Borde jag hoppa av gymnasiet?

Nja var får du det ifrån?  

Ibland kan man ha kvar sin plats men då är det speciella skäl (tex att man blev sjuk så lång tid så att man inte klarar av att fulla det skolåret). Man får det inte för att man vill testa att ha företag, det kan jag lova dig. 

Jag arbetar på ett gymnasium så jag vet att man verkligen inte så enkelt får behålla en plats. 

Det finns massor av forskning om hur svårt det är att komma ut på arbetsmarknaden utan examen från gymnasiet. Det finns väldigt få jobb som anställer en ungdom utan examen, tyvärr. Du kan som jag skrev förut, läsa på folkhögskola eller komvux sedan. Vill du senare i livet studera på universitet så måste du ha någon form av examen innan. Allt detta finns möjligheter till men som sagt, det tar längre tid än att lägga 3 år på gymnasiet. 

Ska du ha eget företag så visst, då kanske du klarar dig ett tag utan examen, men förr eller senare kommer du troligen behöva göra något annat/mer i livet än att sälja dina prylar som du säljer nu. Marknader kan mättas snabbt etc. 

Du har väl antagligen inte läst om arbetsmarknaden, statistik om arbetslöshet bland unga etc? Du kanske ska söka lite om det, innan du bestämmer dig? 

Dessutom: om du hoppar av har kommunen uppföljningsansvar för dig så de kommer kontakta dig/dina föräldrar och prata med dig. 

Du ska ABSOLUT inte hoppa av gymnasiet, det vore totalt vansinne. Du är inte ens i närheten av att kunna försörja dig. Även om du får fler kunder så är du MIL borta från att försörja dig själv. Fortsätt som ett extra-arbete medan du studerar.

Ytterligare en tanke: du kan prata med SYV om att byta program till något som du tror du kommer orka med. Ekonomiprogrammet kör på i ett ganska friskt tempo och det är lätt gjort att halka efter när man inte är motiverad. Du kanske ska vara lite taktisk och ändå gå på gymnasiet kvar men byta till något annat. 

Jag jobbar också på gymnasiet, vi har aldrig nekat någon som vill ta en paus och sen söka om igen. Varför skulle man göra det?

Det är väl bättre att få prova på något man brinner för än att få halvtaskiga betyg för att man känner sig oengagerad?

hur övertygar man sina föräldrar då? Tänk er föräldrar som är riktiga akademiker. Alla tips vore ju schysst.

34000 kr i år är 3400 kr i månaden.

3400 kr täcker inte ens en hyra om du skulle vilja flytta hemifrån. Det täcker knappt den mat du äter och de kläder du har på kroppen.

För att försörja sig själv måste man kunna:

betala hyra ca 3500-5000 kr för en 1:a
el ca 200-300 kr
mat ca 2500-3000 kr
hemförsäkring ca 100 kr.
internet ca 300-500 kr

Sedan kommer du ju behöva kläder, skor, nöjen osv. Så minst 10 000 kr i mån, då kan vi prata att du kan försörj dig själv åtminstone så du kan överleva från månad till månad. Du ligger just nu 6500 kr i månaden från det.
Och att leva från månad till månad är inte jättekul, du kanske vill åka på semester, gå på konsert någon gång, gå på dejt, ut på krogen när du har åldern inne osv.

3400 kr är INTE att försörja sig själv. Be dina föräldrar sätta dig ner med dig och ta reda på vad du faktiskt kostar i månaden,

Jag tänker ju givetvis bo kvar hemma. Bara det att jag inte vill spendera dagarna i skolan när jag hellre satsar 110 % på företaget. Jag skulle kunna gå så långt som att börja arbeta med sälj eller något för att slippa skolan.

Det är upp till rektor att ta beslut, ekonomi osv spelar in. Det finns ingen regel om att man har rätt att ha kvar sin plats, vilket du skrev (enbart om man ska studera utomlands, då har man rätt att ha sin plats kvar när man kommer tillbaka). 
Där jag arbetar har elever fått ha platsen kvar pga längre sjukskrivningar eller för att de varit utbytesstudenter. 

Du skriver "söka om igen" - det är något annat än att man har ett uppehåll och återkommer till sin gamla plats. Söka om får vem som helst göra, så klart (så länge man inte hunnit fylla 20 år).