Meddelande borttaget
Inlägg från: Anonym (typ så)
|
-
-
Fast oavsett om personen ångrar sig i efterhand så tyckte ju personen bevisligen ändå att varken du eller er relationen var värt så mycket eftersom hen bevisligen medvetet valde att sätta det på spel. Varför slösa bort sin tid på en person som värderar dig och er relation så lite?molly50 skrev 2024-03-28 23:00:07 följande:Som jag skrev,om personen verkligen visar ånger och kämpar och ger sitt allt för att reparera skadan så kan jag tänka mig att ge det en till chans.
Inte annars.
Men jag skulle kräva att personen håller sig borta från att dricka om han tappar omdömet så. -
Håller med, varför utsätta sig för en sån stor risk öht för en person som ändå inte värderar varken dig eller er relation speciellt högt. Känns totalt meningslöst, då är det väl bättre att lägga sin tid och energi på någon som värderar det mer?Anonym (FYI) skrev 2024-03-29 13:50:47 följande:Precis...Och därför tycker jag det är bäst att avsluta.
Parterapi känns försent, precis som allt i förhållandet. Kort och gott..."To late" -
Ja, jag förstår det men det du pratar om är att förlåta en handling men min fråga handlar inte om handlingen i sig utan om varför man öht vill vara kvar i en relation med någon som bevisligen inte värderar dig eller er relation speciellt högt?molly50 skrev 2024-04-02 14:26:36 följande:Som jag skrev så om personen verkligen visar ånger.
Och om h*n kan dra ner på eller hålla sig borta från alkoholen så tycker jag att man kan få en till chans.
I alla fall om det är en engångsgrej.
Skulle det sen ändå hända igen så har h*n ju visat vad h*n går för och då behöver man inte ge några fler chanser.
Jag menar oavsett det kan väl hända att personen ångrar handlingen i sig i efterhand men man kommer ju ändå inte ifrån att personen visste mycket väl vilka risker hen tog och valde medvetet att ta den risken? Det gör man väl inte med något man älskar och värderar högt? Det talar ju för att personen inte tycker att varken du eller er relation är speciellt viktig. Och då undrar jag varför slösa bort tid och energi på en så person? -
Nja, alkohol kan möjligen påverka omdömet men alla tappar ju inte vettet helt när de är fulla, alla är ju inte otrogna i fyllan så jag tror inte ett dugg på att en person som absolut inte vill vara otrogen bara råkar vara otrogen i fyllan, jag tror att det snarare handlar om att alkoholen mjukar upp spärrar men viljan fanns nog där redan innan.molly50 skrev 2024-04-02 19:06:32 följande:Jag tänker mest på om det varit alkohol inblandat.
Där spriten går in går vettet ut,som man brukar säga.
Så kan man då avhålla sig från alkohol eller åtminstone dra ner på drickandet ordentligt så kanske det inte händer igen.
det kanske är saker man aldrig skulle göra i nyktert tillstånd.
Jag försvarar det på intet sätt.
Det är därför jag menar att man kan kräva att personen inte dricker så mycket (eller inte alls) igen för att se om h*n fortsätter att bete sig på samma sätt eller om h*n kan hålla fingrarna i styr.
Man kan kräva att personen år transparent och är ärlig med allt.
Om h*n är beredd att göra allt det så ser jag inte varför man inte skulle kunna ge personen en chans till.
Misstag kan vi alla göra. Vi är inte mer än människor.
Men skulle det hända igen så skulle jag dumpa direkt.
För då har personen verkligen visat att h*n saknar respekt för mig.
Visst alla gör väl misstag men alla verkar ju inte göra samma slags misstag, alla är ju inte otrogna varken nyktra eller fulla så "alla gör misstag" känns ju som en ganska grov generalisering, otrohet är ju inte riktigt som vilket misstag som helst. Jag tycker att det man egentligen borde fråga sig är, hur kommer det sig att just min partner var det när andra låter bli?
Angående sakna respekt så saknade väl personen all respekt för dig redan när han var otrogen första gången? -
Nja, alla är ju inte otrogna under alkoholrus, så den verkliga frågan är väl snarare varför vissa är det, vad är det som skiljer dem från de som inte är det?Anonym (XXX) skrev 2024-04-03 10:10:22 följande:Fast så där fyrkantiga är ju inte människor. Man kan älska sin man/fru och vara nöjd med familjelivet, även om något annat tillfälligt tar över under alkoholrus. Att då bryta upp allting och göra barnen till skilsmässobarn, är ju bara dumt.
