Hur står folk ut med sina tonåringar?!
Jag är så less på mina tonåringar. Hur står folk ut?
De har blivit såna där människor som blir sura, kränkta och arga vad man än säger. Man får liksom tassa på tå. En helt vanlig konversation om vad som helst så blir dottern plötsligt jättearg, vägrar prata mer och tycker man är dum. En jättetrevlig middag eller ett samtal i bilen spårar ur direkt man råkar säga något dottern inte tycker om eller håller med om eller inte vill höra. Hon tar alla tillfällen i akt att bli arg.
Sonen som är några år yngre har börjat få en jäkla attityd, dryg och trist.
Jag blir så himla arg och less. Varför ska man behöva stå ut med sånt här beteende.
Ibland blir jag jättearg. Iblabd sur. Ofta försöker jag hålla lugnet och ibland känns beteendet så absurt att jag måste skratta åt det.
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2023-07-30 17:24
För att förtydliga problemen lite.
Vi har generellt en väldigt bra kontakt och familjeliv. Vi gör saker ihop, pratar ihop, vi är väldigt aktiva i deras idrott, skola osv.
Problemet är väl främst ett par situationer. Allt som innebär att fatta beslut eller något som innebär minsta stress, då går hon helt i spinn och skriker. Hon vrålar i dessa situationer "jag hatar mitt liv", "allt är ert fel", "det här är värsta dagen någonsin" osv osv.
Det här innebär alltså situationer som när hon ska besluta om att ta en tjock tröja med sig eller inte när hon ska iväg, packa något, hittar inte rätt strumpa, hårsnodd sina airpods osv osv. Eller bestämma sig för om hon ska äta eller duscha först efter träningen på kvällen, typ,
Sen är hon oerhört känslig för att man skämtar med henne, pratar om något som har med kroppen att göra (alltså kvinnokroppen) eller säger något i ett ämne hon inte vill prata om. Då blir hon jättesur och "kränkt" och går därifrån eller vill inte prata mer.
Hon är i övrigt väldigt välfungerande, med vänner, skola och idrott.
