• Anonymtjej19897657

    Hjälp..! Min pojkvän/ex har tappat känslor, eller?

    Hej! Detta är mitt första inlägg här men vill väll mest skriva av mig och få lite tankar på vad ni tror här.

    Jag är en tjej på 19 år, och hade varit tillsammans med min pojkvän i typ 9 månader, men vi träffades för ungefär 1 år sedan. Vi båda föll direkt för varandra och vi umgicks så fort vi fick chansen, alltså även innan vi blev tillsammans. Vi satt ihop sedan dag ett. Vi båda grät när jag skulle iväg på en tjejresa i en vecka på sommaren, och vi grät när vi sa att vi älskade varandra för första gången. Jag kommer ihåg när vi satt i hans kök när vi hade varit ute och han bara satt och kolla på mig med tårar i ögonen. Jag frågade vad det var och han sa att jag bara var så fin. Han bekräftade verkligen mig. Och skrev ofta att han sakna mig även om vi varit med varandra 30 min innan, och skulle ses sen på kvällen. Vi har aldrig bråkat och kompletterar verkligen varandra bra.


    Till hösten så flyttade han upp till Uppsala för att plugga och jag bodde kvar i stockholm. Vi båda grät och tyckte det var väldigt sorgligt men sa att vi skulle ses så mycket det bara gick. Vi pratade i telefon varje dag i 1-2 timmar och sågs ändå minst 1 gång i veckan. Jag kände mig glad och älskad. Sen gick det 3 månader och blev december. 


    Han hade blivit fadder nu till våren för de nya studenterna på hans linje. (Hans roll är typ att nolla de nya studenterna, men detta inkluderande också att han blev nollad som fadder). Han hade då fullt upp med alla dessa bollningsgrejrt, förberedelser + tentor så vi kunde inte ses eller prata lika ofta i telefon. Jag, som hade mycket tid ville ju ha samma kärlek som innan, så jag började visa mer kärlek till honom än vad han visa mig. Det blev alltid jag som såg till att vi prata telefon, och när vi väl gjorde det så var han trött och kunde inte prata så länge. 

    När han blev mer distanserad från mig blev jag mer besatt av att få hans uppmärksamhet och skrev mer och mer till honom,  jag började ju må dåligt. Men tänker i efterhand att det snarare blev en börda för honom. Han skrev ändå varje dag att han älska mig. 


    Under den här perioden hann vi träffas två gånger. Innan jul var ena, och då var jag lite nervös för hur han skulle vara, men han var världens gosigaste kille, som pussade och kramades massor. Andra gången var efter jul, då umgicks vi i 1 vecka, under nyår och den 2a januari åkte vi på en resa utomlands tillsamans. Hela den här veckan var så bra, vi hade så kul, pussades och kramades. Jag kände mig mer kär än någonsin när vi sa hejdå vid Arlanda. 

    Men då, igen så hade han ju massor av grejer i skolan och som fadder, han hörde av sig en del, men jag hörde av mig mycket mycket mer, och jag mörker då hur han hör av sig mindre och mindre. Jag började igen må jättedåligt, jag upplevde ju typ att jag ?jaga? honom.


    Nu då, 16 dagar efter resan utomlands, så skulle vi ha setts, men han kunde inte, så vi ringde FaceTime, jag säger att jag inte känner mig sedd och han börjar gråta och säger att han tror han har tappat  känslor för mig. Det började tydligen för typ 1-2 månader sedan.

    Jag fattar ingenting och säger lixom att han sa att han älska mig senast idag, och då säger han att han älskar mig. Att han älskar mig mest av allt, att jag är den vackraste, roligaste, snällaste, snyggaste  tjejen han vet, och han älskar mig mest av allt. Att jag är den som betyder mest för honom i hela världen, men han ?har tappat gnistan??? Han säger lixom att han inte kan se sig med någon annan men att han inte känner just den ?känslan? med mig längre. Han gråter och säger att han inte förstår, att han känner sig känslokall, och att det känns som att han aldrig kommer bli kär igen, för att det är bara i mig han kan vara kär. Han säger att jag inte förstår hur störtkär han var i mig, och att det är omöjligt att han skulle kunna känna samma för någon annan någonsin. Hur som helst så gör vi slut, han säger att han vill att vi ska vara bästa vänner för alltid och att han aldrig vill förlora mig. För vi är ju bästa vänner. Han säger också att allt han vill är att krama mig. Att jag är hans allt.

