Killen ”tar” min graviditet

Om hon vill kan hon säkert det. Jag har en vän (man), 37 år gammal som var singel för 1,5 år sen på mitt barns 1-årskalas och pratade om att han ville träffa nån. Ett halvår senare väntade han tvillingar .. Det finns många män som inte vill vänta med barn. Det kanske var lite tidigt , vet inte om det var planerat men de verkar ha det bra nu iallafall. 

Det kan man såklart aldrig veta men om hon verkligen vill hitta någon att skaffa barn med så är det nog inte omöjligt Sen finns det faktiskt andra sätt också om hon fortfarande skulle vara ensam om 5 år eller så. Hon kan såklart behålla också men då tror jag ändå det är bättre att vara ensamstående än med hennes kille.

Jag gjorde själv en abort när jag var 33, då hade jag iförsej sen innan .. det var bara några veckor in i förhållandet och så hade jag tagit mediciner som man inte ska ta (smärtstillande mot inflammation i knät) , innan jag visste såklart. Ville inte bli ensamstående med ett till barn. Det var inte samma situation men iallafall. Jag blev gravid igen sen med samma person när vi kände varandra lite bättre och jag och pappan är fortfarande tillsammans nu. Jag ångrar inte aborten för skulle jag inte gjort den skulle jag inte haft vårt barn som vi har nu. 

Du har rätt till din åsikt men jag tycker inte man ska behålla ett barn i en dålig situation bara på grund av åldern när man bara är 33, jag tycker man kan vänta flera år med att tänka så.  Vill TS behålla ändå för att hon helt enkelt vill ha barn oavsett allt annat så ska hon såklart det. 

Min yngsta föddes förresten ett år och några månader efter jag och pappan träffades .. då hade jag hunnit vara gravid en gång innan också.. Det kanske inte är optimalt att det går så fort men det händer. Pappan hade inte barn och ville ha det , han hade försökt  länge med sitt ex. 

Min poäng är inte att hon ska göra abort utan min poäng är att hon inte ska göra abort BARA för att hon tror att det här är sista chansen att få barn. 

Nej alltså jag tycker nog att det kan vara för barnets (eller barnet som skulle blivit) skull också om det är ett barn som skulle få det väldigt jobbigt om han eller hon föds, om man känner att man inte har något alls att erbjuda ett barn eller t.ex om barnet har någon sjukdom eller missbildningar så att han eller hon kommer lida väldigt mycket. 

Man kan inte alltid heller säga att det är bara att adoptera bort .. Många adopterade mår dåligt (absolut inte alla) och fler adopterade tar livet av sig än andra.. Har själv två vånner som blev adopterade och som har mått väldigt dåligt , en är inlagd nu efter år med psykisk ohälsa och missbruk, 
Men det gäller såklart absolut inte alla, många får väldigt bra liv. 

I Sverige är det ju dessutom svårt att adoptera bort ett barn, det blir ofta att de hamnar i systemet och hos familjehem och allt möjligt och får flytta runt ..  jag har också gått i de tankarna när jag var ensamstående och gravid.. men det är inget man vill utsätta sitt barn för. 

Sen tycker jag att ett barn kan få det bra även om man inte har perfekta förutsättningar , kärnfamilj , villa, vovve och volvo.. men ibland är kanske det bästa för ?barnet? att inte behålla.. Beroende vad man tror på kan man ju tänka att det barnets själ kommer tillbaks sen när man kanske blir gravid igen med bättre förutsättningar. 

Pratar inte om TS situation nu utan mer allmänt , jag vet alldeles för lite om henne för att kunna säga nånting säkert om det. 

