• Anonym (Ensam)

    Min relation är extremt tråkig

    Från en fantastisk relation till en dötråkig relation på 11 år. De tre första åren var helt magiska. Vi var perfekta för varandra. nästkommande 4 år var turbulenta och de tre sista åren har varit jättejobbiga. Hon har tappat sexlusten och vill inte ta hjälp. Vi har försökt med allt men det är dött lopp. Hon har tappart all sex-appeal. Barnen sover i vår säng och jag på madrass i vardagsrummet. Alla försök till att lösa konflikter och problem saboterar hon med tårar, suckar, skrik och att gå från bordet. Jag dör inombords. Mitt liv med henne maler ner mig långsamt och jag får fullständig panik. Är redan skild en gång och tänker på barnen och skäms för mina tankar på att separera eller vara otrogen. Enligt henne är allt bra och hon ser inga problem i vår relation eller med att vi har sex 5 min varannan månad. Vi år båda i 40-års åldern och det borde väl kunna vara bättre än såhär. Förra veckan sa jag att vi skiter helt och hållet i vårt sexliv för det är inte kul att ha sex med henne längre. Hon har blivit extremt oflexibel och efter alla år av hennes stormande känsloliv har jag bara tröttnar. Då blev hon orolig och undrade om jag skulle träffa någon annan. Jag sa att det brukar ju bli så tids nog när man inte löser konflikter konstruktivt, är ovillig att kompromissa och dessutom inte ligger med varandra. Då är man ju främst bara vänner. Jag kommer att dö i förtid om det ska fortsätta såhär. Är så sjukt ledsen om kvällarna och känner mig så otroligt ensam och ekonomiskt utnyttjad av henne. Betalar för hela boendet och för hennes tidigare barn och våra gemensamma medan hon lägger alla sina pengar på sina tidigare barn. Det känns som jag sitter fastkedjad och jag vet inte hur jag ska ta mig ur eller få rätsida på vår relation. Alla försök till samtal och konfliktlösning slutar med att hon skriker, gråter, suckar, åker iväg i sin bil flera timmar och sen kommer hon hem och då fortsätter cirkusen och efter ett tag övergår den till utfrysning. Då bildar hon grupp med sina tidigare döttrar och våra gemensamma barn och skrattar och är helt oberörd medan hon varken tittar på mig eller pratar med mig. Vill inte bråka inför barnen och brukar då mest gå undan. Jag är så olycklig och så ledsen. Önskar jag hade energin och styrkan som jag en gång hade för då skulle jag bara göra slut men nu har jag så dåligt samvete för barnen. 
  • Svar på tråden Min relation är extremt tråkig
  • OlgaElvira

    För din egen skull och för dina barns skull, bryt upp. Du bör nog föreslå parterapi oavsett om ni går  isär eller inte. Ni kommer ju att vara föräldrar tillsammans livet ut. Glr en exitplan, steg för steg. Bostad, bodelning, barnens vardag.
    Vad du än gör, tala inte illa om henne inför barnen. Det kommer att vara till din fördel längre fram.
    Har du någon släkting eller vän  du kan förtro dig till, någon som du kan kontakta när det är som jobbigast.
    Er relation blir en förebild för barnen om hur en relation ska vara, att nan ska stå ut. Är det en framtid du önskar för dina barn. Vänta också med att inleda en ny relation, du behöver andas och hitta dig själv, risken är annars att du hamnar i liknande relation igen. Inte ovanligt att man dras till det man känner igen. 
    Det kommer att bli jobbigt, du kommer att ifrågasätta ditt beslut många gånger men läs då igen din egen trådstart och påminn dig om att du är värd bättre.
    Lycka till i ditt liv.

  • Anonym (Aurora)

    Jobbigt! Det låter som att sexet är det minsta problemet här - ni är helt enkelt inte lyckliga ihop. Bra förslag med parterapi eftersom ni har barn, men snarare för att kunna ha en fortsatt relation som föräldrar. 

