• anonym gullviva

    Vår situation är så udda! Eller?

    Anonym (XXX) skrev 2023-11-05 21:56:02 följande:
    Jo DETTA tycker jag att man kan bestämma/förbjuda, och så har det alltid varit. Särskilt om man har kommit så långt att man bor ihop och har barn tillsammans. Klart att karl'n inte kan springa ute med en annan kvinna (dom två ensamma tillsammans) då, och se film tillsammans hemma hos henne och allting. Det GÅR ju inte. Då blir det så här.

    Dessutom måste TS ha fått ta hand om barn och hushåll ensam, medan hennes sambo roat sig på detta sätt. Bara en sådan sak!
    Man vill ju kunna lita på sin partner? 
    Nej nu fu kade det inte men vill inte alltid utgå från att han ska vara otrogen? 
    Ville gärna tro att han kunde ha en kvinnlig vän. Han har haft det förr men aldrig umgåtts på detta sätt. 

    Ta hand om en tonåring själv ngn timme då och då klarar jag nog är inte helt hjälplös, och han gör det mesta praktiska hemma. 
    Så just den delen i slutet kändes bara onödig. 
  • anonym gullviva

    #25 Rosie

    Må ha agerat fel ja, men allt har redan hänt kan inte ändra på det nu... 

    Och då vi sagt att vi ej är ett par lägre kan jag ju ej ställa särskilt mkt krav nu... Men jag säger alltid hur jag känner och det vill han att jag gör. 

  • anonym gullviva
    Anonym (Brbf) skrev 2023-11-06 08:05:37 följande:
    Men ni ha ju legat även efteråt!? Så han är alltså otrogen mot den nya med dig nu med. Säg det till henne. Det hade jag gjort. Hon tror ju säkert ni är över för längesen. Gå inte och tro att han sagt vad ni hållt på med och hur mkt ni legat till henne. Då är du lättlurad.
    Vi har haft sex 1 gång efter att han sa att han ville satsa på deras förhållande. 
    Innan hade vi sagt att vi var separerade och låg ändå men då var de 2 inte ihop. 
  • anonym gullviva

    Jag tänker inte hämnas... Hon vet att vi fortsatte att vara ett par medans de var vänner, och att det de gjorde var otrohet. Han har visat sms.

    Ja dumt att vi fortsatte ha sex men vi har fortfarande så starka känslor för varandra så det är galet. 
    Men nu har han ändå gjort sitt val så vi bor endast ihop under samma tak som ngn typ av vänner. 
    Och det fungerar än så länge. Vi bråkar inte, hatar inte... Vi är ledsna ibland, då pratar vi. 
    Han är öppen med när och de ska träffas, och ger familjen mkt tid. 
    Det de gör just nu är jobbar ihop, tränar, går på promenad. Jag har senaste tiden inte frågat ut honom vadd de gjort eller sagt, jag försöker hålla distans. 
    Det enda vi gjort är att kramas eller hålla om varandra speciellt om jag varit lite låg. 

    Detta fungerar, just nu, för oss. 
    Kanske inte i längden men vi måste ta ett steg i taget. 
    Må låta jättekonstigt där av rubriken på tråden. Udda situation, udda beteende. Allt är så udda så det tillslut inte känns udda längre...  Så svårt att förklara. 

    Jag tänker inte hämnas henne eller bråka, det ger inte mig någonting. Hon visste om mig och ville hela tiden ta det lugnt med allt då hon själv blivit lämnad på fult sätt. Ja hon ville ha en upptagen man... Men det är inte min sk att läxa upp henne, vi 2 har ingen relation. 
    Om hon vet att vi legat? Osäkert men jag tänker inte rota i  det där.  Det leder ingen vart. 
    Vi kan bara gå framåt nu. Jobba på vår relation vad det än leder till. 

  • anonym gullviva

    @ Lugnet 

    Exakt att skapa kaos och hat hjälper absolut ingen. 

