Är vi tillsammans el dejtar endast fortfarande?

Fråga han rakt ut. Han kanske är lika osäker på vad du vill? 

Så ni dejtar alltså, exklusivt. För det är vad ni kommit överens om. Det ni däremot INTE har lovat är att låta bli dejtingsidor/appar och liknande. Sedan borde väl du inte hänga där heller då, eller hur?

Steg 1: Prata om dejtingappar
Steg 2: Längre fram, fråga om ni ska bli ett par

Min kille var sån. Långsam😅
Hade svårt att fastslå att vi verkligen var ihop? 
Tycker man kan ge tid ,
men beror på. 
Hur ofta ses ni? Vad gör ni när
ni ses? Vi var tillsammans hela tiden, på stugan, i stan, allt. Ändå var han osäker- jag hade barn sen innan.

Sitter förresten i nästan samma slags situation som dig just nu, men vi har inte blivit exklusiva än, blir väl snart. Fråga mig om du undrar något särskilt kring det.

Vad är det för motsägelsefulla svar du får?

de som fortsätter hänga på dejtsidor trotts att de träffar någon redan hoppas på något annat eller bättre, eller så är de inte känslomässigt redo för ett förhållande.

i vilket fall så är drt sårande. Antingen stannar man upp en stund och utforskar den man dejtar eller så avrundar man om man känner att det saknas något.

Stämmer inte alltid. Jag går ut på dejtingsidorna för att jag är uttråkad och för att hålla kontot levande, ifall vi inte blir ett par. Söker verkligen inget annat, är fullt redo för att gå vidare med den här personen. Skulle vara vid hans sida på sekunden om han skulle vilja ta det vidare, vi är inte riktigt där än bara. Man måste ju lära känna varandra först innan man går in i en relation (båda har barn dessutom).

Fattar inte varför du känner att du behöver hålla kontot levande, det är ju bara att pausa och plocka upp det senare ifall det inte fungerar mellan er. Men det är väl dagens Fomo-samhälle?

Sitter en man som jag dejtar regelbundet och hänger kvar på dejtsidan så antar jag att han inte finner mig tillräckligt attraktiv och intressant och att han letar efter andra kvinnor att gå på dejt och ha sex med. För mig är det väldigt avtändande och sänkande. 

Jag lider iaf inte av fomo (är nog för gammal för sånt fjortisbeteende till o med) och nej, jag tänker inte pausa mitt konto så länge jag inte är i en sådan position att det kan förväntas av mig. Jag skulle kunna sitta där hur ofta jag skulle känna för tekniskt sett, men jag gör det inte då jag inte har intresse av att träffa någon annan just nu. Jag vill bara hålla kontot hyfsat aktivt tills jag vet var vi står, dvs om vi ska bygga mot en relation eller inte.

Synd om du tror det. Man kan också diskutera sånt som självförtroende, självbestämmande för singlar och vikten av tydlighet i samband med det här.

För att vara tydlig. Jag är singel och sköter alltså mina konton som att jag faktiskt är singel tills vi nått en annan nivå av samförstånd. Jag går in så ofta eller sällan jag känner för helt enkelt och det har inget att göra med mina känslor för killen jag träffar eller betyder att jag söker, jagar eller ens är öppen för något annat.

Vad är skillnaden på att dejta exklusivt och vara tillsammans? Är det en subjektiv gräns som paret själv bestämmer eller finns det vedertagna gränser?

Ja det är tydligt att folk har olika inställning gällande detta.

Jag avslutar om jag får reda på att mannen jag dejtar fortsätter hänga aktivt på dejtingsidor och uppdaterar sin profil. Ser det som rätt respektlöst att han inte kan stanna upp ett tag och fokusera på att lära känna mig. Ett aktivt konto för mig signalerar att man är öppen för förslag.

Kan bara svara för min del hur jag ser det, men om man dejtar exklusivt så träffar man inga andra men man är heller inget par utan håller på att lära känna varandra för att det förhoppningsvis ska leda till en relation. Mer "old school dating", kan man säga. I dagens dejtingkultur är det väldigt vanligt att man till att börja med kanske träffar flera samtidigt, så det är därför man tar det där extra steget att först bli exklusiva.

Tack för ditt klargörande. Känns som att det är så mycket mer etiketter att hålla sig till nu än när jag var ung och singel i slutet av 90-talet. Man var ju osäker i början när man träffade någon men man blev ju ganska snabbt tillsammans om det kändes bra. Sen kunde det ju rinna ut i sanden eller att man gjorde mer aktivt slut.

Ja dejting är verkligen inte som det brukade vara....

Det är även respektlöst mot de kvinnor som ev skickar meddelanden och börjar chatta med en man som redan är upptagen bara att han roar sig och söker bekräftelse i dejtingappen...

Och respektlösa män är sällan attraktiva.