    Som med alla relationsproblem så har hon säkert en annan version av det hela. Vad tror du det är som fått henne att stanna av på det sätt du beskriver? Har hon sagt vad som fått henne att tappa intresset? Av er konversation om otrohet så låter det nästan som att du "hotar" med det för att få ligga. Och varför bara 5 minuter sex varje gång? Det är ju inte ens tid för att värma upp, så att säga. Och hur kommer det sig att du betalar för allt - har ni kommit överens om det arrangemanget?

    Du mår onekligen dåligt i den här relationen. Rent spontant skulle jag uppmuntra er att separera en tid, utan drama. Kommunicera så lugnt och moget som möjligt. Umgås med dina vänner, gå i terapi, försök att få nya perspektiv, gör roliga saker med barnen. Ge dig inte in i ny relationer än....lägg det på is tills efter skilsmässan. Det kommer gå bra, men krävs arbete och tålamod. Kram

  • Anonym (Pos)
    Anonym (Ensam) skrev 2023-11-20 23:27:42 följande:
    Min relation är extremt tråkig
    Från en fantastisk relation till en dötråkig relation på 11 år. De tre första åren var helt magiska. Vi var perfekta för varandra. nästkommande 4 år var turbulenta och de tre sista åren har varit jättejobbiga. Hon har tappat sexlusten och vill inte ta hjälp. Vi har försökt med allt men det är dött lopp. Hon har tappart all sex-appeal. Barnen sover i vår säng och jag på madrass i vardagsrummet. Alla försök till att lösa konflikter och problem saboterar hon med tårar, suckar, skrik och att gå från bordet. Jag dör inombords. Mitt liv med henne maler ner mig långsamt och jag får fullständig panik. Är redan skild en gång och tänker på barnen och skäms för mina tankar på att separera eller vara otrogen. Enligt henne är allt bra och hon ser inga problem i vår relation eller med att vi har sex 5 min varannan månad. Vi år båda i 40-års åldern och det borde väl kunna vara bättre än såhär. Förra veckan sa jag att vi skiter helt och hållet i vårt sexliv för det är inte kul att ha sex med henne längre. Hon har blivit extremt oflexibel och efter alla år av hennes stormande känsloliv har jag bara tröttnar. Då blev hon orolig och undrade om jag skulle träffa någon annan. Jag sa att det brukar ju bli så tids nog när man inte löser konflikter konstruktivt, är ovillig att kompromissa och dessutom inte ligger med varandra. Då är man ju främst bara vänner. Jag kommer att dö i förtid om det ska fortsätta såhär. Är så sjukt ledsen om kvällarna och känner mig så otroligt ensam och ekonomiskt utnyttjad av henne. Betalar för hela boendet och för hennes tidigare barn och våra gemensamma medan hon lägger alla sina pengar på sina tidigare barn. Det känns som jag sitter fastkedjad och jag vet inte hur jag ska ta mig ur eller få rätsida på vår relation. Alla försök till samtal och konfliktlösning slutar med att hon skriker, gråter, suckar, åker iväg i sin bil flera timmar och sen kommer hon hem och då fortsätter cirkusen och efter ett tag övergår den till utfrysning. Då bildar hon grupp med sina tidigare döttrar och våra gemensamma barn och skrattar och är helt oberörd medan hon varken tittar på mig eller pratar med mig. Vill inte bråka inför barnen och brukar då mest gå undan. Jag är så olycklig och så ledsen. Önskar jag hade energin och styrkan som jag en gång hade för då skulle jag bara göra slut men nu har jag så dåligt samvete för barnen. 
    Det ska du ha. Kolla upp det där med ekonomi. Ni bör båda betala för boendet.

