Hon är den jag vill dejta men hon har ingen aning. Vad bör jag göra nu?

Har några direkta frågor som du gärna får svara på:

- Du skriver att hon skulle "tolka det fel" om du frågade henne - vad menar du med det? Vad vore fel sätt att tolka det på?

- Du är rädd att hon ska förstå att hon gillar dig - NÄR vore det okej för dig att hon förstår att du gillar henne?

- Är du medveten om att känslor och förståelse för andras känslor inte är digitala? Det vill säga - om någon visar intresse för mig och vill prata med mig är det första jag tänker inte att personen i fråga är galet kär i mig, utan att den på något sätt tycker att jag är trevlig och vill lära känna mig mer - vilket oftast leder till att jag själv tycker att personen är trevlig och vill lära känna den mer. 

Du skriver att du inte vill "överbelasta" henne, och i grunden är det förstås fint av dig, att inte vilja vara för på. Men sanningen är ju att du faktiskt aldrig kan veta vad som är överbelastande för henne. Om en kille skulle höra av sig till mig en gång i veckan och skriva något kort, utan att föra samtalet vidare, skulle jag bli väldigt fundersam. Dels över vad han vill, dels över att han inte ger mig något tydligt som jag kan reagera på.

Jag skulle snarare fundera över HUR samtalen ser ut snarare än hur ofta man skriver. Om du tar initiativet till samtal två-tre gånger i rad, och hon inte gör det skulle jag tolka det som att hon inte vill skriva med dig. Hur ser det ut egentligen?

Men du låter det ju inte alls växa naturligt nu? Alla mina relationer har börjat på ditt önskade sätt, genom att vi kommunicerade, antingen irl eller på nätet, en kommunikation som blev mer och mer och på ett naturligt sätt mer intim. Absolut inte genom att en gång i veckan skriva tre rader. Och som jag skrev i mitt tidigare inlägg är det inte BINÄRT att tycka om någon eller inte. Någon som visar ett visst intresse gör att man inser att den personen på något sätt tycker om en, men om det är en brinnande kärlek eller att personen bara gillar en lite grann vet man inte och det får visa sig framöver.

Du ignorerade mitt tidigare inlägg, så jag upprepar: du gör inget för att växa in i en relation med henne nu. Samtliga mina relationer har börjat med en vänskap som har vuxit, utan att man uttalat ?dejtar?, men det viktiga ordet där är vänskap. En ömsesidig kontakt som båda initierar och som blir oftare, djupare och mer intensiv. Inte tre rader en gång i veckan ?

Jag skrev exakt det. Dugör inget för att ni ska växa in i en relation. När skrev du senast? Skriver hon någonsin till dig?

Komplext? Det är inte det minsta komplext. Att människor blir kära/intresserade av någon är bland det vanligaste som finns, och din situation skiljer sig inte från alla milj andra människor som är det. Att ni bor långt ifrån varandra gör det förstås lite svårare, men som jag skrivit tidigare: som det är nu gör du inte alls tillräckligt för att ni ska få en relation. 

Sen blir jag lite fundersam över att du bara skriver om hur du planerar och planera, men inget om att faktiskt lära känna henne som person. För att göra det måste man visa intresse, även om det är läskigt och ovant. Och då är det ingen nackdel att hon förstår att du har ett visst intresse för henne. Har man inte intresse av någon hör man inte av sig alls, så det enda din nuvarande strategi kan leda till är att hon blir förvirrad över vad du egentligen vill.

Men nu talar du ju emot dig själv. Du argumenterar ju för att hon inte vet att du är intresserad - varför skulle hon då reagera över att du skriver med henne?

Ts, märker du själv att du upprepar dig väldigt mycket? Jag kan förstå att du upprepar själva åsikterna, men du kommer inte med någon ny information eller argument utan använder samma fraser. Håller du med eller tycker du att du förklarar dig och dina åsikter på ett bra sätt?

Du säger emot dig själv. Jag lyckas inte citera flera inlägg, men här är saker du har skrivit: