Autism och att visa hänsyn, respekt etc

Helt ärligt, jag hade lämnat det skeppet.
Hade helt enkelt inte varit beredd på att utplåna mig själv för ett styvbarn.

Min erfarenhet är att neurotypiska har precis lika svårt att förstå autisters behov så det går åt båda hållen.

Det är vanligt att autister har svårt med tidsuppfattning. Testa att ta ett tidshjälpmedel på toan exempelvis en äggklocka, timstock eller time timer och bestäm hur länge han får vara inne på toan. Vid behov kan man ha ett visuellt schema med saker han ska göra där exempelvis borsta tänderna, duscha mm 

Gör i ordning ett annat krypin där han får vara ifred och spela exempelvis en garderob om ni har inbyggda sådana eller gör en koja. 

Köp en egen dator och tv till honom och se till att det finns bröd hemma i frysen så det inte gör något om han tar det sista. 

Att han blir ledsen för att ni inte gör frukost till honom är troligtvis för att han förväntat sig att saker ska bli på ett visst sätt sen blir det inte så skulle han alltid göra frukost själv hade han blivit ledsen om ni helt plötsligt gjorde frukost åt honom en dag. Var tydlig med vad ni förväntar er av honom och förändras något kommunicera det i god tid innan inte samma dag. 

 

Har han tvångstankar? 

pans/pandas kan man också fundera på. 

Tydlighet och förutsägbarhet är ofta A och O.. han är 11 år biologiskt inom de områden han har svårigheter är han  7 -8 år ( man brukar dra bort ca 30% av åldern ) 

Ofta är det viktigt att rutiner ser lika ut varje dag..som frukosten - antingen gör ni frukost varje dag eller så gör han den varje dag - det kan inte handla om att ni just den morgonen inte hinner..då blir det ? fel ? och han fixar det inte ?= utbrott.. samma sak med brödet är hjärnan inställd på att äta en macka och det inte finns så blir det ? fel? = utbrott / frustration 

Toaletten..svårt något är uppenbarligen ? fel? med den ni kallar lilla toaletten- antingen får ni försöka komma på vad det är som är ? fel? och se om det är något ni kan fixa till så att den blir acceptabel ?
Arbeta med timstock / mobillarm så han inte fastnar på toan?se till att antingen alla andra som behöver använda toan är där före honom eller med hjälp av timstock ( eller annat tidshjälpmedel) ser till att han kommer in där så pass tidigt att ni andra hinner det ni ska trots att hans besök tar 45 min..

Överhuvudtaget jobba med timstock, bildstöd , HandiKalender ? som gerhonom en tydlig visuell bild över när han ska påbörja varje moment och när det ska avslutas för att hinna med nästa .

O mat övh.. det han äter får man ? helt enkelt? se till att det alltid finns så mycket hemma att det räcker till alla alt,ser man att det tryter förmå syskon som man vet kan tänka sig att äta något annat att välja det andra alternativet istället ?min erfarenhet är att syskon är otroligt förstående om man förklarar på rätt sätt och självklart ser till att de också får de där mer eftertraktade sakerna när man handlat nytt..

Precis som alla andra kan han lära sig att visa hänsyn men det kräver mer tid och en fyrkantighet ? att dela upp tv - tiden  om ni bara har en? antingen att varje barn får bestämma mellan olika klockslag eller att barnen delar upp dagarna mellan sig ..vet han att på ? tisdag klockan 16.30-19.00 är det jag som väljer vad som ska vara på tv? så är det lättare att acceptera att syrran tittar på ett tv program på  måndag  när han vill titta?då man kan hänvisa till att ? idag är det X tur att välja i morgon är det din tur?..det kommer inte magiskt bli konflikt och utbrottsfritt utan man kommer få upprepa detta med vems tur det är många gånger innan det fastnat?

Vi använder oss av scheman, timstock osv. Det funkar inte. Går inte att tidsätta att bajsa t ex. 
Han har eget rum han kan vara i om han vill vara själv. Där han har tv spel osv. Vi har inte råd att köpa egna datorer osv till alla barn. Sen måste skärmtiden vara delvis begränsad. Vi har provat med fri skärmtid och då spelar han 5-6 timmar efter skolan och 13-14 timmar på helgerna. 
Men min fråga rörde inte det. Utan hur man tränar på att via respekt och hänsyn till sin omgivning.
Han äter inte bröd som man måste tinat i micron uran det måste vara färskt eller vad man ska säga.Nej.Han gör frukost själv varje dag. Men förväntar sig ändå varje dag att vi ska göra det. Likväl som han varje dag behöver instruktioner om vart tallriken ska stå i diskmaskinen och vilken tvål han ska använda i duschen fast det varit samma i flera år. 

Vi har flera barn med diagnoser. Vi har timstockar, timetimer, scheman, bildstöd osv. Men det funkar inte på honom. 
Vi har haft bestämda antal minuter, bestämda klockslag osv för skärmtid och det funkar inte. Vi är konsekventa men det "går inte in" eller vad man ska säga. Han lär sig inte av att det är samma sak varje dag. Precis som jag skrev ovan behöver man ge instruktioner för samma saker varje dag som han gjort i flera års tid.

Jag berättade hur ni visar hänsyn, du ville ha tips och idéer. Uppenbarligen föredrar han ett mindre utrymme eftersom han föredrar att sitta på toan och spela försök återskapa det i en annan del av bostaden. Prata med honom och hitta lösningar tillsammans. 

Brödet i frysen är för er andra. Investera i en brödrost så det går snabbt att tina. Ha scheman med tider för TVn och datorn. 