    Jag är osäker på om någon ens kommer orka läsa allt det här, men om så är fallet så vill jag gärna ha lite råd/tankar. Han älskar mig? Han är inte kär, kan han bli det igen? Kan stressen och pressen från plugg och faderskapet plus påtryckningar från mig lett till att han känner som han gör? Har någon erfarenhet av någon liknande situatio? Hur gick det? Kan han få tillbaka ?gnistan? för mig och hur ska jag göra för att han ska få tillbaka den isåfall? Kommer gnistan verkligen hålla för evigt? VAD ska jag göra?? Jag har gråtit och gråtit men nu känner jag mig tom. Han är verkligen min bästa vän och vill inte förlora honom, men kan inte bara vara vän med honom.. jag bara babblar kanske men har någon, något att skriva?

  • Svar på tråden Hjälp..! Min pojkvän/ex har tappat känslor, eller?
  • Lynx123

    Usch, vad jobbigt. Har själv blivir dumpad i liknande situation men nu när jag är mycket äldre och åtminstone liiite visare kan jag nog se vissa saker i situationen som jag inte såg då.

    Utan att 100% veta så låter det som att ni, innan Uppsala, levde som i en liten bubbla, ungefär som en sommarromans. När han sedan flyttade brast den och det där kärleksrosa skimmret avtog för honom och istället öppnades en ny värld med en ny stad, ny vänner, nya möjligheter och, så klart, mycket att göra.

    Jag tror nog att hans intentioner var uppriktiga från början, men nu är han på en annan plats både fysiskt och mentalt. Kanske finns där en och en annan tjej också. Det gör inte dig mindre bra eller fin, men ni är båda unga och han vill nog utforska alla möjligheter som livet där kan ge.

    Nu är det bäst att du fokuserar på dig själv, dina egna vänner och intressen, dina studier eller ditt jobb etc. Bästa vänner kommer ni nog inte kunna vara, det finns för många känslor för det, utan låt tiden läka såren och gå vidare med ett fint minne av det ni hade.under några månader.

  • Tixer
    Anonymtjej19897657 skrev 2024-01-22 03:27:43 följande:
    Hjälp..! Min pojkvän/ex har tappat känslor, eller?

    Hej! Detta är mitt första inlägg här men vill väll mest skriva av mig och få lite tankar på vad ni tror här.

    Jag är en tjej på 19 år, och hade varit tillsammans med min pojkvän i typ 9 månader, men vi träffades för ungefär 1 år sedan. Vi båda föll direkt för varandra och vi umgicks så fort vi fick chansen, alltså även innan vi blev tillsammans. Vi satt ihop sedan dag ett. Vi båda grät när jag skulle iväg på en tjejresa i en vecka på sommaren, och vi grät när vi sa att vi älskade varandra för första gången. Jag kommer ihåg när vi satt i hans kök när vi hade varit ute och han bara satt och kolla på mig med tårar i ögonen. Jag frågade vad det var och han sa att jag bara var så fin. Han bekräftade verkligen mig. Och skrev ofta att han sakna mig även om vi varit med varandra 30 min innan, och skulle ses sen på kvällen. Vi har aldrig bråkat och kompletterar verkligen varandra bra.


    Till hösten så flyttade han upp till Uppsala för att plugga och jag bodde kvar i stockholm. Vi båda grät och tyckte det var väldigt sorgligt men sa att vi skulle ses så mycket det bara gick. Vi pratade i telefon varje dag i 1-2 timmar och sågs ändå minst 1 gång i veckan. Jag kände mig glad och älskad. Sen gick det 3 månader och blev december. 


    Han hade blivit fadder nu till våren för de nya studenterna på hans linje. (Hans roll är typ att nolla de nya studenterna, men detta inkluderande också att han blev nollad som fadder). Han hade då fullt upp med alla dessa bollningsgrejrt, förberedelser + tentor så vi kunde inte ses eller prata lika ofta i telefon. Jag, som hade mycket tid ville ju ha samma kärlek som innan, så jag började visa mer kärlek till honom än vad han visa mig. Det blev alltid jag som såg till att vi prata telefon, och när vi väl gjorde det så var han trött och kunde inte prata så länge. 

    När han blev mer distanserad från mig blev jag mer besatt av att få hans uppmärksamhet och skrev mer och mer till honom,  jag började ju må dåligt. Men tänker i efterhand att det snarare blev en börda för honom. Han skrev ändå varje dag att han älska mig. 


    Under den här perioden hann vi träffas två gånger. Innan jul var ena, och då var jag lite nervös för hur han skulle vara, men han var världens gosigaste kille, som pussade och kramades massor. Andra gången var efter jul, då umgicks vi i 1 vecka, under nyår och den 2a januari åkte vi på en resa utomlands tillsamans. Hela den här veckan var så bra, vi hade så kul, pussades och kramades. Jag kände mig mer kär än någonsin när vi sa hejdå vid Arlanda. 