De flesta människor är otrogna någon gång, och skulle alla partners som får reda på det då omedelbart slå på stora trumman och bryta upp alltiing, så skulle vi ha ännu mer problem i samhället med skilsmässobarn med allt vad det innebär (ofta psykiska problem, svårigheter i skolan, går mycket mer sällan ut ett teoretiskt gymnasieprogram än de som växer upp i kärnfamilj etc.), bostadsbidrag och ibland också socialbidrag som måste betalas ut från det allmänna o.s.v..
Och den "bedragna" förlorar ju också själv på det, i alla fall om det är kvinnan (som vanligen har sämre inkomster): hon måste flytta till en lägenhet, kanske i ett dåligt område, på ålderdomen blir hon ensam med sin fattigpension när hon skulle ha kunnat ha det bra med sin man i en lägenhet i Spanien, med barnen som kommer och hälsar på med barnbarnen några veckor på sommaren... Och det där snedsteget skulle ha varit glömt för länge sedan.
En persons sårade känslor just nu, är ju liksom inte allt här i världen. Och ska du träffa en man med hundraprocents otrohetsgaranti, så måste du nog söka i någon patientförening för impotenta...
Nej de flesta människor är inte alls otrogna, det där är en myt som otrogna människor gärna vill tro för att normalisera sitt beteende men statistisk sett är det runt 30-40% så de flesta är faktiskt INTE otrogna.
Barnen borde väl den som var otrogen tänkt på innan hen var otrogen? För nog visste väl personen mycket väl vilka risker den tog med sin familj när personen valde att varav otrogen? Och hur kan man då komma och kräva att den andra ska "tänka på barnen" när man själv bevisligen sket i dem när man gjorde sitt val? Går man och är otrogen när man har barn så talar ju det snarare för en otrolig ansvarslöshet och dålig föräldraskap och det finns ju ännu mindre anledning att vara kvar i en relation med en sån person.
Ja den bedragna förlorar oxå på det men skillnaden är att då har ju personen själv valt det, vilket den bedragna inte har. Valet att fucka upp familjen gjorde ju personen i samma sekund hen valde att vara otrogen. Så skillnaden är att den som är otrogen får ta konsekvenserna av SITT val medan den som blir bedragen (och barnen) får ta konsekvenserna av ANDRAS val.
Det handlar som sagt inte om sårade känslor. Det handlar snarare om fullt rationella och genomtänkta saker som:
Varför vara kvar i en relation med någon man inte kan lita på?
Varför vara kvar i en relation med någon som inte värdera mig eller vår relation?
Varför vara kvar i en relation med någon som är beredd att sätta sina barns trygghet på spel för egen njutning? -
Absolut så kan det nog vara dock är det ju bara en bråkdel som är otrogna pga problem i relationen, ska man tro enkäter som otrogna människor själva svarat på så verkar den vanligaste anledningen vara "ombyte och spänning". Så de flesta verkar helt enkelt göra det för att de vill det och det gäller nog även med alkohol.Anonym (Usch) skrev 2024-04-03 10:47:18 följande:
Jag tror att det kan hända när det redan finns en kris(bråk) i förhållandet, och att det i kombination med alkohol kan leda till gränsöverskridandet. Eller att man tappat den intima kontakten och kanske sällan har sex.
Nu försvarar jag inte det på något vis, det finns bättre sätt att kommunicera om problemen i ett förhållande genom samtal eller parterapi etc.
Men den otrogna är ofta feg, konflikträdd eller omogen.
Dessvärre finns det också många människor som gör det för att de har problem med sig själva. Dåligt självförtroende, stort bekräftelsebehov, eller helt enkelt empatilösa. Det är en man i dessa kategorier jag skulle ha svårast att förlåta. Det är för stor risk för att det händer upprepade gånger. Möjligen om mannen gick och skaffade hjälp för sina problem, och bevisar ihärdigt att han förändrats,
ps jag skriver man eftersom jag är kvinna, inte för att kvinnor inte är otrogna.
Ja, otrohet är ofta ett tecken på svagheter i individens karaktär, som feghet, konflikträdsla och omognad. Så varför vara kvar i en relation med en sån person?
Varför inte lämna och leta efter någon med bättre karaktär? -
Ja i grunden kokar det alltid ner till brister hos individen.Anonym (Usch) skrev 2024-04-03 11:56:26 följande:Ja, jag glömde det vanliga beteendet att det är extra spännande att vara otrogen. Annars hade de otrogna kanske istället för att bete sig destruktivt kunnat kompromissa om ett öppet förhållande.