Ni kan sätta timstocken på 15 minuter exempelvis så hinner han garanterat. 

jag har ställt mig delvis samma frågor som du innan jag började förstå många konflikter och "metoder" senare.

nu, flera år senare efter att ha samtalat med barnet har jag insett att det var min förståelse som inte var tillräcklig.

Jag sökte lösningar utifrån ungefär samma perspektiv som du nu formulerar dem, dvs. hur kan man få barnet att ändra beteende med en liten underton och känsla att det handlar om egoism, bristande respekt, kanske lite ouppfostrad etc.

Utifrån det jag ser nu skulle jag börja med att helt vända på frågan; hur kan jag/vi ändra mitt/vårt beteende för att det ska fungera bättre? Vad är det jag inte ser och förstår?

Inom autismspektrat kan barnets perception och behov skilja sig väldigt mycket från andra. Det är inte enkelt att dra slutsatser av generella beskrivningar av diagnosen. 
En väldigt intressant och spännande sida av diagnosen har jag upptäckt ganska nyligen. Självklart på många sätt men något man lätt missar att se, tänka på och prata om;
Både han och ni behöver lära er om varandra, på ett lugnt nyfiket sätt. För det behöver ni utbildning och stöd på något bra sätt, det är inte så enkelt att själv veta vilka frågor man ska ställa.

Det finns en lång, lång lista med tänkbara "egenheter" som kan finnas hos honom. Stora och små saker som han knappt är medveten om, han tror att alla fungerar likadant och behöver själv lära sig vad som är "en grej" (som vi kallade det) och vad som bara är en naturlig del av intressen, behov, personlighet.

Vi har alla såna blinda fläckar, saker som vi tycker är självklara, naturliga och tror gäller alla.. tills vi en dag upptäcker att det är något ovanligt eller udda.

För någon inom autism spektrat så är den listan kanske ganska lång. Några exempel (som jag kommer ihåg just nu):
- automatisering kan vara ett problem för vissa. Dvs. att lära sig göra något rutinmässigt utan att behöva tänka varje gång, som att duscha, tex. De flesta av oss gör hela proceduren utan att fundera på vad vi gör. Vi kan slappna av och tänka på annat.. Så är det inte för alla, inom spektrat är det fler som inte funkar så.
- lokalsinne. Varierar inom normalpopulationen men fler inom spektrat har stora problem med detta.
- överkänslighet för sinnesintryck: varmt, kallt mot huden. hårt tryck, smaker, ljud, ljus etc.

Detta är inte helt okända saker men man behöver alltså tänka på att barnet med diagnos inte förstår att de flesta andra fungerar väldigt annorlunda. Barnet tycker därför att vi normalstörda reagerar extremt märkligt, vi är orättvisa, vi bråkar om saker som är självklara (tror barnet). etc.

Ni behöver ta hjälp av habiliteringen, Bup och andra för att få upp er gemensamma kunskapsnivå om er egen funktion och varandras.

Så länge barnet är litet så behöver man dock som vuxen acceptera behoven och ta ett större ansvar för att hitta lösningar, prioritera (tex. en dator till). Var inte för strikt och fyrkantig med skärmtid. Vi försökte med det men jag har insett att det var konflikter som aldrig går att vinna, lösa eller leder till något positivt.

Till sist. Acceptera att det inte går att vinna särskilt många av dessa strider, välj några av de viktigaste och lös resten genom att sänka ambitionsnivån och "köpa sig" lösningar. Om relationerna kraschar får ni snart ännu större problem med depression och värre. I det läget kan man knappt sköta sitt jobb eller någångting.

Ta hjälp av professionella

Det är skillnad på att kunna någonting och att faktiskt förmå det i stunden. Det är vanligt att praktiska sysslor drar enormt mycket energi för en autistisk person. Har han inte ens fått kläm på hur han ska ställa en tallrik i diskmaskinen så är det inte direkt oväntat om det finns många moment i att bre frukostmackor som fullkomligt suger musten ur honom.

Visst blev det frukostmackor till sist, men i vilket skick är han efteråt? Orkar han en skoldag på det? Eller orkar han bre mackor när han varit i skolan flera dagar i rad och nyss gått upp och inte riktigt vaknat?

Han går inte till toan för att spela, utan för att uträtta sina behov. Sen blir han fast i spelandet fast han är klar. Han kan sitta i soffan och spela eller på sitt rum också. Han går endast till toan när han ska kissa eller bajsa. Det går inte att prata med honom. Han kan inte komma med förslag på lösningar själv. Han säger endast "Jag vet inte" eller "Jag vill inte säga" när man försöker prata med honom. Han har stora svårigheter med att uttrycka sig.

Han äter inte rostat bröd utan endast såna runda bröd. 

Timstockar och liknande som jag skrev ovan funkar inte. Han kan inte avsluta spelet. Spelet har inget naturligt avslut utan kan pågå hur länge som helst och han kan inte sluta mitt i en match t ex. Och sen börjar han en ny match, fast man sagt att han får avsluta när matchen slutar t ex. Fast man står bredvid trycker han igång en ny match och får utbrott om man är konsekvent. Varje gång. Oavsett hur många gånger vi varit konsekventa. Vi har provat med fasta tider för tv, dator osv och det funkar inte. Ibland gör vi annat t ex kl 18 när han har sin speltid. Och då ska han ha annan tid och då blir det på ett syskons speltid och det leder endast till ännu mer konflikter. Fasta minuter funkar inte, då vill han spara tid och vi ska hålla koll på hur många minuter han spelat och hur många minuter som är kvar osv och det går inte med flera barn i familjen.