Killen ”tar” min graviditet

Det är lååångt ifrån sista tåget. Du måste tänka på vilket liv du vill ge ett framtida barn. Ni kommer inte vara tillsammans om ett år. Ni grälar redan när ni bör vara nykära och han har barn sedan innan vilket sänker era chanser till noll. 
(Fakta är också att en graviditet skadat din kropp betydligt mer än en abort. )

Får du barn med honom nu så kommer ditt barn med 100% växa upp med en deprimerad sjukskriven ensamstående mamma med dålig ekonomi. Barnet kommer få bo med sin pappa och nya styvmamma varannan vecka vilken inte kommer göra saker lättare. Varannan jul, varannan födelsedag med ditt blivande ex och han blivande nya tjej. Så blir det till 110%. Ni har verkligen ingen chans att hålla ihop.Denna uppväxt ger ditt barn en rätt mörk framtid enligt statistiken, 

Om du ändå vill få barnet så bör du vara realistisk för att gå det att funka. Din sambo vill inte ha barn med dig. Börja bygg ditt liv som ensamstående idag. 

Om du verkligen bryr dig om dina framtida barns liv så bör du höra abort, dumpa killen och jobba på att bli frisk och kunna arbeta. Sedan hittar du en barnfri bra kille som vill bli pappa till ditt barn. Du bygger upp ett bra liv med honom och får barn sedan. 

Ja jo jag håller absolut med. men älskar redan barnet över allt annat och skulle göra allt för det. jag kommer aldrig förlåta mig själv om jag tar bort det och dessutom ångra mig resten av livet. 

jag känner mig klämd mellan en Sten och ett hårt ställe. Hur jag än gör slutar det med att jag blir ensam och förlorar allt jag arbetat hårt med att bygga senaste två åren. Då menar jag också relationen till mina bonusbarn som jag verkligen älskar. 

till råga på allt så har killen nu under de senaste dagarna när allt detta är som mest intensivt tjatat och tjatat om att ha sex. Vi snackar tjatat uppåt 10 ggr per dag om inte mer. Hur någon kan vara så okänslig är helt bortom mitt förstånd. 

Oj nu var du rolig . Min mamma använde säkert ett donerat eller infryst ägg när hon blev oplanerat gravid och gjorde abort. Vad korkad jag är som inte fattade det. Jo när det gäller personer jag känner vet jag det. Flera blev oplanerat gravida och var egentligen klara med barn, en hade haft avbrutet men det funkade inte. En blev gravid vid 45 med hjälp av en donator (spermier inte ägg) eftersom hon var singel. Vet inte vad du har för relation med sina vänner men mina vänner och jag pratar visst om sånt, har pratat om missfall och aborter och förlossningsskador och allt möjligt.

Du är man eller hur? Oavsett vad dina grafer säger , menar du på fullt allvar att du tror att de flesta som blir gravida vid 40 använder infrysta eller donerade ägg? På riktigt? Du tycker det är konstigt att kunna bli gravid naturligt när man är 40 år gammal? Sitter du kanske vid din dataskärm i din mammas källare hela dagarna för du verkar inte känna några människor i verkligheten alls. 

Nej det är inte lika lätt när man är 40 som när man är 25, det har ingen sagt att det är. Men det är väldigt många som blir gravida naturligt i den åldern för normalt kan kvinnor fortfarande få barn då även om det ofta tar längre tid. 

Och lär dig skillnaden på ?de? och ?dem? snälla om du ska diskutera med folk på internet och vill bli tagen seriöst. Min 8-åring är bättre på grammarik än du. 

Och roligt att du länkar till en sida med reklam för ett blodprov för 249 dollar. 

Det är ingen som har sagt att en 35-åring eller 40-åring har lika lätt för att bli gravid som en 25-åring men nästan alla kan fortfarande bli gravida i den åldern. Jag kan nästan garantera att det inte helt plötsligt skulle vara omöjligt för TS att bli gravid om hon försöker igen när hon är 35-36. 

Men som sagt , man ska inte göra abort för att nån annan vill det oavsett om man är 20 eller 33 eller 45. 

Du har inte en aning om hur mycket svårare det kommer vara med en bebis. Då kan du inte avfärda hjälp från din mamma för att miljön känns fel, du kommer inte kunna vara självisk och bara tänka på dig själv och gråta.
Tröttheten i din utmattning på jobb kommer kännas som en barnlek jämfört med småbarnstiden (själv och med psykisk ohälsa) dessutom kommer du inte kunna sjukskriva dig från nattamning eller kolikskri. 

Är du inte tillräckligt stark? Vet du om att mödraskap kräver många gånger mer än dom små problem du har framför dig?
(ångestattacker dödar inte foster) Av med offerkoftan och ta tag i saker. 

 Nu har du bestämt dig för att bli mamma trots sämsta förutsättningarna i världen. Då är du skyldig ditt barn att lösa saker även om det är obekvämt.