• Anonym (TS)

    Behöver tips för att bli en bättre förälder...

    Jag växte upp med två föräldrar som inte var dem bästa. Mamma höjde ofta rösten och brukade lugga mig och mitt syskon. Pappa var psykiskt misshandlad av min mamma och var flertalet gånger otrogen. De hade dock gemensamma intressen, vilka de prioriterade framför sina barn. Min uppväxt har handlat om att jag och mitt syskon fått anpassa oss efter deras intresse vilket inneburit att stiga upp 04.30 i princip varenda helg för att att intresset skulle utövas i annan stad. Vi har fått delta i deras intresse på olika sätt som funktionärer t ex. Alla semestrar har spenderats på olika gemenskaper och läger för deras intresse. Har aldrig semestrat på riktigt, inte ens besökt ett badhus som barn. Har aldrig utövat någon sport eller haft andra fritidsintressen. Mina föräldrar har varit känslomässigt otillgängliga. Aldrig pratat om svåra saker. Blev utsatt för mobbning hela skoltiden, vilket ignorerades etc. Aldrig känt mig älskad eller önskad av mina föräldrar. De separerade sedermera och min pappa har blivit en bättre man, dock inte min mamma. Hon prioriterar fortsatt intresset över sina barn och numer även barnbarn.
     
    Nu har jag själv barn. Har inte velat bli som mina föräldrar utan att mina barn ska känna sig älskade och önskade. Men jag vet inte hur man är en bra förälder? Jag visar kärlek, uppskattning, närhet.
    Men jag tycker det är svårt. Vad gör man med sina barn? Vi gör en del aktiviteter, men allt kostar stora pengar då det är lekland, badhus, bio etc. Vad gör man i vardagen med sina barn? Vad pratar man om med sina barn?
     
    Jag märker att jag ibland blir som min mamma, vilket oroar mig. Jag höjer rösten (skulle dock aldrig lugga mina barn) och jag blir frånvarande i telefonen. Vet inte vad man ska göra med barnen? 
     
    Jag hade velat vara mer känslomässigt närvarande. Nu börjar barnen bli så stora att man kan resonera och diskutera på ett djupare plan, men vad pratar man om? Det blir mest ytligt prat om deras dag typ. Men hur djupt går man? Jag vill inte verka för påträngande angående deras kärleksliv etc.
  • Svar på tråden Behöver tips för att bli en bättre förälder...
  • Anonym (Haber)

    Säg att du älskar dom. Det är ganska självklart men jag tror att föräldrar generellt inte förstår kraften bakom orden. Det är svårt att prata med äldre barn, du är nog inte ensam där. Tvinga inte fram något. Berätta i stället om något kul som inträffade för dig, det kanske öppnar upp för en konversation. Kanske fråga barnen hur dom skulle gjort i vissa situationer.

    Billiga aktiviteter kan vara att flyga drake, spela videospel, brädspel, fiska eller orientering. Idéen med gemensamma aktiviteter är att skapa gemensamma minnen.

  • Anonym (Lisa)
    Anonym (TS) skrev 2024-03-30 18:42:26 följande:
    Behöver tips för att bli en bättre förälder...
    Jag växte upp med två föräldrar som inte var dem bästa. Mamma höjde ofta rösten och brukade lugga mig och mitt syskon. Pappa var psykiskt misshandlad av min mamma och var flertalet gånger otrogen. De hade dock gemensamma intressen, vilka de prioriterade framför sina barn. Min uppväxt har handlat om att jag och mitt syskon fått anpassa oss efter deras intresse vilket inneburit att stiga upp 04.30 i princip varenda helg för att att intresset skulle utövas i annan stad. Vi har fått delta i deras intresse på olika sätt som funktionärer t ex. Alla semestrar har spenderats på olika gemenskaper och läger för deras intresse. Har aldrig semestrat på riktigt, inte ens besökt ett badhus som barn. Har aldrig utövat någon sport eller haft andra fritidsintressen. Mina föräldrar har varit känslomässigt otillgängliga. Aldrig pratat om svåra saker. Blev utsatt för mobbning hela skoltiden, vilket ignorerades etc. Aldrig känt mig älskad eller önskad av mina föräldrar. De separerade sedermera och min pappa har blivit en bättre man, dock inte min mamma. Hon prioriterar fortsatt intresset över sina barn och numer även barnbarn.
     