Inte du igen.. Jag skrev att man kan tänka så. Varken du eller jag vet någonting om hur det ligger till med det egentligen. Jag är troende men inte abortmotståndare. Man kan tänka så när det handlar om missfall också.. Jag har kanske tänkt så nån gång men både när jag fick missfall (17 år gammal så kom inte med ditt tjat om ålder) och när jag gjorde abort blev jag gravid igen så pass snabbt efteråt så jag skulle inte haft mitt första eller tredje barn om det inte hade varit för missfallet och aborten. Det räcker för att jag inte ska känna mig ledsen utan faktiskt tacksam för att det blev så.

Har aldrig sagt att TS ska göra abort utan jag pratade om det allmänt , det är inte alltid själviskt att göra abort. 
Jag tycker det är kvinnan som är gravid som bestämmer , alltid och utan undantag. Man ska inte behöva göra det om man inte själv vill. Men jag  tycker inte heller man ska behöva skrämmas till att behålla av påhittade ?fakta? som du har kommit med tidigare.

Tack och hej! 

Enligt Anonym (.?) är barnafödande ålder typ 15-30 så inte konstigt att hen tänker så. Tror det är en person som inte riktigt lever i verkligheten. 

Och ja jag håller med dig, känner jättemånga kvinnor i barnafödande ålder (både med och utan barn) som har bra välbetalda jobb. Det kanske kan vara svårare att få jobb när man faktiskt är gravid men annars stämmer det där inte riktigt. Män är ju ofta pappalediga nuförtiden också.

Är man inte ensamstående kan man nog oftast jobba över eller jobba kväll/ natt också, känner många med barn som gör det. Jag jobbade själv natt (inte varje natt) i många år när jag hade ett och sen två barn, hade äldsta barnet halva tiden ungefär och det yngre fick jag hjälp med av familjen. 

Källa på allt det? Eftersom majoriteten av alla kvinnor i barnafödande ålder och kvinnor med barn jobbar (i Sverige iallafall) så undrar jag hur det går ihop med allt du skriver?  Du skriver att du är översättare och språkgranskare, då borde du vara anställd och inte någon som anställer folk. Så vad i hela världen har du fått allt det där ifrån? 

Du verkar tänka extremt mycket på i vilken ålder andra kvinnor väljer att skaffa barn. Och återigen, du verkar inte känna så mycket folk i verkligheten eftersom du har så mycket konstiga ideer om allt.

Jo håller med , känner faktiskt nästan ingen kvinna i barnafödande ålder som är arbetslös.. en kompis som är snart 40 år och lesbisk och sjukskriven.. kommer faktiskt inte på nån mer på rak arm. 

Finns kanske arbetsgivare som tänker lite så men tror inte det är så vanligt , isåfall kanske om nån typ är nygift och de frågar på intervjun om de planerar barn den närmaste framtiden.
Men att kvinnor i barnafödande ålder överhuvudtaget har jättesvårt att få jobb är ju helt påhittat eftersom majoriteten av alla kvinnor i den åldern faktiskt jobbar. 

Tycker du borde lämna honom.. vet inte i vilken stad du bor och hur lätt det är att få boende men försök börja leta efter eget. Du kan träffa någon mycket bättre som dessutom vill ha barn. 

Kände att jag var tvungen att gå tillbaks till det här.. ?Sjunka som en sten ?. Jag är 36, fyller 37 om ett halvår ungefär.
Jag och min sambo hade sex tre gånger den här månaden, en gång kom han i mig. Det här var första gången han gjorde det sen nyår eftersom vi brukar köra avbrutet av olika anledningar.  Jag plussade idag. Vet såklart inte hur det går men det vet man ju aldrig.

Känner hur många andra som helst som har blivit gravida lätt i min ålder eller senare också. Börjar bli lite less på abortmotståndare som ska hetsa om att man typ blir helt infertil så fort man har fyllt 35, har sett det i andra trådar också (kanske är samma person). Ja det kan bli lite svårare man blir men långt ifrån omöjligt. 

Hoppas iallafall att det har gått bra för TS vad hon än valde. Behåller hon ska hon göra det för att hon vill det, inte på grund av ålder för sista tåget har verkligen inte gått när man är 33.