Core

Sat 30 Sep 2023 11:01

82 svar

Myten om kvinnofällan

Först vill jag belysa att jag är fullt medveten om att i det forna patriarkala samhället fanns det på riktigt.

Nu pratar jag om den moderna varianten, den kvinnofälla man hör om idag, här inne inte minst.

Om vi tar julen, till exempel. Tidigare är det bara frun hemma hos oss som styrt jul, jag har tyckt att det läggs för mycket energi på något så enkelt, och då har jag så klart fått höra hur hon gör allt.

Senaste åren har jag varit den som tagit över det mesta, och det är för att jag inte börjar tänka en månad i förväg, det kan bli lite spontant och låta ödet vara med och styra utgången istället för att vi ska springa runt som hysteriska psykfall från mitten av november. Visst, nu raljerar jag, men faktum är att kvinnor ofta har en tendens att överdriva, att lägga oproportionerligt mycke verksamhet för en dag som exempelvis julafton.

Jag tar tag i det två dagar före, en dag med en podd i öronen åker jag och handlar, systemet , Ica maxi, kanske rusta eller dylikt för dukning och detaljer.

Dag två har jag ett par kylda, förbereder fem-sex olika rätter och överdriver inte, jan köpa nått halvfabrikat om det blir för mycket variation med behov av både veg och glutenanpassad mat.

Morgonen snabbstädar jag och dukar på en timme, klart!!

Samma sammanhang har hon hållit på i veckor med, dragit vår relation till det yttersta och vi har levt i gränsen till en toxisk miljö. Visst, hon har fått det top notch, men är det verkligen viktigare än familjens välmående och hälsa?

Samma sak går att applicera på det mesta i vardagen, jag har tagit över (tidigare hade jag ett jobb som gjorde det svårare att vara lika delaktig) matlagning, dammsugning och torkning av golv, disk och allt som ska undan i köket, och det är inte längre ett problem, för män gör inte problem av enkla saker. Hon tar plocket i huset och tvätten. Jag gör fortfarande de traditionellt manliga sakerna också som handling, skottning, renovering, tar barn på aktiviteter etc.

Med det sagt är kvinnan underbar och absolut inte så passiv som det kanske verkar när jag skriver, hon är trädet i familjen och vi andra grenarna, vill inte leva ett liv utan henne. MEN gnället om kvinnofällan är en myt, det är så enkelt avhjälpta hinder och man har ändå tid med familj, träning och karriär.

Rent praktiskt hade det inte varit ett bekymmer för mig att vara ensamstående, men känslomässigt förödande så klart.

Sluta vara hysteriska och göra hönor av fjädrar, lägg dig på soffan en stund och lös saker när de dyker upp istället för att gå runt som en radioaktiv smittspridare, släpp efter och män kommer hitta sitt naturliga sätt att hjälpa till.

Och kom ihåg, kvinnan är en otrolig fantastisk varelse, men det faller i glömska när ni fastnar i påhittade problem.

Themis

Sun 1 Oct 2023 09:55

#41

TvillingmammaVästgöte skrev 2023-10-01 09:26:44 följande:

Det här förstår jag inte. De flesta lär väl känna varandra innan man väljer att försöka få barn tillsammans? Då hinner man ju se om man har liknande värderingar och ungefär samma nivå på renlighetskrav och kost. Hur kan det komma som en överraskning? Jag tycker inte att kvinnan har rätt att diktera vad som är en rimlig nivå, inte mannen heller.

Titta på hur mannen beter sig innan man väljer att ha barn med honom.

Det kunde man tycka men det är faktiskt inte så enkelt.

Det är ett konstaterat faktum i allt skrivet om relationer att det är barn som är den största förändringen i en relation, och att män i högre grad verkar förvänta sig att livet ska vara som förut och de ska kunna göra samma saker med sin tid som innan.

Det är många det är synd om, men inte alltid för det de tror.

Bis mis

Sun 1 Oct 2023 10:07

#42

TvillingmammaVästgöte skrev 2023-10-01 09:26:44 följande:

Det här förstår jag inte. De flesta lär väl känna varandra innan man väljer att försöka få barn tillsammans? Då hinner man ju se om man har liknande värderingar och ungefär samma nivå på renlighetskrav och kost. Hur kan det komma som en överraskning? Jag tycker inte att kvinnan har rätt att diktera vad som är en rimlig nivå, inte mannen heller.

