Kompis som vägrar ta ett nej

Sätt ut en lapp på dörren: Ingen lek idag!

Sen öppnar du inte.

 

Om du öppnar, förklara inte! Det finns många barn som går in i "Varför"-loopen och du kan förklara ihjäl dej.
* Ingen lek idag, kom en annan dag. Nu stänger jag dörren och låser, hitta på något annat och kom igen om 3 dagar.
* Nej, A's mamma bor inte här, vi kunde inte samarbeta bra. (Upprepa "vi kunde inte samarbeta bra" på alla följdfrågor, utan att utveckla detta det minsta.)
* Vi äter och du kan ringa på om en timme eller komma tillbaka imorgon. (Ringer barnet på före 1 h har gått, så kan du låta bli att öppna eller öppna och säga - det har inte gått en timme än så det blir ingen lek idag, kom tillbaka imorgon istället, vi vill inte bli störda i maten.)

Bara stäng och sluta förklara. Det hjälper ändå inte. Och barnet kommer inte sluta komma och leka på grund av att du svarar kortare och mer bestämt än tidigare!

Du får nog dessvärre ta till en väldigt sträng och myndig röst och säga åt henne på skarpen att inte ringa på så tidigt och att ett nej är ett nej

Många gånger tror vuxna att vi är tydliga mot barnen, när vi egentligen inte alls är det. Man kan inte vara nog tydlig med vissa barn dock, och många känner att man är sträng och elak och undviker det. Pga de är konflikträdda. Så istället för att säga: "du får inte ringa på före klockan 10 på helgerna om vi inte har bestämt annat" så skruvar du isär ringklockan. Självklart kommer barnet att försöka lösa problemet! I barnets perspektiv är det ett onödigt hinder för att komma i kontakt med sin kompis. Om hon ringer på när ni äter, säg en tid då hon kan komma tillbaka. Kommer hon innan den tiden så får du bli sträng! 
Flickan verkar aningens gränslös, och då måste du svara med att sätta tydliga gränser och upprätthålla dem. Det kommer i längden att vara bra för er allihop, så mitt råd är att komma över konflikträdslan och säga ifrån, och säga ifrån på skarpen om det behövs.

Gå inte in i förklaringar, säg nej och stäng dörren. Prata med föräldrarna- även om de inte kan jättebra svenska så kan de förmodligen förstå ändå om du formulerar dig tydligt. tex ?på lördag och söndag får A inte hälsa på innan klockan 10.? Använd app för översättning. Sen får du fortsätta säga nej till ungen. 

Jag tänker att vissa människor verkligen ger en möjligheten att jobba på sin direkta kommunikation och att detta låter precis som ett sådant barn.

Den absolut vanligaste kommunikationsstilen i Sverige är att linda in saker... Och att mottagaren sedan tolkar in det som sägs "mellan raderna"

Detta barn har uppenbarligen inte koll på detta, och har dåliga förutsättningar för att få lite ledtrådar på hemmaplan. 

Precis som påpekats i tråden behöver du vara mycket rakare i din kommunikation. Att faktiskt INTE svara på varför, utan se att barnet faktiskt behöver ännu mer tydlighet och inte vara rädd för att sätta upp gränser på ett sätt som mot andra faktiskt hade upplevts som otrevligt.

Du får jobba på sin egen "trevlighet" och faktiskt formulera sätt att förhålla dig till barnets kompis. Du kommer lära dig av detta barn.

Jag tror som de andra i tråden att du måste låta strängare och argare.
Sluta förklara dig. Säg bara "ingen lek idag". blir det följdfrågor upprepa och se barsk ut
Gör det mindre roligt att ringa på

Jag har nog varit för snäll då jag tyckt synd om mitt barn som gärna velat ha någon att leka med och tyckt det varit roligt. Men blev ju som sagt väldigt drygt när det upprepades så ofta på ett sätt jag absolut inte är van vid.

