Jaha så ska sonen tydligen följa med...

Sonen bor hos mamman, han ska flytta till gruppboende nästa år är planen. Jag vet inte graden, men han kan inte leva ensam i nuläget. Han har inga vänner tyvärr.

Ja det som är så konstigt... särbon har pratat hela veckan om hur mysigt det ska bli med tid tillsammans... jag vet inte om jag ska säga något eller bara acceptera...

Men herregud sätt ner foten människa! Säg åt honom att du hade sett fram emot en romantisk middag som par och att det känns jättekonstigt att han bjuder med sonen, dessutom utan att fråga dig först. Bestäm dig för också vad du vill innan samtalet. Om du är ok med att sonen följer med så behöver du så klart inte säga någonting, men du verkar inte vilja det, så säg bara att antingen går ni två, som par, som det var tänkt från början, eller så kan han gå ensam med sonen.

Läs mitt inlägg #8.

Varför är det så jobbigt att sonen ska vara med? Han älskar sin son och är en del av honom och han kanske vill att du ska lära känna hans son. 

Nej, det tycker jag inte du ska acceptera. Det finns ju 7 dagar i veckan och han kan ta sin son och gå ut och äta vilken dag som helst, men inte just på er egen kväll. 

Det kan de väl göra när som helst än när det är planerat en romantisk middag för två. Som ts skriver att de "äntligen" ska få tid att umgås, så det verkar inte vara alltför lätt att ordna annars. Pappan slänger in sonen på ett hörn bara för att sonen inte ska känna sig utanför, fast de ska träffas på söndagen. Då behöver man inte sätta in femte hjulet på date night.

Men varför är det så jobbigt att ta en middag tillsammans?! Det är hans barn som han älskar och hon borde respektera det. Vad är nästa sak hon kommer att klaga på? Att han får inte vara med när de ska titta på någon film på tv? Att sonen inte får vara med när de ska ta en promenad? Hans son är en del av honom, det är hans barn. 

....eller så kan särbon respektera ts och relationen och inte bjuda med andra människor på en romantisk dejt på tu man hand när de nu verkar ha svårt att få till tid ensamma. Killen må vara särbons son men de är väl inte fästa vid höften för det!

Sluta larva dig Pelle. För det första är sonen inget barn, han är vuxen. För det andra har inte ens föräldrar med yngre barn, med sig barnen överallt. 

Ens barn är det viktigaste man har ja, men man sitter inte ihop för det.

Eller tar du med dig dina barn när du går på dejt? 

Man tar inte ens med sina egna biologiska barn på date night. 

Man kan absolut gå ut och äta med både sina egna barn och bonusbarn. Men fortfarande inte på en romantisk middag mellan två vuxna som hade tänkt ha tid en stund för sig själva. Det är olika saker som får göras vid olika tillfällen. Detta var inte tillfället när barn skulle med. 

Jag älskar mina egna barn men det betyder inte att de är välkomna om jag ska på romantisk dejt. 

Har jag bestämt mig för att jag ska ha en romantisk filmkväll bara jag och min man så nej, då är inte barnen välkomna då heller. 

Har jag bestämt att jag ska gå på en promenad med min man på tu man hand bara vi två. Ja då tar jag självklart inte heller med mig barnen.

Jag och mitt ex ordnade ofta barnvakt och gjorde saker bara han och jag. Hade vi bestämt så, ja då ändrade sig så klart inte den ena och tog med barnen i alla fall utan att fråga den andra först.