    Oddsen är emot er för ni har båda fel syn på familjeliv med skilsmässor till höger och vänster. För era barns skull hoppas jag att ni tar er samman. Glöm det där med bekräftelse. Du är vuxen nu, inget barn. Det är du som ska ge bekräftelsen till de i din omgivning och få styrka av det.
  • Anonym (Pos)
    OlgaElvira skrev 2023-11-21 02:02:04 följande:

    För din egen skull och för dina barns skull, bryt upp. Du bör nog föreslå parterapi oavsett om ni går  isär eller inte. Ni kommer ju att vara föräldrar tillsammans livet ut. Glr en exitplan, steg för steg. Bostad, bodelning, barnens vardag.
    Vad du än gör, tala inte illa om henne inför barnen. Det kommer att vara till din fördel längre fram.
    Har du någon släkting eller vän  du kan förtro dig till, någon som du kan kontakta när det är som jobbigast.
    Er relation blir en förebild för barnen om hur en relation ska vara, att nan ska stå ut. Är det en framtid du önskar för dina barn. Vänta också med att inleda en ny relation, du behöver andas och hitta dig själv, risken är annars att du hamnar i liknande relation igen. Inte ovanligt att man dras till det man känner igen. 
    Det kommer att bli jobbigt, du kommer att ifrågasätta ditt beslut många gånger men läs då igen din egen trådstart och påminn dig om att du är värd bättre.
    Lycka till i ditt liv.


    Vek inställning. Ditt inlägg kan ses som en tips på hur man absolut inte ska agera.
  • beli
    Anonym (Pos) skrev 2023-11-21 05:39:30 följande:
    Vek inställning. Ditt inlägg kan ses som en tips på hur man absolut inte ska agera.
    Jag tycker tvärtom. Vad är det du tycker är vekt och dåligt i svaret?
  • Anonym (Ensam)

    Tack Aurora

    Hon har bestämda åsikter och allt ska vara på ett visst sätt. Det finns bara ett rätt sätt och det är hennes sätt, samtal om gemensamma lösningar och kompromisser leder bara till bråk, skrik och att hon lämnat rummet. Hon har sagt att hon har så mycket att göra men ändå kan hon spendera timmar på insta eller surfa runt på nätet. Hon vill inte ta hjälp från terapeut. Det är mycket ?men jag kan inte? ?Det vill inte jag? ?Då får du göra det själv? osv och det kan vara resor, aktiviteter med familjen, träffa vänner osv. Om det inte sker exakt på hennes villkor, helt kompromisslöst så blir det inget. Hon kan klippa kontakten i flera veckor om det inte blir som hon tänkt sig och det går inte att utmana henne för jag orkar inte hålla ut så länge. Jag tror bara hon är ointresserad av sex eller hon säger att hon gått upp i vikt och därför inte vill ha sex. Jag har alltid sagt att jag tycker att hon är snygg och sexig men det hjälper inte. Hon säger att hon vill gå ner i vikt men vägrar gå till gymmet eller ge dig ut i spåret. Jag har föreslagit att hon kan ta vilken aktivitet som helst som ger en pulsökning men det vill hon inte. Försökt få med henne till gymmet eller ut i spåret. Jag lagar mycket sallader och sånt som ska hjälpa henne att må bättre. Jag har föreslagit att hon kan halvera Portionen men då är hon ju bara hungrig säger hon och det går inte att hitta lösningar. Allt ska helst ske automatiskt och utan minsta lilla ansträngning.  Hon tvingar ju in mig i en tillvaron i så gott som helt utan sex och det blir svårare och svårare för varje dag att stå ut hemma.  Det är klart jag nämner för henne att jag snart inte står ut längre och att jag föreslagit att vi ska öppna upp relationen eftersom hon inte vill ta hjälp men det blir bara NEJ och NEJ hela tiden. Till slut ger man ju upp. 

  • Anonym (Aurora)

    Jag förstår! Samtidigt kan ni ju inte fortsätta så här. Tycker nog att du kan ställa ett ultimatum, vänligt men bestämt, att gå till familjerådgivning eller separera. Boka en tid. Vill hon inte följa med så gå själv. Det kan helt enkelt inte fortsätta. Gör dig själv och alla en tjänst dock genom att inte söka dig till andra kvinnor eller göra något dumt innan ni gått skilda vägar. Var en gentleman istället, och var där för barnen. På så sätt ger du henne möjligheten att förbättra er relation, utan skrik och gråt, och du kommer kunna behålla din ära och integritet intakt. Lycka till.