    Nu har jag själv barn. Har inte velat bli som mina föräldrar utan att mina barn ska känna sig älskade och önskade. Men jag vet inte hur man är en bra förälder? Jag visar kärlek, uppskattning, närhet.
    Men jag tycker det är svårt. Vad gör man med sina barn? Vi gör en del aktiviteter, men allt kostar stora pengar då det är lekland, badhus, bio etc. Vad gör man i vardagen med sina barn? Vad pratar man om med sina barn?
     
    Jag märker att jag ibland blir som min mamma, vilket oroar mig. Jag höjer rösten (skulle dock aldrig lugga mina barn) och jag blir frånvarande i telefonen. Vet inte vad man ska göra med barnen? 
     
    Jag hade velat vara mer känslomässigt närvarande. Nu börjar barnen bli så stora att man kan resonera och diskutera på ett djupare plan, men vad pratar man om? Det blir mest ytligt prat om deras dag typ. Men hur djupt går man? Jag vill inte verka för påträngande angående deras kärleksliv etc.
    Alla aktiviteter man gör med sina barn behöver absolut inte alltid kosta pengar!

    Det finns massor med saker som inte kostar en krona som barn brukar uppskatta att man hittar på tillsammans med dom. från vardags aktiviteter till helg eller semester aktiviteter som inte kostar skjortan eller som är helt gratis.

    Det viktigaste är väl att man umgås med sina barn..inte hur dyra deras aktiviteter är!?

    Prata om saker som dina barn vill och försöker prata om med dig först o främst..
    Drar dom upp något så vill dom antagligen prata om just det och vill kanske att du ska ställa mer frågor om just det..
  • Aniiee

    Et du vad? Slappna av. Spring inte runt för mycket. Stressa inte över aktiviteter.

    Aktiviteter är roliga. Absolut. Om det inte blir för mycket.

    Jag tänker då och då på min barndom och mina föräldrar. När jag gör det kan jag visst tänka på när vi var på Grönan och ALV och Disneyworld och att det var roligt en stund. Men det jag minns, det jag älskade min ffa mamma för? Tusentals kvällar ihopkurad bredvid henne i sängen när hon läste sagor. Hundratals dagar då vi stod bredvid varann och lagade mat och bakade. Lika många då hon låg i soffan och bara existerade när jag spelade tv-spel eller såg film. Alla frukostar och middagar då vi satt och löste melodikrysset och a-korsordet i Allers tidning. Alla frukostar och middagar då samtal bara gick, om vad som än hände i livet eller världen. Från det banala som vad man läste och vilken glass man ville köpa från glassbilen till allvarliga saker som krig och läxor och framtidsdrömmar.

    Jag kommer inte ihåg Grönan och ALV och Disneyworld som en del av minnena av min mamma. Men vet du vad jag minns? Hur hon luktade. Hennes röst. Hur hennes steg lät när hon gick genom huset. Hur det kändes när hon försökte reda ut mitt hopplöst länga, toviga hår på kvällarna. Jag vet att hon älskade Beatles och Roxette och katter och aldrig orkade läsa Sagan om Ringen.

    Du kan vara en bra mamma, som strösslar äktiviteter och presenter över dina barn. Eller så kan du vara en bra mamma som strösslar vardagstid och personlighet över dina barn. Bäst är väl atg hitta en balans, men snälla, tro inte att vardag inte duger, för det gör den. Du finns ju där. 


    It is the season of the spirit, the message, if we hear it, is "make it last all year"
  • Anonym (S)
    Aniiee skrev 2024-03-30 19:36:40 följande:

    Et du vad? Slappna av. Spring inte runt för mycket. Stressa inte över aktiviteter.

