Tänker på att göra abort pga kön, är jag dum i huvudet?

Klart att man FÅR. Vi har fri abort i Sverige.

Men du ser verkligen inga moraliska problem i att tycka att ett barns värde sitter i könet? Att man inte vill låta barnet i magen leva om det har "fel" kön? Att man skaffar barn - vilket man vet är en 50/50-chans på könstillhörighet - och tänker att man tar bort det om det blir "fel"?

Det är förkastligt med en sådan människosyn. Vi fördömer andra länder där man lämnar bort eller till och med dödar nyfödda barn som har "fel" kön.

Likaså är det omoraliskt att belasta sjukvården på det sättet.

Tycker man inte att flickor och pojkar är lika mycket värda ska man inte skaffa barn.

Men du kan ju inte jämföra att döda nyfödda barn med abort. Skulle det vara ok att man dödar nyfödda barn om man inte beaktar könet kanske?

Ar aborten fri, så är den. Det ska inte behöva moraliseras om andras beslut, man kan göra abort oavsett anledning.

Nu handlar ju inte tråden om aborts vara eller inte vara. Eller om TS får göra abort. Det får hon givetvis. Det är den moraliska frågeställningen det handlar om.

Hon frågar om vi tycker att hon är dum i huvudet som vill ta bort barnet för att det är en pojke.

Det tycker de flesta av oss. Att det är fel att välja bort ett barn pga kön. TS tar ju bort barnet pga kön. Inställningen till att det finns ett fel kön och att man kan vara mindre värd pga kön är den samma, även om abort givetvis inte är samma sak som mord.

Varje gång man blir gravid kan det bli en flicka eller en pojke. 50/50.

Låter helt bisarrt att skaffa barn när man vet att det är en 50-procentig risk att man inte vill ha det man får.

Hade du behållit om det var en flicka?

Ja du är dum i huvudet. Tycker synd om dina barn för att de inte kan bli älskade för sin personlighet snarare än om de kan pissa stående. Mår illa av sådana människor som du.

Ja jag med. Mår illa av att jag skrivit denna tråd, försöker ta bort men går inte 

Tror tyvärr inte att det går. Men försök att inte vara så hård mot dig själv. Du verkar vara en tuff situation men mycket känslor. 

Håller verkligen inte med. Det finns en glidande skala avseende i vilka situationer abort kan vara moraliskt försvarbart, och i vilka situationer abort inte kan anses vara moraliskt försvarbart. Att våra lagar just i Sverige just nu inte gör någon skillnad på situationerna, betyder inte att det inte ÄR så. 

I den ena änden, finns situationer där nästan alla skulle vara OK med att en kvinna gör abort. T.ex. om hon kommer att bli ensamstående, och själv är så sjuk eller funktionshindrad (fysiskt eller psykiskt) att hon inte kommer att klara av att ta hand om barnet, utan det kommer att få en osäker uppväxt i fosterhem. Eller om graviditeten är ett resultat av en våldtäkt, och då i synnerhet en traumatisk överfallsvåldtäkt/gruppvåldtäkt av främmande gärningsmän. Eller om barnet har svåra missbildningar eller  sjukdomssyndrom, som kommer att orsaka att dess liv blir begränsat och svårt. Eller om det handlar om incest, då riskerna är mycket stora både genetiskt och psykosocialt. Eller om kvinnan är en grav missbrukare, vilket också innebär stora risker för barnet både fysiskt, intellektuellt, psykiskt och socioekonomiskt. Upptäckten att barnafadern är våldsam eller sexuellt intresserad av barn, och enda sättet att hindra att han blir ensam med barnet i framtiden (med de lagar vi har i Sverige), är att låta avliva det. 

I den andra ändan av skalan, finns kvinnor som är gifta eller sammanboende med barnafadern och vill ha barn med honom, fast "sedan". Då de anser att de inte har festat färdigt än, eller uppnått rätt pinne på karriärstegen, eller redan har bokat en utlandsresa, eller sitt bröllop - och då vill de vara smala och fina i brudklänningen och kunna dansa hela natten på bröllopsfesten. Samt även fall där ett gift par vill ta bort det andra, tredje eller fjärde barnet på grund av att de "bara planerat för ett/två/tre, och nu har vi redan skänkt bort spädbarnsutrustningen". I dessa fall skulle nog de flesta säga, att en abort är oacceptabel - hur laglig den än är. 

...och däremellan finns sedan allt annat. Kvinnor som kommer att bli ensamma mödrar, men med lite stöd i början skulle klara av det ändå. Flera barn sedan tidigare och en ansträngd situation både ork-mässigt och ekonomiskt. En äkta man/sambo som absolut inte vill ha fler barn, och hotar att gå och lämna frun ensam med de barn som redan finns. Mindre handikapp hos barnet som går att behandla/operera, men som ändå innebär mycket arbete och besvär jämfört med att ha ett normalt barn, och även lidande för barnet under tiden - t.ex. klumpfot eller harmynthet. Ovanligt låg eller hög ålder hos mamman/föräldrarna. I alla dessa fall går det att diskutera vad som är rätt och fel. 

Barnet låter generellt oönskat från både dig och din man, så då är det självklart bäst med abort! Anledningen angår absolut ingen! Skulle tro att folk gör abort av betydligt mer störda anledningar än könet om alla skulle vara brutalt ärliga, så vilka är folk att döma? Du bestämmer själv! Jag har inga barn men skulle nog kunna göra abort om det var "fel" kön. Fast det är mer av biologiska orsaker, arv och sjukdomshistoria och så. 
Men du bestämmer helt själv!