Inlägg från: Anonym (Emilia) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Emilia)

    Kompis som vägrar ta ett nej

    Gå inte in i förklaringar, säg nej och stäng dörren. Prata med föräldrarna- även om de inte kan jättebra svenska så kan de förmodligen förstå ändå om du formulerar dig tydligt. tex ?på lördag och söndag får A inte hälsa på innan klockan 10.? Använd app för översättning. Sen får du fortsätta säga nej till ungen. 

  • Anonym (Emilia)
    Anonym (frustrerad) skrev 2023-08-07 00:14:25 följande:

    Jag har nog varit för snäll då jag tyckt synd om mitt barn som gärna velat ha någon att leka med och tyckt det varit roligt. Men blev ju som sagt väldigt drygt när det upprepades så ofta på ett sätt jag absolut inte är van vid.


    Tycker samtidigt det är svårt att sätta upp exakta tider när det går bra att leka. Nu under sommarlovet har vi ju varit vakna ibland sent, ibland gått upp tidigt.

    Bodde i hus förut och de enda gångerna det ringde på dörren var när någon dörrförsäljare inte kunde läsa "INGA FÖRSÄLJARE" skylten som stod på dörren. Blev lika irriterad varje gång.

    Hon verkar lite speciell den här ungen. Hon skulle ha kalas igår t.ex. Och min dotter var bjuden, hon var taggad och jag hade inget emot det. Hennes kompis påminde mig varje gång hon såg mig att det var kalas. Skröt om vad hon skulle få.

    Sen dagen innan blev min dotter sjuk i feber igen, vilket jag sa till hennes kompis när hon såg mig ute. Sa att hon nog skulle få lov att räkna bort henne på kalaset.

    Igår var hon ner och ringde på två gånger, först på förmiddagen och skulle påminna om klaset. Sa då samma sak, hon ligger med feber. Sen var hon där igen efter lunch. Då sa hon något i stil med "synd för henne att hon är sjuk, då får hon inte se mina presenter och äta glass".

    Liksom face it, hon är sjuk, hon orkar inte, hon är jätteledsen över att hon inte kan komma, strö inte mer salt i såren.

    Tycker det börjar som sagt bli väldigt påträngande. 

    Sen att hon inte ger sig. Ringer på. Jag öppnar inte. Ringer på, ringer på.

    Sen ser hon uppenbarligen att jag är hemma så hon räknar med att det är fritt fram att tränga sig på.

    Får väl se det som en övning då och försöka bli strängare.


    Som Anonym (Tydlighet) skrev så verkar det som du inte var tydlig. Tänk enkla raka budskap, inget krångel , ingen vaghet, inga svår uttryck samt lite bekräftelse som ungen verkar törsta efter. Typ: Min dotter är jättesjuk och kommer inte. Ditt kalas kommer bli jättekul så det är synd att dottern missat det.

    Samma med att du inte öppnar. Det är inte rakt och tydligt utan otydligt för ungen. Hon ser att du är hemma och fattar inte varför du inte kommer till dörren så hon ringer på igen och igen. Säg: du får inte ringa på mer idag. Stopp, sluta! Dottern får inte leka idag. Om du ringer på fast jag sagt nej kommer jag prata med dina föräldrar om att du stör oss. 

    Sen kan du bestämma att det är dottern som ringer på hos kompisen när hon vill/får leka och inte tvärtom. 
  • Anonym (Emilia)
    Anonym (frustrerad) skrev 2023-08-16 09:41:52 följande:

    Nu har ju dottern varit jättesjuk i lunginflammation så hon och jag har varit borta i en vecka, och veckan innan var hon sjuk. Så de har inte setts på två veckor, blir ju tre eftersom hon är hos mamman nu.

    Så kom hem och möttes upp av kompisen som frågade var är min dotter. Jag sa,  hon är sjuk. Och började gå mot min port. Är hon där inne? Frågar kompisen då (hon gjorde det förut när hon var sjuk en gång och krävde att få träffa henne ändå (är det normalt?))

    Sa att hon är hos sin mamma, ni får leka när hon kommer hem. Sen gick jag in och stängde dörren

    Har inte varit några knackanden på dörren därefter. Men vet inte om jag var otydlig ändå genom att inte uppge någon tid när hon skulle komma dit.

    Men kommer inte bli så mycket lek då hon fått komplikationer som gör att hon inte får springa så mycket som förr på några veckor. Hoppas att kompisen kan acceptera det. Och hur man ska förklara det då hon reagerar väldigt nonchalant när jag sagt att hon är sjuk och inte kan leka.


    Ja det låter mycket tydligare. Men varför ska du ange en tid när din dotter är bättre? Det vet du ju inte och det har grannbarnet enligt din fråga efterfrågat. Så var inte så komplicerad. Kort, rakt okomplicerat.

    Spannet för normalitet är stort, och det borde väl du vara medveten om som har ett barn med diagnos att olika människor fungerar olika och har olika behov. Så även grannbarnet vara utmaningar och styrkor är annorlunda än din dotters. Men tydlighet är ju bra för alla.

    På sikt behöver du träna din dotter att sätta sina egna gränser och säga nej. Tex nej jag får inte springa för då kan jag bli sjuk igen (typ). Men så klart hjälpa till tills din dotter klarar det.

    Sen tycker jag du kan tänka kring grannbarnet på ett mindre negativt sätt, inte som att hon inte bryr sig om din dotters sjukdom (orimligt att i hennes ålder förstå komplikationer etc bara så där). Tänk snarare så här: så som din dotter behöver stöd med att tex sätta och upprätthålla gränser är detta ett barn som behöver stöd med att förstå gränser. Grannbarnet är inte elakt eller nonchalant utan förstår inte. Sen kan du bli irriterad på henne, det är mänskligt men av din beskrivning låter inte grannbarnet elakt mot din dotter.

    Hoppas dottern snart blir helt frisk igen!
Svar på tråden Kompis som vägrar ta ett nej