Det här syftar främst på kvinnor du känner, men inte enbart dem. När kvinnor kommer upp i 40-årsåldern och är barnlösa, och mer och mer börjar acceptera (men inte gilla) att de aldrig kommer få egna barn, känner du sympati för dessa?
Ja, eftersom min fru är en av dem.
Ja, varför skulle man INTE känna sympati för någon annans sorg?
Ja, stött på flera sådana. Dels via mitt jobb. Sen har jag även några privat.
Det var det som gjorde att jag började donera spermier för många år sedan. Men det har ju sin gräns, är det för sent så är det för sent.
Har själv flera egna barn hemma, är ensamstående. Även om det är mycket jobb och effektivt dränerar min ekonomi så är jag oerhört tacksam för dem.
Generellt ja. Men inte när de fyller sida efter sida på webforum med inlägg om att det är alla män som inte donerar sperma som är orsaken till deras lidande.
Ja men det är väl lika synd om män som är ofrivilligt barnlösa?
Bland många par som söker hjälp för barnlöshet hittar man inga fel, men det kan vara något fel medicinskt på kvinnan eller mannen, lika tråkigt för vem det än är.
Gäller det singlar som vill ha barn är det väl lika tråkigt för kvinnor som män som önskar bli föräldrar.
Varför skulle man inte känna empati för folk som har sorg?
Känner du inte empati för folks sorg?
känner du mer sorg för män än för kvinnor eller vad menar du?
Ja men det är väl lika synd om män som är ofrivilligt barnlösa?
Bland många par som söker hjälp för barnlöshet hittar man inga fel, men det kan vara något fel medicinskt på kvinnan eller mannen, lika tråkigt för vem det än är.
Gäller det singlar som vill ha barn är det väl lika tråkigt för kvinnor som män som önskar bli föräldrar.
Varför skulle man inte känna empati för folk som har sorg?
Känner du inte empati för folks sorg?
känner du mer sorg för män än för kvinnor eller vad menar du?