    Aktiviteter är roliga. Absolut. Om det inte blir för mycket.

    Jag tänker då och då på min barndom och mina föräldrar. När jag gör det kan jag visst tänka på när vi var på Grönan och ALV och Disneyworld och att det var roligt en stund. Men det jag minns, det jag älskade min ffa mamma för? Tusentals kvällar ihopkurad bredvid henne i sängen när hon läste sagor. Hundratals dagar då vi stod bredvid varann och lagade mat och bakade. Lika många då hon låg i soffan och bara existerade när jag spelade tv-spel eller såg film. Alla frukostar och middagar då vi satt och löste melodikrysset och a-korsordet i Allers tidning. Alla frukostar och middagar då samtal bara gick, om vad som än hände i livet eller världen. Från det banala som vad man läste och vilken glass man ville köpa från glassbilen till allvarliga saker som krig och läxor och framtidsdrömmar.

    Jag kommer inte ihåg Grönan och ALV och Disneyworld som en del av minnena av min mamma. Men vet du vad jag minns? Hur hon luktade. Hennes röst. Hur hennes steg lät när hon gick genom huset. Hur det kändes när hon försökte reda ut mitt hopplöst länga, toviga hår på kvällarna. Jag vet att hon älskade Beatles och Roxette och katter och aldrig orkade läsa Sagan om Ringen.

    Du kan vara en bra mamma, som strösslar äktiviteter och presenter över dina barn. Eller så kan du vara en bra mamma som strösslar vardagstid och personlighet över dina barn. Bäst är väl atg hitta en balans, men snälla, tro inte att vardag inte duger, för det gör den. Du finns ju där. 


    Vad fint och innerligt skrivet om din mamma! Det var precis det här jag behövde höra just idag <3 
  • Anonym (1)

    Baka en kaka
    Plantera en solros, grönsaker, blommor
    Måla något, ägg?
    Gå en promenad
    Läs en bok
    Kratta i trädgården
    Städa garaget 
    Gå på auktion eller loppis

    Barn gillar att vara med, känna sig delaktiga. Fråga vad dom tycker, låt dom hjälpa till.

  • Anonym (TS)
    Anonym (Haber) skrev 2024-03-30 18:52:14 följande:

    Säg att du älskar dom. Det är ganska självklart men jag tror att föräldrar generellt inte förstår kraften bakom orden. Det är svårt att prata med äldre barn, du är nog inte ensam där. Tvinga inte fram något. Berätta i stället om något kul som inträffade för dig, det kanske öppnar upp för en konversation. Kanske fråga barnen hur dom skulle gjort i vissa situationer.

    Billiga aktiviteter kan vara att flyga drake, spela videospel, brädspel, fiska eller orientering. Idéen med gemensamma aktiviteter är att skapa gemensamma minnen.


    Jag säger att jag älskar dem, ofta. Men vill att de ska känna det, mer än att det bara är ord. Tack för de övriga tipsen!
    Anonym (Lisa) skrev 2024-03-30 19:17:08 följande:
    Alla aktiviteter man gör med sina barn behöver absolut inte alltid kosta pengar!

    Det finns massor med saker som inte kostar en krona som barn brukar uppskatta att man hittar på tillsammans med dom. från vardags aktiviteter till helg eller semester aktiviteter som inte kostar skjortan eller som är helt gratis.

    Det viktigaste är väl att man umgås med sina barn..inte hur dyra deras aktiviteter är!?

    Prata om saker som dina barn vill och försöker prata om med dig först o främst..
    Drar dom upp något så vill dom antagligen prata om just det och vill kanske att du ska ställa mer frågor om just det..
    Ja precis. Att det finns aktiviteter är jag medveten om, men i trådstarten frågar jag ju om råd om VILKA aktiviteter man kan göra hemma t ex.