Titta på hur mannen beter sig innan man väljer att ha barn med honom.

För vissa ändras när barnen kommer. Det viktigaste beslutet i livet är den man skaffar barn med, det gör man inte lättvindigt.

TvillingmammaVästgöte

Sun 1 Oct 2023 10:30

#43

Themis skrev 2023-10-01 09:55:04 följande:

Det kunde man tycka men det är faktiskt inte så enkelt.

Det är ett konstaterat faktum i allt skrivet om relationer att det är barn som är den största förändringen i en relation, och att män i högre grad verkar förvänta sig att livet ska vara som förut och de ska kunna göra samma saker med sin tid som innan.

Ja, inte vet jag. Min man är faktiskt lite mer engagerad i hemmet än vad jag är. Blommorna skulle kanske dö om han inte vattnade dem. Många väninnor frågar hur jag gjort för att få honom så engagerad , som om jag hade dresserat honom på något sätt.
Men vi är bara naturligt jämställda, utan millimeterrrättvisa. Han sköter bilarna. Jag sköter kläderna tex. Men vi delar lika, på ett ungefär, vi hjälper och stöttar varandra och vi betalar utgifter efter förmåga. För mig är det så självklart bara och han kommer från ett lantbrukarhem där alla alltid bidrar till det gemensamma.

En skillnad jämfört med mina väninnor är att jag aldrig skulle säga till honom att göra saker och aldrig klaga på det han gör. Många av mina väninnor klagar och beordrar sina män. Om min man beordrade mig att göra saker i hemmet och sen klagade på hur jag utförde det, jag skulle nog också strejka i protest.

TvillingmammaVästgöte

Sun 1 Oct 2023 10:44

#44

Den har vi också haft städhjälp i många år, det tycker vi är toppen. Vi hjälps åt att plocka undan innan städningen.

Core

Sun 1 Oct 2023 11:01

#45

TvillingmammaVästgöte skrev 2023-10-01 10:30:34 följande:

Ja, inte vet jag. Min man är faktiskt lite mer engagerad i hemmet än vad jag är. Blommorna skulle kanske dö om han inte vattnade dem. Många väninnor frågar hur jag gjort för att få honom så engagerad , som om jag hade dresserat honom på något sätt.
Men vi är bara naturligt jämställda, utan millimeterrrättvisa. Han sköter bilarna. Jag sköter kläderna tex. Men vi delar lika, på ett ungefär, vi hjälper och stöttar varandra och vi betalar utgifter efter förmåga. För mig är det så självklart bara och han kommer från ett lantbrukarhem där alla alltid bidrar till det gemensamma.

En skillnad jämfört med mina väninnor är att jag aldrig skulle säga till honom att göra saker och aldrig klaga på det han gör. Många av mina väninnor klagar och beordrar sina män. Om min man beordrade mig att göra saker i hemmet och sen klagade på hur jag utförde det, jag skulle nog också strejka i protest.

Det låter som att ni hittat samma balans som oss. Man har inte några förväntningar på varandra, alla ta sitt ansvar utifrån dagsform, och det flyter!

Jag är också blomherre här hemma, haha.

Mimosa86

Sun 1 Oct 2023 11:09

#46

FuckGoggleAskMe skrev 2023-10-01 01:16:03 följande:

Acceptans, kvinnlighet och könsidentitet? Låter som om det är därför du går hem tidigare för att vara med barnen, för att det förväntas av dig och inte för att du just vill vara med barnen. Så underligt. Min unge, manliga kollega brukar vara den första att lämna sena jobbmöten för han säger att han ska hem till sina småttingar. Ingen ifrågasätter det. När mitt barn var litet slutade jag alltid jobba i någorlunda hyfsad tid för att kunna vara med honom, för att jag ville, inte för att det förväntades. Sen jobbade jag mer när han somnat.

Även underligt om folk omkring dig tycker att stök i hemmet eller mat bara är ditt ansvar, byt umgänge!

Jag är den av oss som får dåligt samvete om barnen är sist på förskolan, och den känslan delar jag nog med ganska många kvinnor. Och självklart påverkar det mig och många andra att hämta tidigare. Vänd på ditt resonemang- vill män inte vara med sina barn för att de inte jobbar deltid i samma utsträckning som kvinnor? Är DET orsaken till att de inte byter jobb eller blir hemmapappor? För att de inte vill umgås med barnen?