  • KimLinnefeldt
    OlgaElvira skrev 2023-11-21 02:02:04 följande:

    För din egen skull och för dina barns skull, bryt upp. Du bör nog föreslå parterapi oavsett om ni går  isär eller inte. Ni kommer ju att vara föräldrar tillsammans livet ut. Glr en exitplan, steg för steg. Bostad, bodelning, barnens vardag.
    Vad du än gör, tala inte illa om henne inför barnen. Det kommer att vara till din fördel längre fram.
    Har du någon släkting eller vän  du kan förtro dig till, någon som du kan kontakta när det är som jobbigast.
    Er relation blir en förebild för barnen om hur en relation ska vara, att nan ska stå ut. Är det en framtid du önskar för dina barn. Vänta också med att inleda en ny relation, du behöver andas och hitta dig själv, risken är annars att du hamnar i liknande relation igen. Inte ovanligt att man dras till det man känner igen. 
    Det kommer att bli jobbigt, du kommer att ifrågasätta ditt beslut många gånger men läs då igen din egen trådstart och påminn dig om att du är värd bättre.
    Lycka till i ditt liv.


    Instämmer till hundra procent. Att vara ensam i äktenskapet är tusen gånger värre än att vara ensam själv. Du är värd ett lyckligare liv.
  • Anonym (Yllet)

    Ta du ditt lönekonto och dra bara, så får hon väl se hur roligt det blir.

    Jag brukar inte säga så (för jag är själv skilsmässobarn som fick leva fattigt när min far var otrogen och stack) men jag blir så jävla arg när du skriver att hon gaddar ihop övriga familjen mot dig, så jag tycker verkligen att du ska bryta detta, och jobba på att bli dig själv igen.

    En relation som bryter ner en kan man inte vara kvar i, spelar ingen roll om det är med våld eller psykisk terror.

    Du kommer att må bättre när du har din frihet igen.

  • Anonym (man)

    Bristen på sex verkar vara det minsta av era problem. Om hon inte går med på familjerådgivnign tycker jag du ska allvarligt börja planera för en separation, kanske bara en tillfällig för att ge dig andrum och tid att reflektera över vad du vill och vad du egentligen får ut av förhållandet. Hon verkar ärligt talat som en erhört jobbig och självcentrerad individ och jag skulle personligen inte stå ut en dag med en sådan människa.

  • Anonym (Göran)

    En iskall känsla fyller mig. Jag har levt samma liv förutom att jag var gift två gånger. 


    mitt liv var ett helvete fyllt med ångest sorgsenhet nedstämdhet ensamhet frustration längtan. 


    jag kände mig väldigt ensam och övergiven. Jag avskydde tyvärr alla i min familj. Det blev skilsmässa och än i dag finns bitterheten kvar och relationen med barnen är inte bra. 


    vi träffades 1988 fick barn 90 94 97.  Vi skilde oss 2001.

    väljer inte du att skilja dig kommer hon förmodligen att vilja skiljas. Det kommer aldrig att bli en lycklig familj 

    min fru var otrogen. Hon är en kopia av din fru. 


    allt du beskriver är som om jag skulle berätta om mitt liv. 


    mitt råd är att skilja dig bygg upp ett nytt liv. Vänd blad och gå vidare. 

  • KimLinnefeldt
    Anonym (Göran) skrev 2023-11-21 14:04:13 följande:

    En iskall känsla fyller mig. Jag har levt samma liv förutom att jag var gift två gånger. 


    mitt liv var ett helvete fyllt med ångest sorgsenhet nedstämdhet ensamhet frustration längtan. 


    jag kände mig väldigt ensam och övergiven. Jag avskydde tyvärr alla i min familj. Det blev skilsmässa och än i dag finns bitterheten kvar och relationen med barnen är inte bra. 


    vi träffades 1988 fick barn 90 94 97.  Vi skilde oss 2001.

    väljer inte du att skilja dig kommer hon förmodligen att vilja skiljas. Det kommer aldrig att bli en lycklig familj 

    min fru var otrogen. Hon är en kopia av din fru. 


    allt du beskriver är som om jag skulle berätta om mitt liv. 


    mitt råd är att skilja dig bygg upp ett nytt liv. Vänd blad och gå vidare. 