    De pratar inte så mycket om saker med mig. Det blir mest vardagligt som jag sa, t ex hur skoldagen varit. Jag vill att de ska känna att de kan prata med mig om andra saker, men jag vet inte hur?
    Aniiee skrev 2024-03-30 19:36:40 följande:

    Et du vad? Slappna av. Spring inte runt för mycket. Stressa inte över aktiviteter.

    Aktiviteter är roliga. Absolut. Om det inte blir för mycket.

    Jag tänker då och då på min barndom och mina föräldrar. När jag gör det kan jag visst tänka på när vi var på Grönan och ALV och Disneyworld och att det var roligt en stund. Men det jag minns, det jag älskade min ffa mamma för? Tusentals kvällar ihopkurad bredvid henne i sängen när hon läste sagor. Hundratals dagar då vi stod bredvid varann och lagade mat och bakade. Lika många då hon låg i soffan och bara existerade när jag spelade tv-spel eller såg film. Alla frukostar och middagar då vi satt och löste melodikrysset och a-korsordet i Allers tidning. Alla frukostar och middagar då samtal bara gick, om vad som än hände i livet eller världen. Från det banala som vad man läste och vilken glass man ville köpa från glassbilen till allvarliga saker som krig och läxor och framtidsdrömmar.

    Jag kommer inte ihåg Grönan och ALV och Disneyworld som en del av minnena av min mamma. Men vet du vad jag minns? Hur hon luktade. Hennes röst. Hur hennes steg lät när hon gick genom huset. Hur det kändes när hon försökte reda ut mitt hopplöst länga, toviga hår på kvällarna. Jag vet att hon älskade Beatles och Roxette och katter och aldrig orkade läsa Sagan om Ringen.

    Du kan vara en bra mamma, som strösslar äktiviteter och presenter över dina barn. Eller så kan du vara en bra mamma som strösslar vardagstid och personlighet över dina barn. Bäst är väl atg hitta en balans, men snälla, tro inte att vardag inte duger, för det gör den. Du finns ju där. 


    Det är ju just dessa vardagsgrejer jag är ute efter. Som det är nu är de mest på sina rum och spelar. Vill inte bli störda. Vi bakar ibland tillsammans, men de vill sällan/aldrig vara med och laga mat. Båda har NPF diagnoser och vi äter sällan alla tillsammans som en familj. 
    Jag upplever att grunden som är lagd är för distanserad. Jag har varit väldigt nära, känslomässig och omfamnade som förälder när de varit mindre. Men nu när de är större med egna åsikter och viljor så känns det svårt att komma nära. Har hört att min egen mamma var väldigt kramgo när jag var liten, men det är inget jag minns. I tonåren skrek hon mest, luggandes och tryckte ner en. Jag vet inte hur en mor/son eller mor/dotter relation fungerar i de äldre åren, typ från 10 år och uppåt. 
    Jag brukar försöka prata, men de muttrar till svar. Försöker vara på deras rum för att umgås, men de vill inte ha mig där. Vi kramas ibland, men det är typ det. 
    Anonym (1) skrev 2024-03-30 20:28:53 följande:

    Baka en kaka
    Plantera en solros, grönsaker, blommor
    Måla något, ägg?
    Gå en promenad
    Läs en bok
    Kratta i trädgården
    Städa garaget 
    Gå på auktion eller loppis

    Barn gillar att vara med, känna sig delaktiga. Fråga vad dom tycker, låt dom hjälpa till.


    Allt det där brukar de vara med på. Men det händer typ en gång per år att garaget städas, att blommor planteras, trädgården krattas. Böcker vill de inte lyssna på. Loppis går vi på ibland, men bara ena barnet som är intresserad. 

    Det är mer vardagsgrejerna jag är inte efter. T ex vad gör man en vanlig torsdagskväll efter jobb och skola?
  • Anonym (Lisa)
    Anonym (TS) skrev 2024-03-30 22:04:13 följande:
    Jag säger att jag älskar dem, ofta. Men vill att de ska känna det, mer än att det bara är ord. Tack för de övriga tipsen!
    Anonym (Lisa) skrev 2024-03-30 19:17:08 följande:
    Alla aktiviteter man gör med sina barn behöver absolut inte alltid kosta pengar!