En sak som verkligen stör mig är att jag minns att jag läst om att många otrogna själva inte ville att deras partner skulle vara otrogen. Det är det mest hycklande, fega och sviniga beteendet hos otrogna. Kanske också en anledning att de inte väljer öppet förhållande.
Jag har alltid varit hård med, att jag är värd så mycket bättre än en man som är otrogen. Har växt upp i en riktigt destruktiv familj med en notorisk otrogen förälder, därav min syn på otrohet. Hon blandade även in oss barn i hennes otroheter. Den själviskheten och egoismen är vad jag tyvärr ser hos många otrogna ( även om det finns undantag).
Därför säger jag att jag har mer förståelse för att andra kan förlåta ett snedsteg på fyllan, men jag vet inte helt säkert att jag kan det. Kanske är det värt det om man har många år investerade, det återstår att se. Nu lever jag med en person som delar min syn, men vem vet om han får en hjärntumör eller annan sjukdom med personlighetsförändring 🤔
Jag håller med om att det alltid är bättre att skaffa en ny som respekterar och älskar en. Men vem vet, det kanske inte blir lika lätt när man blir äldre, att börja om igen.
Alla dessa generaliseringar om "mänskliga misstag" och "problem i relationen" tror jag inte ett dugg på eftersom:
1) Alla är inte otrogna vare sig de är nyktra eller onyktra, och de som låter bli är ju mänskliga människor de med, så att just otrohet skulle vara "mänskligt" är ju ren BS.
2) Alla är inte otrogna så fort de är missnöjda med sin relation, det går att hantera missnöje över sin relation på andra sätt om man vill så att otrohet skulle vara nån slags direkt konsekvens av eventuella problem i relationen är ren BS det med.
I grunden handlar det som sagt om brister hos individen och jag ser ingen som helst anledning till att slösa bort sitt liv på en sån person när det finns bättre människor i världen. Det är ju lite märkligt att det inte ses som konstig alls att lämna en partner pga av andra brister hos personen, som tex att personen dricker för mycket, är lat, slarvig, omogen, våldsam, etc, då är det ingen snack om att man ska vara kvar, men när det gäller otrohet nä då jäklar ska man tydligen slå knut på sig själv och vara kvar till varje pris. Varför då undrar jag? Om man kan lämna en partner för att personen är lat, så kan man väl lika väl lämna för att personen är falsk och opålitlig? -
Jag tycker man inte ska blanda ihop kan och vill. Självklart går det att vara kvar i en relation med en otrogen person om man vill, men jag ser ingen som helst anledning till varför man öht ska det med tanke på vilket jobb och risker det innebär.Anonym (Usch) skrev 2024-04-03 14:08:44 följande:
Oj! Jag ser att jag glömde göra tillägg på det allra viktigaste.
Jag hade nämligen aldrig förlåtit om han inte väljer att berätta det för mig, och helst direkt efteråt.
Vidare måste han vara beredd på att inte gå ut och festa ensam, helst sluta med alkohol om han inte kan hantera det. Vara helt införstådd med att jag kommer dra vid minsta överträdelse och utan förklaring varför. Utöver det så bör han söka hjälp, för att se varför han beter sig så under alkoholrus.
Om han tycker det är värt att göra allt det som absoluta minimum, då kanske jag kan tänka mig att göra ett försök till. Jag hade aldrig lovat att det skulle hjälpa, för jag gör det inte på bekostnad av mitt eget mående. Om jag blir för misstänksam eller svartsjuk, så är det ändå över för mig.
Jag måste också känna att han är närvarande, älskar mig och verkligen vill göra allt för att bevisa att det inte upprepas.
Med alla de kraven kanske det är stor risk att han lämnar, men då var han aldrig värd mig ändå.
Jag hade å andra sidan inte lämnat min partner för att han är lat, slarvig, omogen etc utan att ge det EN chans att ändra på sig. Detta har jag dock erfarenhet av, men jag är mycket konsekvent med att visa att jag menar allvar, så det fungerade bra.
Varför hålla på och slå knut på sig själv för att få en relation med en falsk och opålitlig person med uppenbara karaktärsbrister att fungera när man kan dumpa och träffa nån man matchar bättre med? Känns ju totalt onödigt och meningslöst.
Jag känner inget som helst behov av att dalta med egoistiska, fega, falska och opålitliga människor i hopp om att de kanske möjligen ska bli bättre individer i framtiden och riskera att bli sårad och förnedrad igen... lösa brister i sin karaktär får de göra själva med psykolog om de vill. För min del är det ju betydligt enklare att konstaterar att den här personen var inte rätt för mig, dumpa och lägga min tid och energi på människor som jag funkar bättre med och som jag kan lita på.