    Hur blev det sen, för dig? Fick du det bättre?
  • Anonym

    Ring familjerådgivning
    Även om ni separerar så behöver ni professionell samtalshjälp

  • Anonym
    Anonym skrev 2023-11-21 21:25:45 följande:

    Ring familjerådgivning
    Även om ni separerar så behöver ni professionell samtalshjälp


    Beställ tid och meddela henne när det är
    Gå själv om hon inte följer med
    Då får hon veta att bollen är i rullning
  • Anonym (S)
    Anonym (Pos) skrev 2023-11-21 05:37:15 följande:
    //...//Glöm det där med bekräftelse. Du är vuxen nu, inget barn. Det är du som ska ge bekräftelsen till de i din omgivning och få styrka av det.
    Det var det bästa jag har läst på länge. 
  • Anonym (Göran)
    KimLinnefeldt skrev 2023-11-21 15:05:11 följande:
    Hur blev det sen, för dig? Fick du det bättre?

    Både ja och nej. Träffade en annan kvinna några år senare som var trasig och hennes bakgrund hade märkt henne för livet. Det blev bara 7 månader tillsammans. Sen kraschade relationen. 


    hennes bror var kriminell. Hon hade aldrig haft stabilitet i sitt liv och aldrig levt tryggt ombonat och strukturerat. Hon kunde helt enkelt inte klara av ett ?normalt? familjeliv eller ens att ta hand om dig själv och hennes son. Hon var oansvarig slarvig hon visste helt enkelt inte bättre. Hon hade ekonomiska problem hon kunde inte laga mat sköta ett hem inte laga mat osv. 


    idag är jag särbo med en kvinna som jag känt i 17 år. Vi har bott tillsammans när mina barn var yngre. Hennes son är något yngre än min yngsta. Idag är alla barnen vuxna och har flyttat för länge sedan. 


    vi trivs bäst som särbo. Vi bor i samma område och det tar 2 minuter att gå till varandra. Vi gör mycket tillsammans men tycker det är skönt att ha vårat eget hem. 


    så vi är nöjda och lyckliga. Varje år åker vi på solsemester. 


    vi har kul tillsammans. Vi litar till 100% på varandra. 

  • Anonym (??)
    Anonym (Pos) skrev 2023-11-21 05:39:30 följande:
    Vek inställning. Ditt inlägg kan ses som en tips på hur man absolut inte ska agera.
    Hur då? Förklara gärna, för jag tyckte det var ett mycket bra inlägg. 
  • KimLinnefeldt
    Anonym (Göran) skrev 2023-11-23 15:31:59 följande:

    Både ja och nej. Träffade en annan kvinna några år senare som var trasig och hennes bakgrund hade märkt henne för livet. Det blev bara 7 månader tillsammans. Sen kraschade relationen. 


    hennes bror var kriminell. Hon hade aldrig haft stabilitet i sitt liv och aldrig levt tryggt ombonat och strukturerat. Hon kunde helt enkelt inte klara av ett ?normalt? familjeliv eller ens att ta hand om dig själv och hennes son. Hon var oansvarig slarvig hon visste helt enkelt inte bättre. Hon hade ekonomiska problem hon kunde inte laga mat sköta ett hem inte laga mat osv. 


    idag är jag särbo med en kvinna som jag känt i 17 år. Vi har bott tillsammans när mina barn var yngre. Hennes son är något yngre än min yngsta. Idag är alla barnen vuxna och har flyttat för länge sedan. 


    vi trivs bäst som särbo. Vi bor i samma område och det tar 2 minuter att gå till varandra. Vi gör mycket tillsammans men tycker det är skönt att ha vårat eget hem. 


    så vi är nöjda och lyckliga. Varje år åker vi på solsemester. 


    vi har kul tillsammans. Vi litar till 100% på varandra. 


    Det låter toppen. Jag tror att många - särskilt i mogen ålder - väljer att vara särbo. Därför är skandalstatistiken om att svenskarna är världen ensammaste folk, den stämmer inte. Folk har råd att bo i egen lägenhet men är inte ensamma!
Svar på tråden Min relation är extremt tråkig