    Det finns massor med saker som inte kostar en krona som barn brukar uppskatta att man hittar på tillsammans med dom. från vardags aktiviteter till helg eller semester aktiviteter som inte kostar skjortan eller som är helt gratis.

    Det viktigaste är väl att man umgås med sina barn..inte hur dyra deras aktiviteter är!?

    Prata om saker som dina barn vill och försöker prata om med dig först o främst..
    Drar dom upp något så vill dom antagligen prata om just det och vill kanske att du ska ställa mer frågor om just det..
    Ja precis. Att det finns aktiviteter är jag medveten om, men i trådstarten frågar jag ju om råd om VILKA aktiviteter man kan göra hemma t ex.

    De pratar inte så mycket om saker med mig. Det blir mest vardagligt som jag sa, t ex hur skoldagen varit. Jag vill att de ska känna att de kan prata med mig om andra saker, men jag vet inte hur?Det är ju just dessa vardagsgrejer jag är ute efter. Som det är nu är de mest på sina rum och spelar. Vill inte bli störda. Vi bakar ibland tillsammans, men de vill sällan/aldrig vara med och laga mat. Båda har NPF diagnoser och vi äter sällan alla tillsammans som en familj. 
    Jag upplever att grunden som är lagd är för distanserad. Jag har varit väldigt nära, känslomässig och omfamnade som förälder när de varit mindre. Men nu när de är större med egna åsikter och viljor så känns det svårt att komma nära. Har hört att min egen mamma var väldigt kramgo när jag var liten, men det är inget jag minns. I tonåren skrek hon mest, luggandes och tryckte ner en. Jag vet inte hur en mor/son eller mor/dotter relation fungerar i de äldre åren, typ från 10 år och uppåt. 
    Jag brukar försöka prata, men de muttrar till svar. Försöker vara på deras rum för att umgås, men de vill inte ha mig där. Vi kramas ibland, men det är typ det. 
    Anonym (1) skrev 2024-03-30 20:28:53 följande:

    Baka en kaka
    Plantera en solros, grönsaker, blommor
    Måla något, ägg?
    Gå en promenad
    Läs en bok
    Kratta i trädgården
    Städa garaget 
    Gå på auktion eller loppis

    Barn gillar att vara med, känna sig delaktiga. Fråga vad dom tycker, låt dom hjälpa till.


    Allt det där brukar de vara med på. Men det händer typ en gång per år att garaget städas, att blommor planteras, trädgården krattas. Böcker vill de inte lyssna på. Loppis går vi på ibland, men bara ena barnet som är intresserad. 

    Det är mer vardagsgrejerna jag är inte efter. T ex vad gör man en vanlig torsdagskväll efter jobb och skola?
    Jag kanske har missat om du har skrivit det, men hur gamla är dina barn nu?

    För det är ju oftast lite skillnad på vad man kan göra med mindre barn jämfört med större barn..
  • Jemp

    Jag undrar också hur gamla dina barn är? 


    Det bästa sättet att prata med sina barn/ta del av vad de tänker på, tycker jag är antingen vid läggdags (kanske främst mindre barn), under bilturer eller på promenad.


    Mina barn är nog lite yngre än dina, äldsta går i lågstadiet. I helgen har vi tagit en promenad, spelat spel, de har hjälpt till i trädgården, yngsta har påskpyntat, vi har byggt lite? 

    För att komma närmre dem, börja med deras intressen. Be att de visar dig sitt spel tex. Lyssna på det de berättar. 


    Ett tips som tar upp just detta är också föräldrakurser, tex abc som sträcker sig upp till tonåren. Den hänvisar mycket till boken fem gånger mer kärlek. Med känsla för barns självkänsla är en annan bra bok. 

  • Jemp

    Finns det någon anledning att ni inte äter ihop, typ kring diagnoserna? Annars hade jag börjat med gemensamma middagar. Det är det jag minns nästan mest som sätt att umgås när jag blev äldre. Och typ spel, samtal och skjuts till aktiviteter. 


    Ett annat väldigt konkret tips: appen hittaut. Finns som fysisk karta också. Det är orienteringskontroller som sitter ute hela sommarhalvåret och finns på ett rätt stort antal orter. Många har premiär för året nu i dagarna, men många senare i april. 

  • Anonym (TS)
    Anonym (Lisa) skrev 2024-03-30 22:22:49 följande:
    Jag kanske har missat om du har skrivit det, men hur gamla är dina barn nu?

    För det är ju oftast lite skillnad på vad man kan göra med mindre barn jämfört med större barn..
    De går på mellanstadiet.
    Jemp skrev 2024-03-31 04:37:55 följande:

    Jag undrar också hur gamla dina barn är? 


    Det bästa sättet att prata med sina barn/ta del av vad de tänker på, tycker jag är antingen vid läggdags (kanske främst mindre barn), under bilturer eller på promenad.


    Mina barn är nog lite yngre än dina, äldsta går i lågstadiet. I helgen har vi tagit en promenad, spelat spel, de har hjälpt till i trädgården, yngsta har påskpyntat, vi har byggt lite? 

    För att komma närmre dem, börja med deras intressen. Be att de visar dig sitt spel tex. Lyssna på det de berättar. 


    Ett tips som tar upp just detta är också föräldrakurser, tex abc som sträcker sig upp till tonåren. Den hänvisar mycket till boken fem gånger mer kärlek. Med känsla för barns självkänsla är en annan bra bok. 


    Jag har läst mycket böcker bland annat den du nämner men också Barn som bråkar och Med känsla för självkänsla m m. Gått en del kurser både via våran föräldravård såsom ABC, en kurs i NPF, gått Strategi som är en kurs för föräldrar till barn med adhd även gått på en del föreläsning bl a hur man pratar om känslor med barn, npf-föreläsningar, unga på nätet osv. 
    Men tycker det är svårt att applicera i vardagen. Speciellt med barn med npf. 
    Jemp skrev 2024-03-31 04:47:00 följande:

    Finns det någon anledning att ni inte äter ihop, typ kring diagnoserna? Annars hade jag börjat med gemensamma middagar. Det är det jag minns nästan mest som sätt att umgås när jag blev äldre. Och typ spel, samtal och skjuts till aktiviteter. 


    Ett annat väldigt konkret tips: appen hittaut. Finns som fysisk karta också. Det är orienteringskontroller som sitter ute hela sommarhalvåret och finns på ett rätt stort antal orter. Många har premiär för året nu i dagarna, men många senare i april. 


    Det är svårt att få till en struktur kring middagarna. De är selektiva i maten och äter ofta olika rätter. De vill gärna äta i fred då de har svårt att koncentrera sig vid matbordet och vill ogärna prata vid matbordet. 

    Vi körde hittaut förra sommaren, tog de mesta inom "normal" terräng. Men de blir hyper och vill ta alla på en gång, så vi körde i princip två heldagar och sen blev de less. Hade gärna sett att vi tog vissa då och då så man har aktivitet under ett par dagar. 

    Men som sagt, vi gör en del aktiviteter sådär. Är mer i vardagen. Typ ek vanlig kväll mitt i veckan. Vad gör man? Är en del med matlagning, städ och tvätt som tar tid. 
  • Jemp

    Vardagar är det ju inte jättemycket tid för kvalitetstid. Det mesta rena umgänget sker för oss vid läxläsning, på väg till/från träning, promenad till och från skolan och middagen och när barnen hjälper till med maten. Ibland lite spel (sällskaps eller dator) eller periodvis Lego. 

  • Anonym (Lisa)
    Anonym (TS) skrev 2024-03-31 12:51:00 följande:
    De går på mellanstadiet.
    Jemp skrev 2024-03-31 04:37:55 följande:

    Jag undrar också hur gamla dina barn är? 