    Men då, igen så hade han ju massor av grejer i skolan och som fadder, han hörde av sig en del, men jag hörde av mig mycket mycket mer, och jag mörker då hur han hör av sig mindre och mindre. Jag började igen må jättedåligt, jag upplevde ju typ att jag ?jaga? honom.


    Nu då, 16 dagar efter resan utomlands, så skulle vi ha setts, men han kunde inte, så vi ringde FaceTime, jag säger att jag inte känner mig sedd och han börjar gråta och säger att han tror han har tappat  känslor för mig. Det började tydligen för typ 1-2 månader sedan.

    Jag fattar ingenting och säger lixom att han sa att han älska mig senast idag, och då säger han att han älskar mig. Att han älskar mig mest av allt, att jag är den vackraste, roligaste, snällaste, snyggaste  tjejen han vet, och han älskar mig mest av allt. Att jag är den som betyder mest för honom i hela världen, men han ?har tappat gnistan??? Han säger lixom att han inte kan se sig med någon annan men att han inte känner just den ?känslan? med mig längre. Han gråter och säger att han inte förstår, att han känner sig känslokall, och att det känns som att han aldrig kommer bli kär igen, för att det är bara i mig han kan vara kär. Han säger att jag inte förstår hur störtkär han var i mig, och att det är omöjligt att han skulle kunna känna samma för någon annan någonsin. Hur som helst så gör vi slut, han säger att han vill att vi ska vara bästa vänner för alltid och att han aldrig vill förlora mig. För vi är ju bästa vänner. Han säger också att allt han vill är att krama mig. Att jag är hans allt.

    Jag är osäker på om någon ens kommer orka läsa allt det här, men om så är fallet så vill jag gärna ha lite råd/tankar. Han älskar mig? Han är inte kär, kan han bli det igen? Kan stressen och pressen från plugg och faderskapet plus påtryckningar från mig lett till att han känner som han gör? Har någon erfarenhet av någon liknande situatio? Hur gick det? Kan han få tillbaka ?gnistan? för mig och hur ska jag göra för att han ska få tillbaka den isåfall? Kommer gnistan verkligen hålla för evigt? VAD ska jag göra?? Jag har gråtit och gråtit men nu känner jag mig tom. Han är verkligen min bästa vän och vill inte förlora honom, men kan inte bara vara vän med honom.. jag bara babblar kanske men har någon, något att skriva?


    Det är bara bullshit säger jag, tycker han allt det där om dig men sen är den där känslan som saknas det bara dålig ursäkt, vill förmodligen inte vara ihop med dig längre alls, eller hitta ny tjej på skolan, eller vill han knulla runt. 

    Hur gammal är ni?
  • Dexter dot com

    Han är ärlig och säger att han vill att ni ska vara vänner och du klarar inte att bara vara vän med honom så släpp honom och gå vidare.

  • Anonym (Plugg)

    Har sett det så många gånger. Första förälselsen, man tror det är för evigt och umgås intensivt, kanske dagligen.

    En drar iväg till annan ort, plugg t ex. I början är allt som vanligt men sen glider man isär. Den som flytt börjar upptäcka en helt ny värld. Man kämpar på ett tag, lite konstgjord andning, inser inte att det är kört och sen tar det slut. 

    Inte mycket att göra. Man får bryta ihop, gråta floder och sen gå vidare.

    Skippa detta med vänner, det kommer bara göra ont och riva upp sår.

  • Tink

    Å, jag känner så mycket med dig kring detta. Jag är nu betydligt äldre än du, men minns fortfarande hur det var när jag var 19 - dessutom har jag en dotter som bara är några år yngre än du och har allt det där framför sig.

    När man är 19 och blir förälskad, så är det som om hela världen stod still och ingenting och inget kan komma emellan er. Ni är prinsessan och prinsen och hela världen tittar på er med avund. Men när man är i den åldern där ni är, är man ännu inte helt färdig som människa, det är så mycket som förändras runt omkring och inuti. Man hittar nya aspekter i livet, nya intressen, nya passioner och nya känslor och allting som man tidigare tog för givet ställs på ända.

    Som det verkar, så har det hänt med honom. Han förändras nu till en annan människa och med det förändras även hans känslor. Jag tvivlar inte en sekund att han verkligen vill älska dig av hela sitt hjärta, men något är inte längre som förut. Det är inte ditt eller hans fel, det är bara att ni mognar vidare som människor, får andra referenser och andra omständigheter som gör att känslorna förändras. Det är inte uteslutet att han en dag kommer tillbaka till dig igen, men jag tror tyvärr inte att det blir nu och kanske komemr det aldrig att hända.