    Kanske älskar de 2 varandra och verkligen vill ha en fin framtid tillsammans...  På ngt sjukt sätt vill jag ju att han ska vara lycklig också, vem vill se ngn man verkligen bryr sig om må dåligt? 

    Ja jag mår dåligt men ska han stanna hos mig för att han tycker synd om mig? Det vill jag inte. 

    Att han är kvar på ett sätt är ju just för att han säger att han inte vill förstöra vårt band vi har, att jag betyder för mkt för honom för att bara avsluta abrupt. 
    Och om vårt sätt att hantera detta leder till lugnt avslut, där vi kan ha en bra dialog även efter flytt etc så är det värt det... Det är vad vi hoppas iaf! 

  • anonym gullviva

    @ Betty

    anledningen till att de fortsatte träffas var att han helt ärligt sa att han tyckte mkt om henne och inte faktiskt visste vad han ville. 
    Att han behövde umgås med henne för att bena ut vad det egentligen var för nåt han kände. 

    Mitt alt var att i det läget förbjuda och troligen skulle han isf ändå välja bort mig då han ärligt sa att vi haft det jobbigt och han inte visste om vi kunde fortsätta. 
    Eller att vi levde lite i limbo, där de träffades som vänner  och vi fortsatte prata om vårt förhållande och försöka se status på vår relation, vid sidan av allt det andra.
    Då denna nya bekantskap fick honom att fundera på om vi växt ifrån varandra på kräleksplanet och levde mer ihop som bästa vänner fast med djupa känslor. Lätt att mixa ihop.

    Jag var beredd att låta honom bena ut sina tankar, hellre än att kasta ut och aldrig prata igen. Ja udda jag vet!! 

  • anonym gullviva
    Anonym (Pandoras ask) skrev 2023-11-06 13:18:18 följande:

    Nu har jag läst dina svar i tråden Ts och jag får känslan av att det inte finns några känslor mellan er mer än som gammal trygghet och att du i många år bara glidit med i tillvaron utan att sätta dig själv först . Du är inte van att ställa krav och du vill vara till lags och mån om andra att du utplånar dig själv helt och hållet och faktiskt inte vet vad du ska känna och tänka Nu när det hänt saker utom din kontroll.  
    Istället för att utforska din egen åsikt gömmer du dig bakom det skal du alltid haft , genom att vara förstående . 

    Varför är du så rädd för att visa känslor?  

    I alla svar du skrivit hittills känns det som att du smetar över hans svek med ett tjockt lager av självutplånande.  Det finns ingenting i dina svar som är DU. Allt utgår från honom och du slår knut på dig själv för att HAN ska må bra... vart är DU i det här? DINA känslor?  DINA behov?  
    Varför är hans känslor så mycket viktigare än dina? 

    Vem har lärt dig att du inte är viktig? 


    Jag kan hålla med om nästan allt du skriver. Jag vill alltid att alla andra ska små bra.  Och rädd att göra fel eller att inte vara omtyckt.
    Så har jag alltid varit. 

    Jag vill inte att ngn ska vara arg på mig eller ogilla mig.
    Så nä bra självkänsla har jag nog inte. 

    Men det är inte lätt när man delat 25 år med någon i vått o torrt, vi har otroligt mkt i bagaget. 
    Mer än jag nånsin kommer skriva här. 
    Klart jag är rädd för framtiden... O jag kommer behöva släppa honom mer och mer, men jag kan inte just nu jag bara kan inte.. 
  • anonym gullviva

    Och ja vi ska sälja huset det hade vi gjort ändå, då vi aldrig trivts. Huset är en stor del av vår gemensamma stress o ångest vi haft senaste åren. 
    Och då blir det ju i samband med det naturligt att vi flyttar i sär. Så jag är väl medveten om att det kommer ske. 
    Vi har inte råd ngn av oss att flytta ut själv just nu och ingen av oss vill det heller. Därav bor vi under samma tak. 