    Det bästa sättet att prata med sina barn/ta del av vad de tänker på, tycker jag är antingen vid läggdags (kanske främst mindre barn), under bilturer eller på promenad.


    Mina barn är nog lite yngre än dina, äldsta går i lågstadiet. I helgen har vi tagit en promenad, spelat spel, de har hjälpt till i trädgården, yngsta har påskpyntat, vi har byggt lite? 

    För att komma närmre dem, börja med deras intressen. Be att de visar dig sitt spel tex. Lyssna på det de berättar. 


    Ett tips som tar upp just detta är också föräldrakurser, tex abc som sträcker sig upp till tonåren. Den hänvisar mycket till boken fem gånger mer kärlek. Med känsla för barns självkänsla är en annan bra bok. 


    Jag har läst mycket böcker bland annat den du nämner men också Barn som bråkar och Med känsla för självkänsla m m. Gått en del kurser både via våran föräldravård såsom ABC, en kurs i NPF, gått Strategi som är en kurs för föräldrar till barn med adhd även gått på en del föreläsning bl a hur man pratar om känslor med barn, npf-föreläsningar, unga på nätet osv. 
    Men tycker det är svårt att applicera i vardagen. Speciellt med barn med npf. Det är svårt att få till en struktur kring middagarna. De är selektiva i maten och äter ofta olika rätter. De vill gärna äta i fred då de har svårt att koncentrera sig vid matbordet och vill ogärna prata vid matbordet. 

    Vi körde hittaut förra sommaren, tog de mesta inom "normal" terräng. Men de blir hyper och vill ta alla på en gång, så vi körde i princip två heldagar och sen blev de less. Hade gärna sett att vi tog vissa då och då så man har aktivitet under ett par dagar. 

    Men som sagt, vi gör en del aktiviteter sådär. Är mer i vardagen. Typ ek vanlig kväll mitt i veckan. Vad gör man? Är en del med matlagning, städ och tvätt som tar tid. 
    Det finns ju många olika saker man kan hitta på både till vardags och helg som barn brukar uppskatta..Allt ifrån små spontana aktiviteter till mer planerade aktiviteter.
    Några ex som barn brukar gilla.

    Att hjälpa till hemma och ex baka, laga mat, fixa hemma, i trädgården, osv.

    Snickra eller sy olika saker, eller gör något annat pyssel, gör egna smycken, måla en egen tavla, gör saker som passar till present, till semestern, till högtider, osv. 
    Att göra och sen ha gjort egna saker brukar barn tycka om, ja även vi vuxna.😄.

    Spela olika spel..Enkla sällskapsspel/datorspel till lite svårare spel som kan spelas inne eller ute..Och det finns ju en uppsjö olika inne/utespel där vissa är bra för att lära sig olika saker som ex "Alfapet"  "frågespel" och mer lättsamma spel som "kortspel", "fia med knuff", osv..
    Spel som man kan spela ute som tex "Boccia" "Pilkastning" (går ju kasta pil inne också), "krocket" osv, osv..

    Börja med en ny sport, eller gör olika lite mer aktiva aktiviteter.
    Kan vara allt från promenader, yoga, jogga, bollspel, kasta frisbee, rida häst, osv..
    Något ni kan göra oftare och något ni eller barnen kan göra nån gång i veckan..
    Kanske något som tar lite tid att bli duktig i och något där ni kan sätta lite olika roliga mål som en extra morot för barnen..

    Ni/barnen (där du kan vara med som stöd) kanske kan lära er något helt nytt.
    Kan vara allt möjligt..Beroende på vad dom/ni är intresserade av o tycker är roligt.
    Allt från att lära sig rida häst, kasta pil, skjuta med luftgevär, till ett nytt språk, osv..
  • Anonym (1)
    Anonym (TS) skrev 2024-03-30 22:04:13 följande:
    Jag säger att jag älskar dem, ofta. Men vill att de ska känna det, mer än att det bara är ord. Tack för de övriga tipsen!
    Anonym (Lisa) skrev 2024-03-30 19:17:08 följande:
    Alla aktiviteter man gör med sina barn behöver absolut inte alltid kosta pengar!