Knappast, de jobbar 100% och lite till för att de har en förväntan på att göra det. En man blir i större utsträckning bedömd utifrån vad han gör- det är del av hans könsidentitet. Hans manlighet. Hade män känt att deras manlighet stod i korrelation med hans papparoll så hade ju många män krigat för att vara hemma med barnen. Nu är det inte så.

Och jag erkänner. Ofta vill jag faktiskt vara kvar en timme extra på jobbet. Och ofta är jag det istället för att hämta barnen tidigare. Hemskt va? jag trivs med mitt jobb. och barnen har kul även om de är sist kvar. En man hade inte fått skit alls för att säga så men jag gissar att du nu när du läser detta instinktivt tycker att jag är lite sämre kvinna för att jag faktiskt vill prioritera jobbet. Eller hur :)

I proved my case

Mimosa86

Sun 1 Oct 2023 11:19

#47

TvillingmammaVästgöte skrev 2023-10-01 08:30:39 följande:

Hur kan du vara så påverkad av andra? Får ni verkligen gliringar från grannar och släkt när ni bjuder hem folk, de klagar på städningen och att blommorna inte trivs? Låter ju inte som trevliga människor? Eller är ert hem som en sanitär olägenhet och de funderar på om de måste orosanmäla till socialen? I så fall, kan ni inte anlita städhjälp, ni verkar vara två som jobbar mycket så det borde ju ni ha råd med. Vi har haft städhjälp fyra timmar varannan vecka,under hela barnens uppväxt. Det har varit skönt att veta att hemmet alltid är grundstädat, så man alltid bara kan dammsuga litet då och då när det behövs eller när man väntar besök.

Trist också att du hämtar tidigt för att du känner att det förväntas, inte för att du vill umgås med dina barn.

Det låter som att ni är väldigt stressade, båda två.

Vi har städhjälp och jag skulle säga att hemmet är rimligt inordning fast med lite barnkläder slängda hit och dit under veckan, lite Lego här och var, lite tandkrämsfläckar i handfatet och lite disk på diskbänken. Helt ok.

Men ja, vi har faktiskt fått höra att det är stökigt av barnens kompisar som har utbrända mammor som med tre barn, hund, heltidsjobb, ledare på diverse gymnastikträningar och som på kvällen anordnar löprundor och är klassföräldrar och som alltid har det välstädat. vi ungås inte med de föräldrarna men barnen leker. Vi umgås med människor som har det som oss. Fullt upp och med acceptans att det står lådor i hallen som ska slängas först när helgen kommer.

Men kommentarernas svider. Tyvärr. Men det får ju svida. Men det är intressant att det svider mer i mig än i min man (fast han jobbar hemma mer och fixar med hemma). min ofrivilliga domän som kvinna. Köket är mitt även om han lagar mat. Jag bedöms utifrån köket. Inte han. Därför påverkar det mig mer.

och vi har grannar och släkt som anser att det är mitt jobb att ha koll på växterna och jag får pikar om det är vissna blad. Så är det, jävla gubbar och kärringar :) de tycker det är märkligt att jag inte jobbar deltid. Men man får älska dem ändå.

Themis

Sun 1 Oct 2023 11:35

#48

Mimosa86 skrev 2023-10-01 11:19:00 följande:

Vi har städhjälp och jag skulle säga att hemmet är rimligt inordning fast med lite barnkläder slängda hit och dit under veckan, lite Lego här och var, lite tandkrämsfläckar i handfatet och lite disk på diskbänken. Helt ok.

Men ja, vi har faktiskt fått höra att det är stökigt av barnens kompisar som har utbrända mammor som med tre barn, hund, heltidsjobb, ledare på diverse gymnastikträningar och som på kvällen anordnar löprundor och är klassföräldrar och som alltid har det välstädat. vi ungås inte med de föräldrarna men barnen leker. Vi umgås med människor som har det som oss. Fullt upp och med acceptans att det står lådor i hallen som ska slängas först när helgen kommer.