Som sagt, folk dumpar ju en partner eller vänner dagligen pga av brister hos personen, varför skulle otrohet vara nån slags undantag? -
Fast allt handlar väl inte bara om vad man känner, man kanske oxå behöver tänka på om man mår bra av att ha en relation med personen?Anonym (Snowihite) skrev 2024-04-03 14:53:49 följande:Förstår hur du tänker, men frågan är slutar man älska någon för att hen varit otrogen? Försvinner känslorna man hade automatiskt eller?
Ska man bara ta hänsyn till känslor så skulle man ju lika väl kunna hävda att en kvinna som blir misshandlad av sin partner bör vara kvar i en relation för känslor har ju inte försvunnit bara för att han slår henne ibland?
OBS! Jag likställer inte otrohet med misshandel, det jag försöker säga är att allt kanske inte bara handlar om vad man känner, det kanske finns fler saker att ta med i beräkningen? -
Nu blandar du ihop saker, folk kanske inte håller ihop för alltid mn det är absolut ingen ovanlighet att man är trogen så länge relationen håller. Så bilden av "evig trohet" är absolut ingen romantisk fantasi. Faktum är att majoriteten av alla människor INTE är otrogna. Däremot vill otrogna människor gärna TRO att alla gör som dem för att normalisera sitt beteende.Anonym (ag) skrev 2024-04-03 15:14:08 följande:Som om ett engångsligg med någon annan vore det värsta man kan göra mot sin partner ...
Bilden av evig trohet är bara en romantisk fantasi som få av oss lever upp till till fullo.
Ångrar du det och det känns dumt. Fine, gör inte om det. Men gjort är gjort och det finns ingen anledning att straffa sig själv för hårt. Det viktiga är inte vad du har gjort utan hur du agerar framöver.
Och nej, det finns heller ingen anledning att berätta för honom. Inget blir bättre av det. Dina eventuella samvetskval kan du ta med en terapeut.
Om man aldrig ångrar sina mindre bra val och handlingar, klappar sig själv på ryggen och förlåter sig själv omgående hur ska man då någonsin kunna lära sig något av sina misstag? Och hur ska man då kunna garantera att man inte kommer göra likadant framöver?
Klart det finns anledning att berätta för honom OM man tar med HANS vilja och åsikter med i beräkningen och inte bara vad som är enklast för TS, så att påstå att "inget blir bättre av det" är ju ett falskt påstående, vad HAN anser är bäst för honom kan bara han själv avgöra. -
Haha, men eller hur.Anonym (XXX) skrev 2024-04-04 11:20:06 följande:Du fattar ju inte, att forumet är till för att vi ska råda TS till vad som är bäst för HENNE. Inte vad som är bäst för någon annan person i historien.
Sluta fjanta er ni låter som ett par obstinata 5-åringar som surar för att andra inte håller med er.
-
Meddelande borttaget
-
Precis, hon hade bestämt sig redan innan hon skrev denna tråd.Anonym (FYI) skrev 2024-04-04 14:04:32 följande:
För att tillägga, Ts var inte intresserad av råd. Hon hade redan bestämt hur hon skulle hantera situationen,
Dock kan ju vissa av hennes påståenden absolut ifrågasättas eftersom de är skrivna som en fråga.Anonym (Hmm) skrev 2024-02-28 22:20:31 följande:Jag har bestämt mig för att inte berätta för övrigt. Det hade sårat alldeles för mycket? -
Meddelande borttaget
-
Meddelande borttaget
-
Meddelande borttaget
-
Meddelande borttaget
-
Ja men självklart är det bara du eller de som tycker som du som har något relevant att sägaAnonym (Jag vet, men ingen annan) skrev 2024-04-12 08:24:41 följande:Mitt inlägg har ett samband och förklarar varför jag stödjer det TS säger i trådstarten, alltså bl a valet att inte berätta.
Inlägget håller sig till tråden och direkt till det TS efterfrågar; om någon annan har varit i motsvarande situation.
F ö är detta inlägget också ett svar på ett eller flera inlägg i tråden som handlar om att älska personen och/eller älska personens handlingar, och på vilket sätt detta kan vara grund till att kärleken försvinner och grund till otrohet, vilket är ett resonemang som har ett samband med TS trådstart.
Notera att mitt inlägg inte riktar sig till person, annat än till TS.
De i tråden som är mest off topic brukar rikta sig till person, ofta med någon anklagelse, till en annan medlem i tråden. Vilket då medför svar som i sin tur riktar sig till den medlem som anklagade (ja, jag har också svarat på anklagelser), och då är karusellen med off topic igång.