkar anse att kvinnor som gör abort dödar barn. Det var inte snällt sagt. Ganska kontroversiellt att tycka så i Sverige. Tänk på att det kan finnas kvinnor som gör abort som blir jätteledsna av att läsa det du skriver, eller unga kvinnor som är väldigt lättpåverkade och mår dåligt av att läsa sånt. 


    Det är inte alls kontroversiellt. Vi har åsiktsfrihet i Sverige, än så länge i alla fall. 
  • Anonym (....)
    Anonym (Kram) skrev 2024-05-11 13:50:25 följande:
    här skriver ts om sitt jobb. Även om man inte kan gå tillbaka till det eller ett liknande så finns det ju andra jobb.

    Huvudsaken är ju att ha ett i grunden med erfarenheter, referenser osv. Det är ju ganska naturligt att byta jobb någon gång i livet, och det är aldrig för sent att utbilda sig till något annat heller.
    Jag tänker även, att det är bättre att klara av barnafödandet nu när det redan är på gång s.a.s., än att först fixa nytt jobb och sedan nästan genast gå in till chefen och säga "jag är med barn så nu måste ni fixa en vikarie".

    De kommer garanterat att fråga en barnlös kvinna i den åldern också, redan på anställningsintervjun, om hon tänker skaffa barn. För de vet ju att det måste hända snart i så fall. Och då måste hon sitta där och ljuga att hon absolut inte har några sådana planer.
  • Anonym (....)
    Liniss skrev 2024-05-11 13:57:45 följande:

    Jo, det är det. Vet du vad som menas med att ha en kontroversiell åsikt? Det verkar inte så. 


    Jag har inte sagt att vi inte har åsiktsfrihet i Sverige. 


    Det beror väl på i vilka kretsar man rör sig? Du verkar förutsätta att det är vänsterliberala feminister som bestämmer vad som är OK åsiker och vad som är kontroversiella åsikter. Så är det inte. Det finns många abortmotståndare i Sverige, även om de som innehar vissa tjänster och befattningar skräms till tystnad - fast de stöder Pro Life-rörelsen med anonyma penningbidrag. Det är inte klokt att det ska vara så. Ibland tror man att man bor i det gamla Sovjet.
  • Anonym (....)
    Liniss skrev 2024-05-11 14:05:04 följande:
    Ingen har sagt att det inte finns abortmotståndare i Sverige men de flesta är inte abortmotståndare i Sverige. Abort är accepterat på ett helt annat sätt i Sverige än vad det är vissa andra länder som till exempel USA eller andra länder som är starkt religiösa.

    Men om man läser mellan raderna så verkar det som att du kanske stödjer det resonemanget, att abort är detsamma som att döda barn? Tycker du att det är okej att skriva ut det på internet så att unga, lättpåverkade kvinnor kan ta åt sig och må ännu mer dåligt än vad de redan gör? Eller andra kvinnor som också har gjort abort, för den delen. Känns det extra bra när man får vara lite extra elak och strö ännu mer salt i andras sår? 
    Men käre värld. Om man vill försöka förhindra att någon gör fel oavsett vad det gäller, så kan man ju inte tiga för att inte såra dem som redan har gjort det felet. Om det hade varit så skulle vi inte ha kommit någonstans sedan medeltiden: 

    "Vi kan inte förjbuda dödsstraff, för då kan de domare som har utdömt dödsstraff hittills och de bödlar som har verkställt det må dåligt. Därför måste dödsstraffet vara kvar i all framtid."
  • Anonym (....)
    Liniss skrev 2024-05-11 14:16:46 följande:
    Ok, så du jämför dödsstraff och abort. Du tycker att det är fel att göra abort, lagen tycker inte det. Varför ska du eller staten bestämma vad andra ska göra med sin kropp? 
    Vi måste avsluta den här debatten nu, för den hör inte hemma i känsliga rummet. Annars får vi snart varningar. 
  • Anonym (....)
    Anonym (Kram) skrev 2024-05-11 14:23:39 följande:

    Ts kanske är sjukskriven fram till förlossning eller går tillbaka till jobbet innan? Finns inget som säger att hon måste söka nytt jobb nu, det kan hon göra efter föräldraledigheten.

    Sedan får inte arbetsgivare ställa sådana frågor vid intervjun eller diskriminera heller. Och de flesta anställer ju hellre rätt person som är borta 1 år och sedan jobbar 20 år, än anställer näst bästa som inte är borta. 


    Nästan alla får ju jobb i barnafödande ålder. Både kvinnor och män. Vore ju konstigt om ingen i 18-40 årsåldern skulle få jobb bara för att de är i åldern när många skaffar barn. 


    Om arbetsgivana vägrade anställa personer som kan skaffa barn någon gång under arbetsåren, skulle de inte kunna anställa någon kvinna mellan 15-45 och män skulle aldrig få jobb då de kan få barn tills de dör. 