    Kärlek kan man inte tvinga fram, varken från sig själv eller från någon annan. Kärlek måste vara villkorslös och utan tvång. Sjunk in i det vackra du känner och acceptera att livet tagit en ny fas. Var ledsen, gråt om det känns bra, men ring inte och böna, gråta eller tjata. Om han vill gå, så finns det inget i världen du kan göra för att hålla honom kvar, men det är upp till dig att välja hur han ska minnas dig.

    Fokusera på ditt liv, dina vänner, familj, träning, studier och hobbies. Jag vet att allt det där känns olidligt torftigt i jämförelse, men lita på mig, du kommer att uppleva samma kärlek med någon annan igen och en dag kommer du knappt ens minnas den här killens namn.

    Kram till dig!

  • Anonymtjej19897657

    Hej Igen! Kanske behövde höra lite av detta. Mina närmsta vänner, som kom hit igår sa verkligen bara till mig att han är förvirrad och att det verkligen inte är rätt, att han kommer ångra sig. En av mina kompisar var med om en liknande situation, och det var slut i 1 månad. Hon säger att hon var exakt som mig, överröste med kälek, och kände sig inte sedd. Han gjorde slut och båda var ledsna. Sen så gav de det en till chans och nu så ligger båda på samma nivå. Detta ger ju mig också hopp? Men ska väll inte ha det, han vill dock att vi ska höras mycket nu, ska jag bara inte svara på det han skriver till mig då? Jag frågade om det var nån annan tjej och då börja han gråta på nytt och sa att  jag verkligen inte får tro det. Jag är också väldigt bra vän med hans kompisar i Stockholm, vi har vart med varandra hela detta året. Det värsta är att min bästa vän och hans bästa vän träffades via oss, och är tillsammans, vi gjorde massor av saker tillsammans. Alla.

  • Dexter dot com
    Anonymtjej19897657 skrev 2024-01-22 09:39:01 följande:

    Hej Igen! Kanske behövde höra lite av detta. Mina närmsta vänner, som kom hit igår sa verkligen bara till mig att han är förvirrad och att det verkligen inte är rätt, att han kommer ångra sig. En av mina kompisar var med om en liknande situation, och det var slut i 1 månad. Hon säger att hon var exakt som mig, överröste med kälek, och kände sig inte sedd. Han gjorde slut och båda var ledsna. Sen så gav de det en till chans och nu så ligger båda på samma nivå. Detta ger ju mig också hopp? Men ska väll inte ha det, han vill dock att vi ska höras mycket nu, ska jag bara inte svara på det han skriver till mig då? Jag frågade om det var nån annan tjej och då börja han gråta på nytt och sa att  jag verkligen inte får tro det. Jag är också väldigt bra vän med hans kompisar i Stockholm, vi har vart med varandra hela detta året. Det värsta är att min bästa vän och hans bästa vän träffades via oss, och är tillsammans, vi gjorde massor av saker tillsammans. Alla.


    Bryt helt med honom eftersom du inte vill vara vän med honom! Han får respektera att du inte fixar att bara vara vänner precis som du respekterar att han inte vill ha ett förhållande med dig.
  • Deeru

    När den där gulliga lulliga rosa förälskelsen har lagt sig, vilket den gör efter ett år, det är då man måste kunna älska varandra på ett djupare plan. 


    När hans förälskelse började svalna för att mogna till kärlek samtidigt som du var så "på" kanske han började känna sig lite kvävd? 


    Ta en liten paus, hör inte av dig till honom. Låt honom få kämpa lite.

  • Anonym (Ho)
    Deeru skrev 2024-01-25 15:59:43 följande:

    När den där gulliga lulliga rosa förälskelsen har lagt sig, vilket den gör efter ett år, det är då man måste kunna älska varandra på ett djupare plan. 


    När hans förälskelse började svalna för att mogna till kärlek samtidigt som du var så "på" kanske han började känna sig lite kvävd? 


    Ta en liten paus, hör inte av dig till honom. Låt honom få kämpa lite.


    Håller med! En sak som kan fungera är om du provar att inte höra av dig till honom. Låt honom kontakta dig och svara inte genast. Låt det gå ett tag, eller kanske inte svara alls. Många killar/män verkar gilla när dom får kämpa lite. 
Svar på tråden Hjälp..! Min pojkvän/ex har tappat känslor, eller?