Nu är det drygt en månad sedan senaste inlägget skrevs, men jag är nyfiken på hur det gått för TS? Jag sitter själv i liknande (om inte samma) situation, med en tjej som jag dejtat i tre månader men som vill ta det långsamt, hon säger att det tar lång tid för henne att "släppa in någon" och att få känslor för någon, så det är en process i sig självt som jag respekterat och vill inte pusha henne. Frågade efter ca 2 månader om hon dejade några andra och hon sa nej, jag sa lite skämtsamt att "då skulle man kunna säga att vi inofficiellt är exklussiva med varandra", vilket hon skrattade till och sa nåt i stil med "ja, det skulle man ju kunna göra", men jag ville inte pusha ämnet vidare för att respektera hennes gränser. Nu när det gått tre månader så kändes sista dejten som att hon blev obekväm när jag tog upp frågan om hur hon känner, och det känns som att jag pushade bort henne bara genom att fråga. Skulle visa hennes profil på dejtingsidan där vi träffades för en kompis som aldrig sett henne och var nyfiken, och jag upptäckte då att hon ändrat sin profilbild (eller snarare, hon har ändrat ordningen på bilderna som visas, för det är samma bilder som när vi började skriva med varandra men nu är det en annan bild som hon valt som "primär profilbild"). Det kändes väldigt jobbigt att se, särskilt som att sista gången vi sågs gjorde mig än mer osäker på vart vi står tillsammans, och jag är både nedstämnd och orolig för att jag antingen pushat bort henne från mig genom att ta upp ämnet när hon varit så tydlig med att hon behöver tid, eller att hon nu kanske reflekterat över att hon inte vill fortsätta med vårat dejtande, oavsett vilket så gör det mig ledsen.

Så, jag skulle vilja höra från TS hur det gått i hennes fall med den här killen, kan vi få en update och gärna kommentar från någon annan här i forumet som kan ge mig lite svar på mina tankar (uppskattas)?

Låter desperat. Om en inte fungerar måste du genast vara redo igen. 

Hej!
Tack för ditt svar. Jag har ixå barn sen innan och är äldre än honom 😊 Jag frågade faktiskt där vid 3-månadersstrecket och vi kom fram till att i har ett förhållande. Det jag däremot är väldigt ovan vid sen tidigare är att vi blev fysiska hyfsat snabbt.. Mest på hans initiativ. Så det har ju känts som vi varit ett par i ca 5 månader nu. 

Angående dejtingsidan, så hade han bara gått in en ggn och innan dess ett par månader tidigare. Fick aldrig ngt vettigt svar på varför, men sen tog vi besöutet att bort/pausade våra konton där. 

Men ja, har aldrig haft en såhär långsam process med ngn. Men ngn sa oxå "Långsamt är bra", så försöker ha faith i det. Även om det är svårt ibland. Vi har i alla fall  båda känslor nu, vilket är härligt. Ses dock alldeles för sällan, enligt mig. Mkt pg a "rådande omständigheter" i bådas liv, även om han är mer busy än jag. Så den biten är lite kämpig. Jag har en otrygg anknytning oxå, så det stökar en del oxå.. tyvärr. Men vi ses mest i stan el hos mig. 

Hej, hur går det för dig? 😊 
Vi kom fram till att vi har ett förhållande och det är fint och så. Kanske lite i långsammaste tempot enligt mig, men det har ändå hänt en hel del senaste 2 månaderna. Vi är väldigt fina mot varandra. Har nog aldrig haft en såhär fin kille innan som månar om mig och jag om honom. Blir sån tillbaka när jag får omtanke.

Det motsägelsefulla var att han å ena sidan ville framåt, men att han har en långsam process osv.. så sa lite "emot" sig själv ibland. Ngt bättre nu.
Hej!
Tack för ditt svar. Jag har ixå barn sen innan och är äldre än honom 😊 Jag frågade faktiskt där vid 3-månadersstrecket och vi kom fram till att i har ett förhållande. Det jag däremot är väldigt ovan vid sen tidigare är att vi blev fysiska hyfsat snabbt.. Mest på hans initiativ. Så det har ju känts som vi varit ett par i ca 5 månader nu. 

Angående dejtingsidan, så hade han bara gått in en ggn och innan dess ett par månader tidigare. Fick aldrig ngt vettigt svar på varför, men sen tog vi besöutet att bort/pausade våra konton där. 

Men ja, har aldrig haft en såhär långsam process med ngn. Men ngn sa oxå "Långsamt är bra", så försöker ha faith i det. Även om det är svårt ibland. Vi har i alla fall  båda känslor nu, vilket är härligt. Ses dock alldeles för sällan, enligt mig. Mkt pg a "rådande omständigheter" i bådas liv, även om han är mer busy än jag. Så den biten är lite kämpig. Jag har en otrygg anknytning oxå, så det stökar en del oxå.. tyvärr. Men vi ses mest i stan el hos mig. 

Hej!
Kul att du frågar 😊 
Skrev ett svar nedan om du vill veta 😊 Varit lite busy med annat ett tag. 

Hur går det för dig? Hörs ni av fortfarande?
Lät lite knepigt, och ja det är svårt att veta hur en ska agera när någon behöver mkt tid. Jag är inte heller helt van vid det och har verkligen haft tålamod denna ggn. Jag är ändå ngt snabbare med att veta hur jag känner för nån ny (för det mesta i alla fall), så blev ju förälskad hyfsat tidigt. Oftast helt oväntat när jag väl faller för ngn, vilket ofta även överraskar mig 😊 Så det är inget jag skyndar på, utan vet bara när det känns rätt lixom. Trots att jag blitt sårad många ggr.

Hör av dig om du vill bolla detta mera 😊