Anonym (frustrerad) skrev 2023-08-16 09:41:52 följande:
Nu har ju dottern varit jättesjuk i lunginflammation så hon och jag har varit borta i en vecka, och veckan innan var hon sjuk. Så de har inte setts på två veckor, blir ju tre eftersom hon är hos mamman nu.
Så kom hem och möttes upp av kompisen som frågade var är min dotter. Jag sa, hon är sjuk. Och började gå mot min port. Är hon där inne? Frågar kompisen då (hon gjorde det förut när hon var sjuk en gång och krävde att få träffa henne ändå (är det normalt?))
Sa att hon är hos sin mamma, ni får leka när hon kommer hem. Sen gick jag in och stängde dörren
Har inte varit några knackanden på dörren därefter. Men vet inte om jag var otydlig ändå genom att inte uppge någon tid när hon skulle komma dit.
Men kommer inte bli så mycket lek då hon fått komplikationer som gör att hon inte får springa så mycket som förr på några veckor. Hoppas att kompisen kan acceptera det. Och hur man ska förklara det då hon reagerar väldigt nonchalant när jag sagt att hon är sjuk och inte kan leka.
Ja det låter mycket tydligare. Men varför ska du ange en tid när din dotter är bättre? Det vet du ju inte och det har grannbarnet enligt din fråga efterfrågat. Så var inte så komplicerad. Kort, rakt okomplicerat.
Spannet för normalitet är stort, och det borde väl du vara medveten om som har ett barn med diagnos att olika människor fungerar olika och har olika behov. Så även grannbarnet vara utmaningar och styrkor är annorlunda än din dotters. Men tydlighet är ju bra för alla.
På sikt behöver du träna din dotter att sätta sina egna gränser och säga nej. Tex nej jag får inte springa för då kan jag bli sjuk igen (typ). Men så klart hjälpa till tills din dotter klarar det.
Sen tycker jag du kan tänka kring grannbarnet på ett mindre negativt sätt, inte som att hon inte bryr sig om din dotters sjukdom (orimligt att i hennes ålder förstå komplikationer etc bara så där). Tänk snarare så här: så som din dotter behöver stöd med att tex sätta och upprätthålla gränser är detta ett barn som behöver stöd med att förstå gränser. Grannbarnet är inte elakt eller nonchalant utan förstår inte. Sen kan du bli irriterad på henne, det är mänskligt men av din beskrivning låter inte grannbarnet elakt mot din dotter.
Hoppas dottern snart blir helt frisk igen!