    All min tid går till dotterns mående, jag försöker träna, jag går till jobbet som jag trivs med... Så jag sitter inte bara hemma o deppar.
    Men med all stress runt hus, dotter... Detta med killen.. Så orkar jag bara inte ha mer stul.. Tror detta är ne orsak till att jag hellre låter allt bara vara just nu.. 

    Jag är ledsen när jag blir helt ensam då släpper jag på trycket. Kan även gråta inför killen, utan problem. Och han vill inte heller att jag ska gå o bär apå allt . Och ha kan gråta inför mig. 

  • anonym gullviva
    Anonym (Lisa) skrev 2023-11-06 18:34:56 följande:

    Din sambo låter som om han är ung och nonchalant   (in a repulsive kind of way) och att han bara manipulerar dig med "fina ord"  bara för att han verkar vara rädd att bli helt ensam som gammal..

    Efter vad du skrivit i TS så verkar det som om han bara vill "säkra upp" framtiden genom att se till att han har minst 2 kvinnor att välja mellan..

    Han låter också som en VÄLDIGT självcentrerad person som säger saker som  "JAG vill aldrig mista dig och familjen" JAG vill att vi är en del av varandra för evigt" "JAG tänker på dig jämnt"--"JAG undrar om jag gör rätt men JAG mår ju så bra med min tjej" 
    JAG vill kunna komma tillbaka om det inte håller med min tjej..
    Jag, jag, jag---hela tiden..Märker du inte hur självisk han är...Det är så du har framställt honom som iaf..

    Du är värd mycket bättre, tycker du inte det själv? Han låter som en mästare på manipulation och verkar veta exakt vad han ska säga till dig för att ha dig kvar i hans liv..som en "utifall att det inte håller med den nya" 

    Vissa män är riktigt fega när det gäller att vara ensamma..Dom klarar inte av att vara helt själva utan att må psykiskt dåligt..

    Och du skriver ju att om han skulle komma imorgon o säga "ta mig tillbaka" skulle du inte ens tveka...
    Och det verkar han veta...och därför vågar han "testa på" andra kvinnor...för han VET att du skulle ta honom tillbaka bara han frågade dig..

    Nej jag förstår inte hur du kan trycka ner dig själv så mycket..Skulle du trycka ner en kompis på samma vis som du trycker ner dig själv? 


    Vi är båda över 40, träffades på gymnasiet. 
    Så vi har bara haft varandra fram tills nu. 
    Att han skullendra personlighet nu vid 40 plus skulle förvåna mig.. Att bli nonchalant och manipulativ, nej det känner jag inte ett dugg av. 

    Det jag känner i hoppas stämmer är att han bryr sig så pass mkt om mig och vår historia att han genuint vill att vi ska avsluta på ett bra sätt för bådas skull. Han säger dagligen att han inte vill mista mig helt. Att jag är viktig för honom. 

    Och är det bara vänskap vi har kvar vill jag ha den kvar. 

    Testa på andra kvinnor känns hårt... Han sa själv att hade det bara varit nöje o sex hade det varit enklare, nu känner han att han verkligen tycker om henne och trivs i hennes sällskap. Hade önskat att det räckte som vänskap men att det växt till ngt djupare. 
    Tror på honom när han säger att det fysiska inte kommit förrän nu, och det har mest varit hålla om varandra eller pussas. 
    Vill inte gå in på detaljer i vill helst inte hörs men han är väldigt väldigt öppen. Vi har alltid pratat om exakt allt och konstigt nog känns det som vi gör det nu med. 
    Men jag har bett om att inte få detaljer för min egen skull. Innan frågade jag hela tiden vad de gjort. Nu har jag insett att det gör mig mer illa att veta och då vi ju sagt att vi ej är ett par längre så släpper jag det. 

    Och vad jag vet har vi bara haft sex 1 gång efter att de sett sig som ett riktigt par. 
    Och de har ej haft sex innan vi haft det ni som frågat i flera inlägg.
    De försökte en gång men han kunde inte få upp den. 

    Så då vet ni det och ser hur öppen han är om allt, om jag ber om det. 
Svar på tråden Vår situation är så udda! Eller?