Mina barns mamma är narcissist

Har du försökt att prata med mamman om vad barnen berättar och upplever? Hade inte orosanmält enbart utifrån vad du beskriver nu. Även om det är olyckligt att barnen växer upp med en förälder med narcisstiska drag är det svårt att hävda att barnen far illa bara på grund av det. Det gör mycket att ha en sund förälder som lyssnar och engagerar sig när det är jobbigt hos den andre. Soc insatser är frivilliga och det kan göra mer skada än nytta både i er föräldrarelation och för barnen som dras in i det.

Det är just det där med mer skada än nytta som gjort att jag undvikit anmälan så här långt. Men det hela har eskalerat de senaste månaderna och det blir bara värre för varje vecka känns det som. Vi har samarbetssamtal via familjerätten, men som vanligt går det dåligt eftersom exet är helt oförmögen att diskutera sakligt utan går direkt i affekt så fort något nuddar vid hennes världsbild.

Det du beskriver verkar inte indikera narcissism. Du kanske har mer information om varför du misstänker det? 

*tar alltid äran, men aldrig ansvar, skulden eller konsekvenser för något.

* projicerar sina egna fel och brott på andra. Beskyller alltså andra för vad hon själv är skyldig till.

*Förvrider allt så att felet skall sättas på andra. Saker tas alltid ur sitt sammanhang och förvrängs för att passa hennes berättelse. 

* har helt egna spelregler, som ständigt ändras. Verkligheten ska anpassas så att hon alltid står som vinnare.

* ljuger så hon tror det själv. Hennes sanning och fakta är vad hon själva tycker.

* har ett enormt kontrollbehov och spårar ur vid minsta antydan till att mista kontrollen över något.

* anser sig bara ha rättigheter och inga skyldigheter. Hon är lättkränkt och överkänslig för kritik

* manipulativ och skicklig på att föra sig på ett korrekt sätt utåt, men har ett inre kaos

Räcker det? Eller behövs en avhandling? Narcissist är inget jag tagit ur luften, utan ju mer jag läser på om det, desto tydligare ter sig bilden.

Varför har du taggarna utåt?

Skulle nog vara rätt försiktig med att ställa en amatördiagnos som narcissist på det sättet. Det är väldigt populärt att göra det just nu och då blir det lätt att man fastnat i den stämpeln.

Istället tror att det finns en hel del jobbiga känslor och frustrationer mellan er. Hon känner sig uppenbarligen inte helt okej, och det där med att bli upprörd vid minsta antydan kan gå tillbaka till att ha känt sig oälskad eller inte uppskattad som dotter och/eller maka. Har så klart ingen aning om hur det ligger till med den saken men det är tydligt att ni behöver kommunicera bättre. Det här går ju ut över barnen. Om ni inte klarar av att tala sansat som balanserade, vuxna människor behövs det definitivt hjälp utifrån. Allra viktigast är att barnen inte ska behöva höra minsta anklagelse eller aggressionsuttryck om den ene eller andra föräldern.

TS och barnens mor har stora svårigheter att kommunicera, de verkar inte kunna nå varandra. Jag är enig med Lynx123, att ställa diagnoser när det gäller psykiska tillstånd, och givetvis även somatiska, kräver utbildning. TS har "läst på", och funnit att mamman är narcissist. Jag tyckte hans beskrivning var rätt svepande och kunde passa in på vilken frustrerad person som helst med taggarna utåt, men inte nödvändigtvis en narcissist.   

En psykolog har 5 års studier i bagaget, 300 HP, och är därför den som kan ställa diagnosen. Sedan har jag märkt just i detta forum att man ofta, väldigt ofta stämplar sin elaka eller föga samarbetsvilliga motpart som narcissist, jag undrar om det är för att skulden för det havererade samarbetet ska läggas på denna motpart? "Jag kan ju inte hjälpa detta, min fru eller man har denna psykiska sjukdom, alltså kan inte felet vara mitt". En tanke, man slipper på det sättet ifrån omgivningens klagomål och det egna dåliga samvetet. TS måste väl försöka att nalkas frun, gå halva vägen, i första hand förbarnens skull.                                                      

I TS tyder beskrivningen inte på narcissist, dock i det senare inlägget. Oavsett var det går fel så behöver TS hitta en strategi att hantera den andra föräldern. Är hon narcissist kan det vara bra att titta på tekniker för bemötande och att ha i bakhuvudet att det inte går att få henne att inse något fel hon gör så det är inte lönt att försöka. Om det finns någon anledning att orosanmåla kan inte vi avgöra, det måste du göra själv. 

Förstår din frustration. Men tycker fortfarande inte det är skäl att orosanmäla henne. Att barnen beskriver att hon är arg, skäller och lägger skulden på dem är en ganska vanlig känsla hos barn. Framförallt med separerade föräldrar. Dessutom finns det alltid ett större behov av att prata av sig om det som är dåligt än det som är bra.

Om barnen börjar må riktigt dåligt, inte längre klarar av skolan, tappr livslusten, börjar se ovårdade ut, får blåmärken osv. Klart du ska anmäla och även kontakta BUP.

Psykisk misshandel är tyvärr VÄLDIGT SVÅRT att bevisa. Även om barnen berättar är det ganska ofta som soc inte lyssnar. Tyvärr så är du en pappa, och statistiskt sett förlorar du kampen mot mamman. Försök samarbeta, försök förstå henne och hennes världsbild. Vad kan du göra för att det ska bli bättre? Vad kan du bidra med? Skit i hennes intentioner. Vad kan du lära barnen, hur kan du vara en god människa? 

Om hon utsätter dem för psykisk misshandel är det inget hon kommer erkänna ändå. Du behövs och det bästa du kan göra är att finnas där för dem och vara en trygg plats de kan vara hos, prata ut och få goda råd i hur de ska bemöta sin mamma. Visa vägen! Hon är ändå deras mamma. Om de verkligen utsätts för psykiskt våld av henne kommer de vinna massor på att du finns där, lyssnar och bara är. En dag är de starka nog att själva ta en paus från den andre föräldern men de kommer inte dit om du inte är stabil för dem. Har egen erfarenhet av detta. Barnen går starkare ur det, men dras de ständigt in i konflikter där båda föräldrarna hugger mot varandra har de ingen att vända sig till längre.

Och igen: blir de slagna eller verkligen far illa så det blir problem ska du självklart ta till åtgärder!