    Fast nu råkar jag veta att arbetsgivare helst väljer bort kvinnor med hög risk att skaffa barn de närmaste åren, för att det blir oerhört dyrt och besvärligt. Det handlar ju inte "bara" om att fixa en mammaledighetsvikarie (som är olika svårt beroende på hur kvalificerat arbetet är såklart), utan även om att gravida är mindre produktiva och noggranna ("jag fokuserar någon annanstans just nu"), att småbarnsmammor vabbar mycket, inte kan arbeta över, inte kan åka på tjänsteresor, ständigt är trötta, ofta skyller på barnen när de kommer för sent ("ett barn kan man inte stressa") o.s.v.. 

    Det krävs nog någon mycket ovanlig och speciell kompetens hos den sökande, för att motverka allt det ovanstående... Och speciellt på sådana tjänster är det svårt att ersätta personen när den är mammaledig, vabbar...
  • Anonym (....)
    Anonym (Kram) skrev 2024-05-11 14:43:43 följande:
    Vilka är dessa kvinnor? Alla kvinnor jag känner har jobb. Inklusive de i barnafödande ålder.

    Du vet att en kvinna kan skaffa barn mellan 15-45? Är alla dessa kvinnor arbetslösa menar du, med tanke på att arbetsgivarna inte vill anställa dem?

    Många män tar dessutom föräldraledigt och vabbar idag. Män kan få barn mellan 15-100 typ. Så arbetsgivarna är rädda för att anställa dem?

    Men du menar att jättemånga kvinnor i barnafödande ålder springer runt arbetslösa alltså? Intressant. Statistik på detta?
    Nä, men arbetsgivaren kan ju göra en sannolikhetsbedöming. Ofta kollar de t.ex. de sökandes sociala media idag. Är kvinnan nygift eller precis har flyttat ihop med en man i ett eget hus t.ex., så är hon högrisk. Om hon lever med en man och de redan har ett barn som är under fem år, så är det hög risk för småsyskon snart. Och om en kvinna är barnlös och mellan 30-38, så finns det en måttlig risk även om hon saknar partner i dagsläget.

    En kvinna som har yngre barn sedan förr och nyligen har flyttat ihop med en ny man, är högrisk (de kommer troligen att vilja ha "det lilla kärleksbarnet som ska knyta ihop familjen". En kvinna som har minst två barn med samme man, och där båda/alla är över fem års ålder, och fortfarande bor ihop med deras far - är lågrisk. Hon är troligen mätt på småbarnsår nu, och redo att satsa på karriären.

    Efter 40 är alla kvinnor lågrisk, då chanserna att bli gravid är små vare sig de önskar det eller inte. 

    Sedan beror det även på yrke. Kvinnor som har okvalificerade arbeten eller arbeten som bara kräver gymnasieutbildning, skaffar barn tidigare i livet, och kan därför vara högrisk redan vid 20 - om de är sambo med en man. Kvinnor med en lång akademisk utbildning satsar däremot sällan på att föda barn före 30. 
  • Anonym (....)
    Anonym (Flerbarnsmamma) skrev 2024-05-20 12:42:19 följande:

    Har varit i samma sits men då var de ja som hade barn sen tidigare. Sa åt honom att skydda sej så ja ej blev gravid. Så sa han till mig stt d var mitt fel att jag blev gravid. Han var väldigt arg o bestämd. Du gör abort. Gjorde många aborter pga honom då jag  skulle minsann ha koll när jag hade ägglossning :( Jaglcnbehöll den gånger


    Men käre värld. Varför skaffade du inte p-piller eller spiral?
  • Anonym (....)
    Anonym (Flerbarnsmamma) skrev 2024-06-27 19:47:54 följande:

    Att vänta ?ett år? är ett ord som många killar använder tror jag. Men du blir Inte yngre Och det är ingen säkerhet att du sen kan bli gravid igen efter en abort. De är din kropp o han kunde ha skyddat sej själv.  Men killen behöver Inte stanna . Jag gav mitt x de valet. Han stannade ett tag fast ja villd ha ut honom. Sen fick ja ta hjälp av polisen istället. Han vag oxå korkad. Skulle bara slöngg ut honom tidigare istället, .Lycka till 


    Ja, DEN ("gör abort nu så skaffar vi barn om ett år, när vi är redo!") ska man inte gå på. Särskilt inte om man är 33 år redan. Det är troligen bara ett sätt att slippa undan. Så fort TS har gjort aborten så kommer han att göra slut. 

    MEN samtidigt så verkar ju detta vara väldigt röriga och olyckliga förhållanden att föda ett barn in i. TS, om du behåller så tycker jag att du ska ta dig därifrån, och ställa in dig på att bli ensamstående mor. Sök i så fall redan nu kontakt med diverse nätverk för ensamstående mammor som samarbetar om barnpassning och ställer upp för varandra, för det kommer du att behöva. D.v.s. om du inte har den hjälpen i din ursprungsfamilj, det vore ju det allra bästa.

    När barnet blir lite större, kan du även som ensam mor få en kontaktfamilj varannan helg genom socialtjänsten (d.v.s. det kan jag ju inte GARANTERA att du kommer att få, men möjligheten finns i alla fall, jag vet flera ensamma mammor som har det). 
Svar på tråden Killen ”tar” min graviditet