Tycker samtidigt det är svårt att sätta upp exakta tider när det går bra att leka. Nu under sommarlovet har vi ju varit vakna ibland sent, ibland gått upp tidigt.

Bodde i hus förut och de enda gångerna det ringde på dörren var när någon dörrförsäljare inte kunde läsa "INGA FÖRSÄLJARE" skylten som stod på dörren. Blev lika irriterad varje gång.

Hon verkar lite speciell den här ungen. Hon skulle ha kalas igår t.ex. Och min dotter var bjuden, hon var taggad och jag hade inget emot det. Hennes kompis påminde mig varje gång hon såg mig att det var kalas. Skröt om vad hon skulle få.

Sen dagen innan blev min dotter sjuk i feber igen, vilket jag sa till hennes kompis när hon såg mig ute. Sa att hon nog skulle få lov att räkna bort henne på kalaset.

Igår var hon ner och ringde på två gånger, först på förmiddagen och skulle påminna om klaset. Sa då samma sak, hon ligger med feber. Sen var hon där igen efter lunch. Då sa hon något i stil med "synd för henne att hon är sjuk, då får hon inte se mina presenter och äta glass".

Liksom face it, hon är sjuk, hon orkar inte, hon är jätteledsen över att hon inte kan komma, strö inte mer salt i såren.

Tycker det börjar som sagt bli väldigt påträngande. 

Sen att hon inte ger sig. Ringer på. Jag öppnar inte. Ringer på, ringer på.

Sen ser hon uppenbarligen att jag är hemma så hon räknar med att det är fritt fram att tränga sig på.

Får väl se det som en övning då och försöka bli strängare.

Skolan börjar snart igen så då blir det nog lugnare. 

Då får du mer tid att jobba på din tydlighet. Var inte rädd för att verka oförskämd eller otrevlig, det här barnet tar nog inte in de vibbarna. Det viktigaste är tydlig info så att hon fattar. 

Fortsätter problemet kan du väl höra dig lite för hur flickornas relation är i skolan eftersom de går i samma klass. Om nu grannens barn utmärker sig även i skolan så kan du säkert få något råd från pedagogerna hur du ska hantera. 

Intressant hur du återger interaktionen med henne nu när dottern var sjuk och det vankades kalas!
Jag ser att du verkar ha uttryckt dig otydligt igen! Jag hade sagt att dottern är sjuk och kommer inte att kunna komma på kalaset. Inget "nog" vilket ju betyder en viss osäkerhet. 
Kan det vara så att denna osäkerhet bidrar till att kompisen får en oro över hur kalaset kommer bli om inte hennes bästis kommer vara där? Hennes reaktion när du till slut vågade vara tydlig och säga att det är säkert att hon inte kommer är egentligen inte så konstig för ett barn heller. Barn är egocentriska. 
Jag tror att du har börjat störa dig så mycket på den här flickan och du måste jobba på att sluta med det. Man måste inte tycka om alla, men det här verkar ju vara en viktig person för din dotter och de är BARN. Du är vuxen.

Som Anonym (Tydlighet) skrev så verkar det som du inte var tydlig. Tänk enkla raka budskap, inget krångel , ingen vaghet, inga svår uttryck samt lite bekräftelse som ungen verkar törsta efter. Typ: Min dotter är jättesjuk och kommer inte. Ditt kalas kommer bli jättekul så det är synd att dottern missat det.

Samma med att du inte öppnar. Det är inte rakt och tydligt utan otydligt för ungen. Hon ser att du är hemma och fattar inte varför du inte kommer till dörren så hon ringer på igen och igen. Säg: du får inte ringa på mer idag. Stopp, sluta! Dottern får inte leka idag. Om du ringer på fast jag sagt nej kommer jag prata med dina föräldrar om att du stör oss. 

Sen kan du bestämma att det är dottern som ringer på hos kompisen när hon vill/får leka och inte tvärtom.