    Det finns massor med saker som inte kostar en krona som barn brukar uppskatta att man hittar på tillsammans med dom. från vardags aktiviteter till helg eller semester aktiviteter som inte kostar skjortan eller som är helt gratis.

    Det viktigaste är väl att man umgås med sina barn..inte hur dyra deras aktiviteter är!?

    Prata om saker som dina barn vill och försöker prata om med dig först o främst..
    Drar dom upp något så vill dom antagligen prata om just det och vill kanske att du ska ställa mer frågor om just det..
    Ja precis. Att det finns aktiviteter är jag medveten om, men i trådstarten frågar jag ju om råd om VILKA aktiviteter man kan göra hemma t ex.

    De pratar inte så mycket om saker med mig. Det blir mest vardagligt som jag sa, t ex hur skoldagen varit. Jag vill att de ska känna att de kan prata med mig om andra saker, men jag vet inte hur?Det är ju just dessa vardagsgrejer jag är ute efter. Som det är nu är de mest på sina rum och spelar. Vill inte bli störda. Vi bakar ibland tillsammans, men de vill sällan/aldrig vara med och laga mat. Båda har NPF diagnoser och vi äter sällan alla tillsammans som en familj. 
    Jag upplever att grunden som är lagd är för distanserad. Jag har varit väldigt nära, känslomässig och omfamnade som förälder när de varit mindre. Men nu när de är större med egna åsikter och viljor så känns det svårt att komma nära. Har hört att min egen mamma var väldigt kramgo när jag var liten, men det är inget jag minns. I tonåren skrek hon mest, luggandes och tryckte ner en. Jag vet inte hur en mor/son eller mor/dotter relation fungerar i de äldre åren, typ från 10 år och uppåt. 
    Jag brukar försöka prata, men de muttrar till svar. Försöker vara på deras rum för att umgås, men de vill inte ha mig där. Vi kramas ibland, men det är typ det. 
    Anonym (1) skrev 2024-03-30 20:28:53 följande:

    Baka en kaka
    Plantera en solros, grönsaker, blommor
    Måla något, ägg?
    Gå en promenad
    Läs en bok
    Kratta i trädgården
    Städa garaget 
    Gå på auktion eller loppis

    Barn gillar att vara med, känna sig delaktiga. Fråga vad dom tycker, låt dom hjälpa till.


    Allt det där brukar de vara med på. Men det händer typ en gång per år att garaget städas, att blommor planteras, trädgården krattas. Böcker vill de inte lyssna på. Loppis går vi på ibland, men bara ena barnet som är intresserad. 

    Det är mer vardagsgrejerna jag är inte efter. T ex vad gör man en vanlig torsdagskväll efter jobb och skola?

    Våra vardagskvällar med 12- och 14-åring ser typiskt ut så här. Hämta från respektive träning (de åker själva till träningen). Ibland handla tillsammans med det barn där det passar bäst i tid. Laga mat och förbereda middag. 14-åringen är lite mer matlagningsintresserad men även 12-åringen kan laga maten. Den andra dukar och gör i ordning sallad. Sen äter vi tillsammans och hjälps åt med att plocka undan. 


    Efter middagen spelar vi ofta spel, typ kort eller brädspel. Ibland tittar vi på något program tillsammans, dom gillar Mästarnas mästare, Bäst i test till exempel. Enstaka gång behöver något barn hjälp med något skolarbete.

    Ibland kan någon av dem vilja baka något. Om man väljer något som inte behöver jäsa så går ju det ganska fort.

    Är inte er utmaning NPF-diagnoserna? Vet inte mycket om det själv, men du kanske får bättre tips om du startar en tråd där diagnoserna framgår i frågeställningen?

Svar på tråden Behöver tips för att bli en bättre förälder...