Men kommentarernas svider. Tyvärr. Men det får ju svida. Men det är intressant att det svider mer i mig än i min man (fast han jobbar hemma mer och fixar med hemma). min ofrivilliga domän som kvinna. Köket är mitt även om han lagar mat. Jag bedöms utifrån köket. Inte han. Därför påverkar det mig mer.

och vi har grannar och släkt som anser att det är mitt jobb att ha koll på växterna och jag får pikar om det är vissna blad. Så är det, jävla gubbar och kärringar :) de tycker det är märkligt att jag inte jobbar deltid. Men man får älska dem ändå.

Exakt.

Det var ju inte min man som svärmor vände sig till när hon klagade över hur våra rabatter såg ut under småbarnsåren, eller om barnet hade fått på sig för små mjukisbrallor en dag- fast det var han som var FL då.

Det är många det är synd om, men inte alltid för det de tror.

TvillingmammaVästgöte

Sun 1 Oct 2023 11:38

#49

Mimosa86 skrev 2023-10-01 11:09:53 följande:

Jag är den av oss som får dåligt samvete om barnen är sist på förskolan, och den känslan delar jag nog med ganska många kvinnor. Och självklart påverkar det mig och många andra att hämta tidigare. Vänd på ditt resonemang- vill män inte vara med sina barn för att de inte jobbar deltid i samma utsträckning som kvinnor? Är DET orsaken till att de inte byter jobb eller blir hemmapappor? För att de inte vill umgås med barnen?

Knappast, de jobbar 100% och lite till för att de har en förväntan på att göra det. En man blir i större utsträckning bedömd utifrån vad han gör- det är del av hans könsidentitet. Hans manlighet. Hade män känt att deras manlighet stod i korrelation med hans papparoll så hade ju många män krigat för att vara hemma med barnen. Nu är det inte så.

Och jag erkänner. Ofta vill jag faktiskt vara kvar en timme extra på jobbet. Och ofta är jag det istället för att hämta barnen tidigare. Hemskt va? jag trivs med mitt jobb. och barnen har kul även om de är sist kvar. En man hade inte fått skit alls för att säga så men jag gissar att du nu när du läser detta instinktivt tycker att jag är lite sämre kvinna för att jag faktiskt vill prioritera jobbet. Eller hur :)

I proved my case

Om du får dåligt samvete för att du är mån om barnen och tror att de far illa på förskolan, då är det något som du kanske skall lyssna på, din magkänsla. Om du däremot bara oroar dig för att andra skall tycka att du är en dålig kvinna och mamma, det tycker jag inte du skall bry dig om.

TvillingmammaVästgöte

Sun 1 Oct 2023 11:44

#50

Mimosa86 skrev 2023-10-01 11:09:53 följande:

Jag är den av oss som får dåligt samvete om barnen är sist på förskolan, och den känslan delar jag nog med ganska många kvinnor. Och självklart påverkar det mig och många andra att hämta tidigare. Vänd på ditt resonemang- vill män inte vara med sina barn för att de inte jobbar deltid i samma utsträckning som kvinnor? Är DET orsaken till att de inte byter jobb eller blir hemmapappor? För att de inte vill umgås med barnen?

Knappast, de jobbar 100% och lite till för att de har en förväntan på att göra det. En man blir i större utsträckning bedömd utifrån vad han gör- det är del av hans könsidentitet. Hans manlighet. Hade män känt att deras manlighet stod i korrelation med hans papparoll så hade ju många män krigat för att vara hemma med barnen. Nu är det inte så.

Och jag erkänner. Ofta vill jag faktiskt vara kvar en timme extra på jobbet. Och ofta är jag det istället för att hämta barnen tidigare. Hemskt va? jag trivs med mitt jobb. och barnen har kul även om de är sist kvar. En man hade inte fått skit alls för att säga så men jag gissar att du nu när du läser detta instinktivt tycker att jag är lite sämre kvinna för att jag faktiskt vill prioritera jobbet. Eller hur :)

I proved my case

Män och kvinnor är olika men så är också alla individer. Försök att ta ansvar för ditt eget liv, fatta dina egna beslut och bry dig inte så mycket om vad andra tycker. En del kommer kanske alltid vara ohyfsade och ge elaka kommentarer, men om du är nöjd med dina egna val och står för dem så tror jag inte kommentarerna tar så hårt.

Myten om kvinnofällan

INNEHÅLL